Under åren runt 1920 genomfördes ett av de större byggnadsprojekt som dittills realiserats i Linköping. Stadens bägge infanteriregementen behövde flyttas från det otillräckliga övningsområdet Malmen till ny och mer lämplig förläggning. Resultatet kom att bli det dubbla kasernområde som i förstone kom att tjäna I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden från 1921 visar del av I 5 kort före färdigställande.
Från 299 kr
Vy mot Ågatan 57 (Huitfeltska gården) i Linköping. Uppkallad efter läkaren Åke Huitfeldt som från 1860 var ägare till gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från familjen Reuterswärds våning i Linköping 1893 eller möjligtvis 1894. Husfadern, överste Wilhelm Reuterswärd, var vid tiden för bilden chef över Första livgrenadjärregementet. Bostaden låg i det så kallade Överstehuset snett mot stadens järnvägsstation. Sitt folkliga namn hade huset fått efter att även överste Hemming Gadd hyrde våning i byggnaden.
Tanneforsgatan 4 i Linköping. Reveterat och gråmålat timmerhus i två våningar. Pilastrar och fönsterramar i ljusare färg. Höga, smala butiksfönster mot gatan, övriga fönster av två rutors höjd. Byggt troligen under 1800-talets första hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Porträtt av Amalia Pamp, född i Norrköping 1835. Från 1867 gift med Anders Johan Rosberg, som under äktenskapets första tio år innehade tjänsten som komminister i Hogstad, från 1878 kyrkoherde i Fornåsa. Under makarnas tid i Hogstad nedkom Amalia med parets enda barn, sonen Johannes. Efter makens pensionering valde makarna att bosätta sig i Motala.
Garnisonssjukhuset i Linköping 1930. Byggnaden uppfördes 1922 för att tjäna de nyligen etablerade regementena i staden, Första- och Andra livgrenadjärregementet. Sjukhuset hade till en början 90 vårdplatser. Över tid kom vårdinrättningen i allt högre grad att nyttjas av Linköpings allmänna lasarett. Byggnaden revs 1990.
Göta kanals betydelse för Motala kan knappast överdrivas. De för kanalens tillkomst så nödvändiga industrisatsningar förlades till orten och här kan sägas att industrins vagga i landet ligger. Här en vy över slussen vid inloppet från Vättern. Odaterad bild från 1900-talets första del.
Kolorerad återgivning av huvudbyggnaden till Brantsbo i Tryserums socken. Gården var till 1900-talets första år del i släkten Tryséns stora godsinnehav. På bänken sitter änkefru Emilia Trysén, som några år runt förra sekelskiftet valde Brantsbo för sitt egna boende. Bilden inklusive koloreringen har hennes son Magnus Trysén som upphovsman.
Ulvåsa slott i Ekebyborna socken. Under 1740-talet lät dåvarande ägaren Gabriel Ribbing uppföra en andra våning på platsen för en tidigare sätesbyggnad. Slottet fick vidare sin nuvarande nyklassicistiska gestaltning under 1800-talets första år genom att greve Carl Edvard Gyldenstolpe lät uppföra en tredje våning. Vy från söder.
Porträtt av Kapten Victor Du Rietz. Kadett vid Karlberg 1868 och utexaminerad 1872. Från sistnämnda år i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Efter avslutad militär karriär ordförande i Asby sockens kommunalstämma och kommunalnämnd samt dess fattigvårdsstyrelse. Ägde Tångarp och Åslycke i Asby socken. Från 1887 gift med Ebba Key-Åberg.
Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till vänster reser sig stadens första vattentorn, driftsatt 1910, vilket ger en bortre datering. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsförening. Husraden bortom odlingen löper längs Djurgårdsgatan. Vy mot norr från Kjettilberget.
Edvard Brändström i familjens våning på adressen Drottninggatan 38 i Linköping. Familjen hade inflyttat till Linköping 1896 med anledning av Edvard Brändströms utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet. Två år därefter utsågs han till regementets överste. Familjen bodde kvar i Linköping till 1906.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Han avled som ogift 1870.
Porträtt av trädgårdsdirektör Christian Kroné. Bördig från Tyskland inflyttade han till Linköping från Mogata 1859. Samma år hade Linköpings trädgårdsförening börjat anläggas och Kroné kom att tjänstgöra som anläggningens första trädgårsdmästare, titulerad trädgårdsdirektör. Han innehade tjänsten till 1893. Privat var han från 1854 gift med Fredrika Amalia Hammarström, bördig från Tryserum. Paret fick två barn, söner med så skillda födelseår som 1855 och 1869.
Porträtt av grevinnan Louise Mörner på godset Kåreholm i Rönö socken. Louise var tidigare gift med greve Julius Oscar Mörner. Paret kom till Kåreholm 1866 och fick dryga 20 år där tillsammans innan maken dog på årets första dag 1888. Det är maken som syns porträtterad på väggen över grevinnan.
Linköpings länscellfängelse från sydväst. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Porträtt av Carl Fredrik Flodman. Komminister i Skönberga från 1819 och i Vreta Kloster från 1829. År 1844 utnämnd till kyrkoherde i Västra Harg. Gift första gången med Anna Charlotta Ekelund (1796-1827) och en andra gång 1832 med Lovisa Charlotta Wilma Lindström.
Folkliv på Stora torget i Linköping år 1900. Stora hotellet i fonden stod klart 1852 och var då en av landets första hotellbyggnader. Byggmästaren Jonas Jonssons ursprungliga byggnad var i tre plan, den fjärde våningen tillkom 1892-93 efter ritningar av Adolf Emil Melander. Redan från invigningen drevs butiker i hotellets markplan. Närmast kameran siktas familjen Brobecks manufakturaffär.
Interiör från Linköpings länscellfängelse. Dokumenterad av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Studentporträtt av Johan Axel Norbeck. Född i Stockholm 1844 men uppvuxen på Förråd säteri i Östra Skrukeby. Från 1868 löjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Året därpå gifte han sig med Hedvig Charlotta Ottiliana Bodin. Äktenskapet blev kort. Makan dog redan 1872 i hjärtsjukdom. Själv avled Johan Axel som ägare till Förråd sommaren 1883.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.