Sommaren 1950 och en sista chans att fotografera gatuhuset till Huitfeltska gården utmed Ågatan i Linköping. Lyckligtvis stod inte en rivning för dörren. I stället hade kommunalpolitikern Lennart Sjöbergs motion om ett reservat för utvalda hus nått verkan och Huitfeltska bestämts som ett första objekt att flytta till vad som kom att bli friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från 299 kr
På baksidan fotot står följande: "I parad för överstelöjtnant Kraak; Korpral Stern (första ledet) Ego T2, Rönström Tv. Månsson T4, Schütz T.5, Fries T.1, Hedsten T.2, (bakre ledet) Wikander T.5, von Essen T.5, Lüning T.2, Svensson T.6, von Werdenkoff T.1, Lundborg T.5"
Fotot taget från älven mot södra standen, där nuvarande Majnabbehamnen ligger. Majnabbehamnen byggdes för Svenska Lloyds Englandstrafik med i första hand för passagerare. Nu används den uteslutande för styckegodshantering. T.h. på fotot f.d. Kustens värdshus och hotell, byggnaden finns kvar som kulturbyggnad.
Utgrävningar vid Ormöga 23/9 1963, K-G Petersson. Man hittade mycket djurbensmaterial här och kunnat konstatera att nötboskap har varit Ormögas viktigaste köttproducent. Jakt och fiske utgorde ett betydelsefullt inslag i befolkningens dagliga livsföring. Grönlandssäl har för första gången påträffats i förhistoriskt benmaterial från Öland.
Ett av Östergötlands museums uppdrag är att värna kulturhistoriska värden och om det misslyckas dokumentera förändringar i länsinvånarnas livsrum och då i första hand den fysiska miljön. Den föregående diskussionen kring de omfattande rivningarna i kvarteret Brevduvan i Linköping låter sig inte beskrivas i denna presentation men åtminstone två hus fick stå kvar, Ågatan 35 och 37. Här från gårdssidan 1988.
Hallsarve Anna Mårtensson drar bort linets stjälkar från fibrerna med hjälp av häcklans piggar. Det färdiga linet ligger lindat medan stjälkarna ligger i en hög vid stolen. Häcklan har Anna lagt på en uttjänt gustaviansk stol från 1800-talets första hälft. Anna är vardagsklädd utan huvudbonad och har ett stort grovt arbetsförkläde lindat om nedre halvan av kroppen. Se Bild 149, 150, 151.
Vandringen är bortriven ur tröskhuset och nu har man vagnbod här. Det dåliga halmtaket håller man på att täcka in med s k vrakbräder, första okantade brädan efter tvaiten, baken, när man sågar en stock. Till höger ses en liten bodlänga, se Bild 717
Här bygger troligen Jakob Petter Ödahl, 67 år, och sonen Johan Petter, 42 år, en fiskebåt, tvåmänning, på ladan hemma på gården. Det var vanligt att man byggde sina båtar själv, det tillhörde allmänbildningen. Här har man fått klar kölen, stävarna och de första borden. Utanför ladporten syns tröskhuset och i bakgrunden manbyggnaden.
Porträtt av kapten Gustaf Nordenanckar. Från 1835 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Han flyttade till Östergötland först 1849 då han köpt hemmanet Lövingsborg i Skeda socken. Året därefter gifte han sig med Sofia Lovisa Gunborg Silversparre. Från 1856 var makarna bosatta i Linköping. Nordenanckar utsågs till kapten 1855 och var i tjänst i armén till 1878.
Ågatan 41 i Linköping. Huset uppfördes av sämskmakareänkan Brita Rulander något av 1800-talets första år. Från mitten av seklet kom gården att ägas av kompanjonerna och spegelmakarna Johan Petter Hallberg och Karl Gaunitz, varför den kommit att kallas Spegelmakaregården. En tid efter bildens tillkomst flyttades gatuhuset till friluftsmuseet Gamla Linköping. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Porträtt av Fredrik Odencrantz. Född i Vårdsberg 1814 som son till häradshövding Johan Fredrik Odencrantz och makan Lovisa Amalia Wallenstråle. Själv gift 1843 med Karolina Vilhelmina Aurora Wolffelt. I militär tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping under åren 1840-1848. Även kassör i Östergötlands Enskilda bank.
Porträtt av Karl Erik Malm. Född i Norrköping 1849 som son till stadens stadsarkitekt Karl Teodor Malm och dennes maka Matilda Charlotta Ekman. Från 1874 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vidare följde en lång karriär vid regementet som kröntes med majors grad i armén vid hans avsked 1905. Även befälhavare för Norrköpings västra rullföringsområde under perioden 1902-16. Död i Norrköping som ogift 1922.
Vy från Tannefors sluss mot Linköpings stad. Till höger om slussen ses dammarna till stadens första vattenverk. Anm: Fotografen har själv daterat fotografiet till år 1901. Den observante kan emellertid se att, sedermera, Linnéskolan är under uppbyggnad. Skolan stod i själva verket klar 1898.
Porträtt av Erland Nordenfalk. Son till överstelöjtnant Otto Nordenfalk och Sigrid Honorine Cecilia Sparre. Antagen som underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping 1903. Gift 1914 med Elsa Dagmar Gleerup. Vid sidan av författar- och konstnärsskap var han även museiman. Från 1922 fungerade han som biträdande intendent vid Östergötlands museum och efter avslutad militär karriär som major anställdes han som föreståndare för Löfstads slotts museum.
Porträtt av Hilda Lindgren. Dotter till landssekreteraren Adolf Lindgren och makan Johanna Maria Petré. Gift första gången 1862 med överste Christian Eric Ahlström och en andra gång 1885, men frånskild redan året därefter, med friherren och tulluppsyningsmannen Mårten Gabriel Leijonsköld Oxenstierna, vars efternamn hon kom att bära till sin död 1911.
Även den väl förtrogne med Linköping kan tveka inför en första anblick mot bildens anläggning. När stadens teater stod färdig 1903 var dess omgivningar ännu till stor del opåverkade av stadens kommande utbredning. Vy från Brandstodsbolagets tomt med blicken vänd mot väster.
Nykvarns sluss gavs samma storlek som Göta kanals slussar. På så sätt kunde man ansluta vattenleden till Linköpings centrala delar. Arbetet med att gräva igenom holmen på platsen i Stångån påbörjades i april 1865. Den 19 september 1867 kunde ångaren HANS BRASK som första fartyg stäva igenom slussen.
Linköpings länscellfängelse sett från Storgatan. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Kristbergs kyrka har tidigmedeltida ursprung men har likt de flesta kyrkor av ålder ombyggts i omgångar. Särskilt omfattande byggnadsarbeten utfördes under det sena 1600-talet och 1700-talets första del då kyrkan avsevärt förstorades. Den senaste mer grundliga restaureringen gjordes 1879 vilket till största del skapade rådande byggnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.