År 1894 anlades sulfatfabriken. År 1900 sulfitfabriken. Både sulfat och sulfitmassa var i produktion år 1901. En terpentinfabrik år 1903. År 1909 en sprit-fabrik, år 1912 kvistpappersbruket. Under 1920-talet moderniserades Sulfat- och sulfitfabrikerna. 1931 stod en blekerianläggning klar. År 1932 pesenterades ett blekt barrsulfatmassa, som blev känd över världen. År 1961 presenterades ett blekt lövträd (björk) sulfatmassa. Fabriken har under hela 1900-talet byggts ut ett antal gånger. Tillverkning av sulfitmassa lades ner 1976. Fluff är en specialtillverkning för bland annat hygienprodukter och startade år 1969. Stora Kopparberg gick 1998 samman med finländska Enso vilket resulterade i Stora Enso.
Från 299 kr
Telefonstation. 18 juni 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas. Gävle var en av de mest framsynta städerna. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt telefontorn år 1900. Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades också veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. 1901 flyttades delar av stationen till Televerkets hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Arbetarbladet.
Exteriör av fabriksbyggnaden, 6 april 1946. År 1931 inköpte O. M. Grudén av Åbyfors bruk en fabriksbyggnad, där han efter omfattande restaurerings- och moderniserings arbeten var fabriken klar för att börja användas. Ingenjör O. M. Grudén grundade fabriken belägen i Åby, Valbo tillverkning av snökedjor. . Kedjorna tillverkas i alla förekommande storlekar och för alla hjuldimensioner för såväl person-som lastautomobiler samt för motorcyklar och traktorer. Sammansättningen av länkarna och kedjorna sker för hand. Omnämnas bör att en man sammansätter 100 kedjor på en dag.
Det här är den s k gungplan eller navigationsplan på Söder i Gävle, som låg i hörnet av Södra Kungsgatan och Kaserngatan. Där fanns en lekplats för barn med gungor och gungbräden. Dit gick familjen Brundin ofta, eftersom det bara var ett kvarter från Södra Centralgatan 26, där familjen bodde. I bakgrunden fanns ett bageri som hette Petterssons. Här ses Eva Brundin som är ute och går med Sören i vagnen, ca 1922. Till höger bakom staketet, den vita byggnaden, låg den s k navigationsskolan. Sedan flyttades den och beredde plats för en vårdinrättning.
Carin Focks och Nils Gustav von Kantzows bröllop 1910. Carin Fock var dotter till chefen vid Kungliga Hälsinge Regemente I 14 Överste Carl Alexander Fock. 1920 träffade hon genom sin syster grevinnan Mary Von Rosen den blivande nazistledaren Herman Göring som då arbetade som flygare i Sverige. Carin lämnade då Nils von Kantzow under äktenskapet vilket ledde till skandal inom den svenska adeln. 1922 fick hon skilsmässa från sin man och gifte om sig med Göring året därpå. Carin förblev gift med denne fram till sin död 1931.
Fordonet, som var en gåva från det danska postverket till det svenska postverket med anledning av dess 300-årsjubileum,kom närmast från Falköping och gör här ett uppehåll framför postkontoret i Stenstorp, före den fortsatta resan mot Skövde. Huset, som förutom postkontor även innehöll ett konditori, skymtar bakom bussen. Personerna är fr.v.: bbb Karl Larsson (Kroka-Kal eller Krogstorps-Kalle eftersom han kom från gården Stora Krogstorp i Ljunghem), postiljon J.A. Pettersson, okänd dansk kusk på kuglepostvagnen, postmästare Johan Skog, överkontrollör Hernevik från postdir. i Göteborg, en dansk landsvägspostiljon, chauffören från Stockholm, som körde postbussen, samt den svenska landsvägspostiljonen.
A.A. Pettersson förde posten med häst och kärra på linjen Örebro-Lillkyrka-Arboga från 1887 till 1911. Kärran är en gigg, en lätt tvåhjulig öppen vagn som utvecklades omkring 1850 från schäsen. Giggen var fram till bilens genombrott ett av de vanligaste hästfordonen. Efterhand förbättrades konstruktionen med bland annat bättre fjädring. Korgen har i regel plats för två personer. Föra tt ge giggen en mjukare gång kunde balansen regleras med de flyttbara sätena. I Sverige gjordes ett flertal giggmodeller, bland annat "Arvika kärran" och "Åstorpsgiggen".
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 tillVänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639 Axevalla hed, mötes- och lägerplats 1745-1916 för Västgöta regemente och 1745- 1913 för Skaraborgs regemente, belägen i Axvall, 8 km ö. om Skara. En sänka, "Drågen", utgjorde gräns mellan regementenas områden, Västgöta i väster och Skaraborgs i öster. Åren1848, 1858 och 1865 hölls storläger på A. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=121641
En kvinna. Anna Augusta Emilia Molin, gift Johansson, född 29/9 1885 i gården 105 Söder (Kyrkogårdsgatan 18) i Örebro. Dotter till ogifta Augusta Sofia Zetterlund. Fadern var Karl Emil Molin (som bytt namn från Nilsson). Emilia gifte sig 28/10 1905 med Karl David Johansson (bild 2). Hon arbetade som nåtlerska på skofabriken Örnen, men när hon gifte sig slutade hon och blev hemmafru. Död 6/10 1961, då bosatt på Viktoriagatan 11, Örebro. Bilden är troligen tagen samtidigt som bild 2, alltså 1905. Se även bilderna: 2003:47:1-19.
Nora, bostadshus. Hörnet av Rådmansgatan/Storgatan. Huset var restaurang 47:an. Samma ingång hade nedre våningens ölstuga. I andra änden på detta hus fanns Systembolagets försäljning i Nora. Där brann denna lokal en natt på 1960-talet. Lilla huset med två skorstenarna är "Åkar-Axels hus i korsningen Rådmansgatan / Borgmästargatan. Åkar-Axels hus finns ännu bevarat (år 2016). Strax hitom Åkar-Axels hus byggdes sedermera badhuset som ännu finns kvar ( år 2016), men inte som badhus. Observera brandlarmsskåpet där man skulle trycka in ett glas för att larma brandkåren.
F6 Karlsborg 1940. Det lätta bombplanet B4 Hawker Hart med F4:a märkning, utanför den så kallade B3-hangaren. Under siffran 4 på flygplanskroppen finns barlastvikter av bly och via en genomgående stång även på andra sidan. Dessa användes vid rullning på ojämt fält, då föraren var ensam i planet. Kärran bakom sidorodret användes för att placera planets glidskopa på under planets förflyttning ur- eller in i hangaren. Denna flygplanstyp användes på F6 åren 1940-1941. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Hultman, Johannes Alfred, 1861-1942, predikant och sångare. H. utvandrade som barn till USA, där han från 1879 var verksam som predikant. Mellan 1906 och 1939 gjorde han resor till Sverige och fick ett enormt genomslag med sina sångstunder, där sång och förkunnelse varvades på ett lättsamt sätt. Han blev känd som "solskenssångaren", och hans Solskenssånger utgavs i häften 1910-39. H. skrev bl.a. melodin till August Storms text "Tack, o Gud, för vad som varit". Han gjorde ca 180 grammofoninsjungningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206045
2000-11-29, AS. Kyrkan av sten har medeltida ursprung. Den förlängdes 1787 mot öster med ett tresidigt kor och försågs 1824 med torn. I kyrkornas relikvarier förvarades helgonreliker, mikroskopiska delar av helgon eller ting som de vidrört. De var av stort värde för kyrkan och förvarades därför ibland i särskilda skrin som ofta utformades som kyrkor. Skrinet från Jäla är ett av de större som bevarats in i vår tid. Det är från 1100-talets andra hälft och består av en trälåda klädd med förgylld koppar. Den latinska texten berätar att skrinet innehållit delar av Johannes Döparens huvud.
Herman Eriksson f. 15/11 1876 i Älgarås, död 27/2 1968. År 1881 flyttade hans föräldrar till Mäloset, där han sedan bott. 1907 köpte han gården. 1908-1938 fjärdingsman. Företrädaren bodde i Bråten. Till en början var lönen 450 kronor om året. Postbärare närmare 30 år. Företrädaren, Karl Sjöberg gick alltid de 32 kilometrarna två gånger per vecka. Från 1937 postgång varje vardag. H. E. har använt cykel eller spark. Hästskjuts och någon gång bil. Hustrun Hulda (Säll) f. 6/9 1881, död 12/8 1946. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Banvakt Klang. (Stationskarl Erik karlsson, bodde i bortre stugan). Gustav Blomqvist, banvakt, bodde i denna stuga. Två banvaktsstugor vid övergången. Detta är en av dem. NNeråt Björkullagården låg två, vid bäcken norr om stationen en (Banmästarbostad). (Nybro, Nockerud,Talltoppen. Mellan Älgarås o Gårdsjö). Dessutom en vid norra Slätte-viadukten. Förr fanns endast en plankorsning med grindar, som ställdes tvärs över järnvägsspåren då vägen skulle vara fri och sedan kunde vridas över vägen. Grindarna togs av tågen åtskilliga gånger. Banvaktsjobbet var ganska hårt. Skulle "posta" för tåget även nattetid, kanske ett par kilometer från banvaktsstugan. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.