Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Från 299 kr
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks paraffinerade säkerhetständstickor utan svafvel och fosfor." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Interiör från packrummet på Kalmar Nya Tapetfabrik. Kalmar Nya Tapetfabrik hade sitt ursprung i Gränna 1867. Tillverkningen flyttades till Kalmar 1882 där en byggnad uppförts på Fabriksgatan. Mitt emot byggdes Sandbäcks Kakelugnsfabrik och dessa två fabriker gav gatan sitt namn. Det ursprungliga namnet på fabriken var J. P. Johanzon & Co, Kalmar Tapetfabrik. Johanzon fick så småningom en delägare, Carl Johansson. Rörelsen utvidgades och under 1885 köptes det in många nya moderna maskiner. 1888 såldes fabriken till John Schwartz, som efter en tid fick två nya delägare, Christian Hofverberg och Robert Biesenbach. Tre år senare sålde Schwartz sin andel till Hofverberg. Tapetfabriken ombildades 1902 till aktiebolag med namnet Kalmar Nya Tapetfabrik och Hofverberg som VD. I början på 1900-talet arbetade där ca 40 personer. Vid förra sekelskiftet producerade man årligen ca 1 200 000 tapetrullar. Fabriken ödelades vid en brand 1912 men återuppbyggdes. När Hofverberg avled 1916 blev Isak af Ekenstam ny VD. Fabriken fick ett fint renommé 1918 när den blev kunglig hovleverantör. Ernst Lindh övertog K. 1921 och senare kom sönerna Björn och Ulf att driva företaget. Fabriken flyttade 1939 till ett nybyggt industrihus vid Södra vägen, ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö. Anläggningen byggdes till 1945 och 1960. K. utvecklades till en av Europas modernaste och som mest var ca 70 personer anställda. En del av produktionen gick på export. Man använde sig av varumärket Calma tapeter. K. drev även två affärer, en på Fabriksgatan och en kemikalieaffär i Odd Fellowhuset. År 1970 köptes K. av Tapetinvest AB och ingick så småningom i ECO Tapeter AB. Produktionen i Kalmar upphörde 1971. Sedan 1972 finns dansrestaurangen Sandra i de tidigare fabrikslokalerna. Källa:Kalmar Lexicon
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks säkerhetständstickor" Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Lenninge- och Woxsätterbor på utflykt. Stående från vänster: Johan, Lars och Nils från Nils-Nils (Johansson), Målar-Erhard Nilsson, Nils på Näset (Nilsson), Målar-Elin (Nilsson), Beda Lundgren, Flöggs-Jenny (Eriksson) och ytterst stenhuggare Pettersson (anställd vid brobygget). Sittande från vänster: Målar-Ebba (Wikström), Göte Stjernholm, Smehammar-Karin (Larsson). I förgrunden sitter Hanna Lundgren, bredvid henne står Petrus på Näset (Nilsson) och längst till höger Smehammar-Linnea (Larsson). Foto troligen 1916.
Invigningen av regementets minnessten på Sanna hed den 1 Augusti 1920. Honörsskvadronen Hedenstierna var organiserad på tre troppar, all personal fast anställd. Skvadronchefen red "Lolo", brunt sto med stjärna, född på Dagsnäs år 1910 efter Andiamo ** Excellens. Som troppchefer redo: För 2: troppen Rolf Örn. På Faust e.Gl.Gold**, för 1: troppen Peter von Essen på Lucretia e. Otello, för 3: troppen Carl C:son Bonde på Lage e. Valter. 2: troppen red Bruna, 1: troppen fuxar, 2: troppen svarta hästar.
Agnes de Frumeries samling, Danderyd. Carlheim-Gyllensköld, Haqvin, 1899-1997, arkitekt, son till Vilhelm C. C. var 1928-64 anställd vid Kooperativa Förbundets arkitektkontor och svarade där som avdelningschef från 1930 för bl.a. industri- och bostadsbyggnader i Älvenäs (Svenska Rayon AB) och Karlholmsbruk. C. skrev också en rad böcker som syftar till att vetenskapligt förklara matlagningens villkor och processer, bl.a. Konsten att laga mat (1957). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141343
Beata Carolina Östberg-Horwitz som Boccacio på Nya Teatern. Östberg, Carolina, 1853-1924, opera- och konsertsångerska (sopran). Ö. var anställd vid Stockholmsoperan 1874-77 och 1888-1906. Hon spelade operett på Nya teatern i Stockholm 1879-85, turnerade med Wagners "Valkyrian" på europeiska kontinenten 1882-83 och gav konserter i USA 1892-94. Ö. var en av sin tids främsta svenska operaartister som bar upp en stor del av repertoaren av bl.a. Mozart, Wagner, Verdi, Meyerbeer och Donizetti. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353226
Fotograf Isaac Anderson, självporträtt. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hyrde gårdshuset hos Johan Larsson, Kyrkängen. Enligt Arvid L. skulle Isaac varit en karl med ovanlig kroppsstyrka. Han kunde lägga huvudet på en stol och fötterna på en annan, varefter någon fick sätta sig på hans mage. Växte upp i Storhult, "Karl-Bonnes" under små omständigheter. Fader: Karl Andersson Systrar: Hulda och Maria. Isaac flyttade till Skagersbrunn, där han var anställd som någon slags vaktmästare.
Michaëli (eg. Michal), Louise, 1830-75, operasångerska (sopran), hovsångerska 1854. M. var en av 1800-talets ledande sångare vid Stockholmsoperan, där hon var anställd från 1852. Jämställdes hon ofta med Jenny Lind, även om hon ansågs sakna dennas sceniska förmåga. Speciellt beundrad blev M. för de stora koloraturpartierna hos Mozart, men också i dramatiska partier som Klytaimnestra i "Ifigenia i Aulis". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=255483
von Essen, Sigrid (Siri), 1850-1912, skådespelerska. E. var anställd vid de kungliga scenerna och Nya Teatern i Stockholm åren 1877-1882. Giftermålet med August Strindberg (1877-91) ledde till att hon avbröt sin yrkeskarriär. Ett mångsidigt och fascinerande porträtt av E. ges i Strindbergs märkliga självbiografiska roman "En dåres försvarstal" (1887-88). Efter skilsmässan arbetade E. som teaterpedagog i Helsingfors. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=164605
Mannen framför byggnaden, Carl Gustaf Göransson föddd 1875. Död 1923. Tjänstgjorde som konduktör vid Annebergas - Ormaryds Järnväg. Mannen närmast intill vid loket hette Janne Andersson, var Lokförare under många år. Flyttade senare till Solberga station där han avled. Mannen därintill hette Emil Andersson, född 1875, död 1928.Han var ursprungligen reparatör vid tändsticksfabriken men tjänstgjorde även tidsvis vid järnvägen. Mannen på loket heter Carl Lindell, numera bosatt i Norrboda, Nässjö, och anställd vid S.J. Lindell var eldare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.