Rosenlundska huset, Kvarnholmens äldsta stenhus, byggt 1658 för borgmästare Rosenlund. Arkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Fasad mot gården, längs stupröret fog mellan 1600- och 1800-talsbyggnaderna. Foto: B-M Hammarskiöld 1975.
Från 299 kr
Utmed gågatan Tanneforsgatan i Linköping har stadens invånare mött bekanta i evinnerliga tider. Här fångade fotografen ett av otaliga, spontana sammanträffanden och dokumenterade samtidigt miljön som den tog sig ut hösten 1975.
Vy över Kolmårdens marmorbruk 1940. Här har det brutits marmor sedan medeltiden. Privilegiebrevet erhölls 1663 och verksamheten var med periodiska uppehåll i drift fram till avveckladet 1975. Idag är Marmorbruket ett friluftsmuseum. Foto omkring 1940.
Resterna av Uttersberg i Krokeks samhälle. Den förmodade kastalen har en dunkel historia men söker sannolikt sitt ursprung till 1100-talet och då i funktion som någon form av befästning för gränsen mellan Södermanland och Östergötland. Här dokumeterad 1975.
Borums gård i Mogata. Huvudbyggnaden uppfördes 1791, möjligen genom major Adolf Ulrik Freidenfelts försorg. Omkring sekelskiftet 1800 fick gården ny ägare i kapten Per Adolf von Ehrenheim. Dokumentation av Östergötlands museum 1975.
Hargs gård ligger vackert belägen vid södra änden av Hargsjön strax norr om Kisa samhälle. Huvudbyggnaden uppfördes 1832 av major Samuel Leonhard Lindgren som ärvt gården av sin svärfar. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Den så kallade Tjänstemannamässen i Ljungsbro. I vardagligt tal kallad Mässen. Förvärvad av Svenska Chokladfabriks AB (sedermera Cloetta) 1906 och flyttad till företagets fabriksområde. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
"Riva eller restaurera", den frågan ställde Östergötlands museum genom en utställning i det ständigt aktuella ämnet. År 1975 särskilt i fokus genom Europarådets proklamering att låta året vara "Det europeiska byggnadsvårdsåret".
[handskriven text på kopians baksida, synlig vid genomlysning: "Hoppet liggande i hemmahamnen Högmarsö, [otydbart]" [från fotobeskrivningen:] "3-mast. skonartskeppet [sic] HOPPET liggande i Högmarsö, våren 1924" [i fältet Förutvarande ägare:] "Elfving, Ryno sjökapten Sollentuna 1975"
Statens Järnvägar, SJ godståg 4355 med lok Dg 382 Tillverkad av: ASEA 1934 Tillverkningsnr.: 809 Antal: 333 stk. Littera Dg, från 1954 Du. Hallsberg 1975. Slopad 1978. Skrotad 1979 i Vislanda.
Stationen byggd och öppnad av KIJ 1885 med envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan. Det revs och ett nytt stationshus utan bostadslägenhet uppförts 1956. Persontrafiken nedlagd 1969. Stationen upphörde 1975.
Spånga station. Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg, SWB. Stationen invigdes 15/12 1876. 1908 byggdes ett nytt stationshus som revs 1975 och ersattes med en plåtbyggnad. 2004 byggdes ett nytt stationshus. Sedan 1969 är stationen bara en pendelstågsstation.
Frövi - Ludvika Järnväg, FLJ 27 med malmtåg. Loket byggt 1911. 1931 till TGOJ som Y3 127. 1957 sålt till SJ som SJ S13 1937. Slopat 1970 och skrotat 1975.
Spånga station. Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg, SWB. Stationen invigdes 15/12 1876. 1908 byggdes ett nytt stationshus som revs 1975 och ersattes med en plåtbyggnad. 2004 byggdes ett nytt stationshus. Sedan 1969 är Spånga bara en pendelstågsstation.
Ånglok, Statens Järnvägar, SJ A6 1543, tillverkat 1918 av Falun. Ursprungs ägare och littera var Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ H3 21. Loket såldes 1975 till Helsingborgs - Veteranjärnväg. HHJ 100 årjubileums resa.
Österlövs station. Kristianstad-Immelns Järnväg, KIJ. Öppnad 1885. Övergick 1906 till Kristianstad-Hässleholms Järnväg,CHJ. Gick över till Statens Järnvägar, SJ 1944. Persontrafiken nedlagd 1969 och godstrafiken 1975. Banan uppriven 1992.
BJ H3 69. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad, hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1948 till Statens Järnvägar och fick littera SJ A3 1791. Skrotad 1975.
Rengsjö skola hos Jon Anders i Knyssla vintern 1897. Lärarinna är Bricken Lind. Bland eleverna finns bl a Per Hagberg, Erik Persson Knyssla, Jonas Bengtsson och Bricken Östling. Bilden var införd i Ljusnan lördagen den 22 mars 1975.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.