Sankt Larsgatan norrut vid skärningen med Badhusgatan i Linköping. Till höger ses Grand Hotell, uppfört i nyrenässans stil 1884 av byggmästare Göran Oskar Göransson efter beställning av handlare Anders Edvard Andersson. För husets ritningar stod Janne Lundin. Från 1890 var Apotek Kronan inrymd i hotellbyggnadens gatuplan.
Från 299 kr
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Vy mot de pampiga husen mot Järnvägsparken i Linköping. De uppfördes 1889-90 och gavs en rik fasadutsmyckning ämnad att imponera på tågresenärerna. Huset närmast betraktaren kom i folkmun att ges namnet Överstehuset efter hyresgästerna, tillika överstarna Hemming Gadd och Wilhelm Reuterswärd. Husens byggmästare var den mycket produktive Johan August Johansson, "Veranda-Johansson".
Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för honom så typisk empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod klart 1911. Foto omkring förra sekelskiftet.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Entré åt nordväst med festligare karaktär. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Gammal skötbåt från Bolka i Förstils socken, Frösåkers härad. Båten har ursprungligen tillhört Björnäs, Söderby, där den enligt uppgift bl.a också skall ha använts som kyrkbåt för färder till Börstils kyrka. (Meddelat av hembygdsföreningens ordf. byggmästare Eskil Eriksson). Foto i okt. 1954
Utsikt över Falköping. Streck 1 från vänster mot Vikens kvarn. Streck nr 2 mot Johanneskyrkan. Streck nr 3 mot byggmästare Carlsson hus. Streck nr 4 mot Nya folkskolan. Streck nr 5 mot Rantens snickerifabrik. Streck nr 6 mot Rantens kvarn "Lundahls Augusta". Streck nr 7 rakt ned mot Kvarnabackarna. Streck nr 8 snett från höger vaktmästarhuset i Plantis.
Scheelegatan 9. Foto före 1940. Träden togs bort och gatan anlades omkr. 1955. Förut var endast gångväg. Fastighetens ägare var 1940-1963 fru Anna Johansson. Målare Gösta Fågelberg köpte 1963 och sålde den 1971 till byggmästare Ragnar Sköld, Vartofta. Denne rev byggnaden och uppförde en ny, vilken han sedan sålde.
Kv. Läkaren, gamla lasarettet 1893. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Tomt om två tunnland donerades av staden. Ritning till lasarettet utfördes av konduktören Oppman och byggnaden utfördes av fabrikör C.J. Lundberg. Inredningen ombesörjdes av byggmästare C.G. Engblom i Skara.
Stora torget. Omkring 1912. Den s.k. Thulins-tomten vid Stora torget. Utanför sin butiksdörr står gamle glasmästare A. Larsson, därnäst (åt höger) är Kristinedals fabriksbod, och ännu längre till höger synes Hilma Brelins vita skylt. Ingången till hennes affär var från gårdssidan. I gatuhörnet står fastighetens ägare byggmästare Emil Gustafson (fr.Motala).
Enligt medföljande noteringar: "Troligen O. Bildts 50-årskalas." På en väggdekoration står detta: "O.B. 16/4 1881-1931." Uppgifter från Munkedals HBF: "Mannen med vita skägget är byggmästare Ivan Karlsson. Bakom honom sitter ingenjörerna Wattman o. Göthlin. Prästen är Carl Norborg. Vinkypare Gottfrid Johansson-Balksten."
Enligt senare noteringar: "Carlins cykelaffär i stationssamhället. Innehavare Nils Carlin. Huset byggt av byggmästare Ture Fredriksson. Till vänster i huset hade Götabanken kontor under några år. I källaren fiskaffär. Numera tillbyggt och inrymmer mattaffär. Ägare Arne Carlsson. Huset bakom beboddes av Ture Fredriksson, senare Astrid Ringfeldt." (BJ)
Enligt noteringar: "Åtorps herrgård. Huvudbyggnaden uppförd i början på 1800-talet. Gården har haft många ägare, bland annat släkten Schiller och direktör Meier. Den köptes 1932 av byggmästare Axel Sohlberg, i början av 1950-talet av källarmästare Tore Andersson och blev hotell och restaurang. Rörelsen drivs idag av sonen Jörgen Andersson. Se även 'Gods och gårdar', sidan 293." (BJ)
Rumsinteriör. Villa Fridå. Byggmästare Per Erikssons hem. Det vänstra fotografiet på pianot föreställer Per Erikssons dotter Signe och hennes man Johannes Mattsson. Fotografiet i mitten på pianot föreställer deras enda två barn Anders Mattsson (till vänster i bild) och Hans-Erik Mattsson (till höger i bild).
Isupptagning på Svartån vid Järnvägsbron. 3 män med issågar, 5 män med isstänger. 2 hästar med varsin flaksläde. Till vänster i fonden syns del av Villa Fridå, Västra Bangatan 1, byggmästare Per Erikssons bostad. Till vänster om villan låg hans och brodern Israels snickeriverkstad, Bröderna Erikssons snickerifabrik.
Västgöta Regementes kamratförening. Från sammanträde på Stadskällaren i Skara 1960. Stående från vänster: Oscar Lefvander, i mitten byggmästare Carl Smedberg, Längst till höger: målare Kämpe. Sittande vid bordet från vänster: nr två Georg Borg, Åsaka, nr tre kaffehandlare Lundblad, nr fem J.W. Storm, nr sex Johan Ullberg.
Häggdångers kyrka, 1960-tal. Byggmästare Pehr Hagmansson.; Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggdånger kyrka. Byggmästare Pehr Hagmansson. Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggdångers kyrka, 1930-tal. Byggmästare Pehr Hagmansson. Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggångers kyrka. Byggmästare Pehr Hagmansson.; Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.