Halkiga pensionärer, 18 december 1965 Det är en vinterdag på Våghustorget i Örebro. Två äldre kvinnor håller varandra under armarna och är på väg över vägen åt Krämaren till. Pumphuset syns till vänster på bilden. Kvinnorna står med ryggen mot kameran. En bil kör förbi framför dem. En annan kvinna kommer gående med framsidan mot kameranl. Till vänster syns en man. Bilar och ytterligare personer syns vid Krämaren. På Krämarhuset syns en skylt med texten "EPA." Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer.
Från 299 kr
Götalundaolycka 29 maj 1967 I förgrunden syns en bil som varit med om en svår krock. Den är helt hoptryckt och står vid sidan av vägen. En polis står mitt i gatan längre fram. I bakgrunden står en man ett ett kikarliknande instrument på ett stativ. En lastbil står längre bort halvvägs ner i diket på andra sidan vägen. Flera bilar som kommer körande på vägen syns även i bakgrunden.
Första maj demonstration 2 maj 1967 Tre äldre kvinnor kommer gående i ett första-majtåg utanför varuhuset Krämaren i centrala Örebro. De tre kvinnorna bär en svensk flagga var i sina händer. De är klädda i ljusa kappor och mörka skor. Kvinnan i mitten har en ljus hatt på huvudet och kvinnan till höger har en sjalett på huvudet. I bakgrunden syns en folksamling. Fler fanor skymtar där som exempelvis amerikanska flaggan och israeliska flaggan.
Kvar i stan 26 juli 1967 Ett antal människor befinner sig i centrala stan i Örebro. En ung man kommer gående. Han håller vänster hand framför ansiktet och är klädd vit jacka, ljus tröja, svarta byxor, vita strumpr och svarta skor. En liten pojke i fyraårsåldern klädd i svarta hängselshorts och randig T-tröja sitter på en liten trappa till höger. Ytterligare personer syns runtomkring.
Första maj demonstration 2 maj 1967 Ett första-majtåg går igenom centrala Örebro. På bilden syns ett antal barn som kommer gående i tåget. Två pojkar i förgrunden håller varsin skylt med texten: "Öka stödet till barnfamiljerna." De är klädda i ljusa, stickade tröjor och mörka byxor. En barnvagn syns längre bak i tåget samt vuxna personer -både kvinnor och män. Kvinnorna är klädda i kappor och männen är klädda i rockar.
Stormarknaden, 31 juli 1965 I förgrunden utanför entrén till Domus stormarknad står en kvinna och en man vid en kundvagn med en pappkasse i. Bakom den kommer en man gående med en kundvagn där det sitter en liten pojke. Mannen är flankerad av två kvinnor. Uppe i luften utanför stormarknadens entré hänger två skyltar. På den ena står det "Ingång" och på den andra "Utgång."Två personer syns längre bort i bakgrunden. Utanför entrén är det en parkering fylld av bilar.
I täten Rolf Berggren därefter Bo Johansson, Alf Ström o Inge Alfredsson. Bakom dem syns fr.v. Kent "Birka" Björk, Sven Torgny o Yngve Hedberg. Bakom dessa kommer de lite äldre pojkarna i TIF med Sven Ljungström, Bengt "Sparlåga" Johansson och målvakten Jens Liedberg i täten. Därbakom syns den långe Harald Svensson, Rolf Bromé och Bosse Ståhl. Av Vikingarna urskiljes Ulf Johansson och bakom honom Carl-Otto Erasmie. (Detta var år 1953, "Birka" och Ström födda 1941).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Total absorptionskoefficient, dividerad med täthet (µ/?) för platina som funktion av våglängden. Kurva II ritad i mindre skala än kurva I, så att jämte K-kanten även L-kanterna kommer med. Övriga absorptionskanter faller utanför diagrammet.
Dokumentation av Falu rödfärg. Varje timme tas ett prov av pigmentet från brännugnen. Här ser man hur pulvret mortlas ner och jämförs i kulörerna. Varje skiftlag har sin egen bricka märkt med A-E, skiftets längd är 8 timmar, efter skiftet skall det finnas 8 prov på brickan. När arbetsledaren kommer på morgonen tar han ut en del av sista provet, från varje bricka, som går till samlingsprov för analys. På bilden framgår det att prov är uttagna från bricka D och E.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Kyrkstugor Murbergets friluftsmuseum. Kyrkstugorna kommer från kyrkstaden vid Anundsjö sockenkyrka. Den var en av Norrlands sydligaste belägna kyrkstäder. Där fanns ursprungligen 33 byggnader utefter två gator. Varje gård hade en egen stuga med stall och förråd. Anundsjö kyrkstad revs i sin helhet 1918. Året innan flyttades fyra av byggnaderna till Murberget. Tre av dessa är så kallade stallbodar med stall, förråd och sovkammare i samma hus.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
1911 eller 1912. Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Midsommarafton 1923 sammanvigdes paret på bilden i Örtomta kyrka. Brudgummen är annonschef Gustaf Erik Tisell och bruden lystrar till det stilfulla namnet Engla Kristina Batseba Johansson-Frid. Makarna står invid brudens barndomshem i Höversby. Verandan är lövad och grusgången belagd med matta, måhända röd. Paret kommer inom kort att flytta till Göteborg. Olyckligtvis blev äktenskapet kortlivat. Fru Tisell avled redan 1926 i tuberkulos, ännu inte födda 30 år.
Dokumentation av Läkerol. Tablettmottagningen. T.v finns en skrivare med plexiglasskydd. Här skrivs ? automatiskt ned uppgifter om vikt, datum och artikelnummmer. På väggen i mitten sitter rullar med tejp med produkternas namn. Dessa klistras på lappen som kommer från skrivaren. Lpparna sätts på pallen, som hämtas av truck med förare för placering i mellan lager innan placeringen sker. 44 st plastlådor får plats på en pall, ca 220 kg tabletter.
Blyertsskiss föreställande en lurvig hund. På teckningen står skrivet "Sickis", här avses sannolikt lapphunden vid namn Sickis som kommer till Nordiska museet för att avlivas då det är tänkt att hunden uppstoppad ska ingå i ett av scenerierna. Men Artur Hazelius, hans son Gunnar och kullorna som arbetar på museet blir så förtjusta i Sickis att de låter honom leva. Signerad av konstnären Carl Svante Hallbeck.
"Undertecknad var placerad vid postkontoret Sundbyberg fram till den 1/10 1933 och tjänstgjorde då tidvis som låd- och lantbrevbärare i bl.a. Bromma Trädgårdar, och sista tiden även inom det då nybyggda området Ängby. Jag kommer ihåg att väggarna i den nyöppnade poststationen därstädes voro träpanelade av samma utseende som på fotografiet. Av inredningen i övrigt minns jag ingenting. Stockholm den 7/3 1964." Sture Nilsson vx.
A P Lindberg flyttade till Anundgård senast 1905 och övertog affären som drevs till 1967. De 11 vykorten i denna accession kommer från affärens varulager, som tidigare varit gästgiveri och skjutsställe. Även huset t h har tidvis varit bostadshus. Lilla huset till höger är bagarstugan på vars grund ett bostadshus byggdes på 1940-talet. Det vita huset är det som ligger i vinkel med Filadelfia. Uppgifterna har Sundsvalls museum fått av donatorn B Lindberg 1987.
Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.