Porträtt av Adelia Arwedsson, familjärt kallad Ada. Född i Dalarna, Norrbärke, 1854 som dotter till bruksinspektorn Fredrik Arwedsson och makan Johanna Paulina Ekstedt. Redan vid 15 års ålder var hon olyckligtvis föräldralös och kort därpå inflyttade hon till släktingar i Linköping. Här torde hon utbildat sig till lärare, ty efter en kort tid i Umeå flyttade hon år 1875 tillbaka till Linköping för en lärartjänst vid stadens flickskola. Med tiden kom hon att bli föreståndare för lärosätet. Hon har Ada Arwedssons gata uppkallad efter sig i stadsdelen Vallastaden i Linköping.
Från 299 kr
Enligt påskrift porträtt av direktör Torsten Magnus Sallnäs. Född den 11 maj 1907 i Vislanda, Kronobergs län som son till nämndeman Salem Maurus Edvin Leonard Svensson och Ida Katrina Lindén. Antog som vuxen tillsammans med flera andra av sina syskon släktnamnet Sallnäs. Gift 1940 med Karolina Berta Maria Magnusson. Sallnäs inledde agronomexamen vid Alnarps Lantbruksinstitut 1932 och fortsatte senare sin utbildning vid Kungliga lantbrukshögskolan i Ultuna 1937. Arbetade under en tid som lärare vid Sörängens folkhögskola och Hammenhögs lantmannaskola. Började som organisationschef vid Östergötlands andelsslakeriförening 1938 och blev där 1945 verkställande direktör. Torsten Sallnäs var även riddare av Vasaorden. Han avled i Linköping den 26 augusti 1983.
Del av samhället Sturefors som genomgått stor förändring sedan bildens tillkomst 1904. Församlingens prästgård (Rävantomta) till höger uppfördes omkring 1840 men blev lågornas rov 1963 och kom inte att återuppbyggas. Inte heller någon av gårdens övriga bebyggelse kvarstår, med undantag av det rappade huset till vänster, om än påtagligt restaurerat. Inte heller den skymtade sockenkyrkan har klarat sig från brand. En tid före den olyckliga eldsvådan i prästgården stod kyrkan under renovering. Vid middagstid den 21 juni 1961 såg en takarbetare svag rökutveckling och kort därefter var hela byggnaden övertänd. Av kyrkans rika inventarierna kunde mycket lite räddas.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Amanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels obearbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimensioner var 4,25 x 6 meter med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar källaringången vänd mot söder. Vy mot sydväst.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Ammanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels oberarbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimmensioner var 4,25 x 6 m med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar del av källaren mot öster.
Familjen Örn samlade för porträttfotografering någon gång på 1890-talet. I mitten ses makarna Gustaf Örn och Charlotta Sofie Svedelius. Paret hade inflyttat från Stockholm till Linköping år 1866, med anledning av makens tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1871 till pensionen var han överste och chef för regementet. I bakre raden står makarnas barn. Från vänster ses stadsingenjören och brandchefen i Skövde, Carl Axel Örn. Närmast efter står lanträntmästaren Henrik Örn följt av systern, tillika lärarinnan Sigrid. Därefter juristen Anders Eberhard och slutligen regementsläkaren Elis Leonard Örn. De bägge yngre kvinnorna och barnen är rimligtvis svärdottrar och barnbarn till de gamla makarna.
Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Fick namnet Verdandi. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Under ombuggnaden förseddes det med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
NBJ lok 16 (Nora Bergslags Järnväg) Behovet av bland annat ökad dragkraft gjorde att man 1914 köpte ytterligare två nya lok. Även dessa lok var tanklok med axelföljden 1C. NOHAB svarade för tillverkningen. Dessa lok numrerades vid NBJ som nummer 14 och 15. Det kom att dröja till 1928 innan man köpte fler ånglok. Det härt året levererade NOHAB ett tre-cylindrigt tanklok med axelföljden 1D1. Loket numrerades som nummer 16 och kom att bli NBJ:s starkaste ånglok. Ångloket finns i dag bevarat på museijärnvägen Nora Bergslags Veteranjärnväg
Gävle - Dala Järnväg, GDJ H3 72. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik Tillverkad av: Vagn & Fabriksaktiebolaget i Falun 1918 Tillverkningsnr.: 254 LLängd: 17,41 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 51 tons Tjänstevikt: 57 tons Tendervikt: 16 tons DrivhjulsØ: 1,72 m. Kol: 5 tons Vatten: 14 m* .Hastighet: 90 km/h Antal: 31 stk. De stora privatbanornas snälltågslok blev den s. k. H3-typen, som från 1910 anskaffades av BJ, SWB och senare även av GDJ, SDJ och HHJ. H3-loket var en sexkopplad tendermaskin med invändiga cylindrar, sth. 90 km/t och uppfyllde privatbanornas fodringer på moderata axeltryck.
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Längst till höger syns här ångloket HNJ 28 som tillverkades av Atlas 1909, strax bakom ligger den urspårade tendern följt av resgodsvagn F3 761, tillverkad 1913, Postvagn HNJ 19 och slutligen de två personvagnarna. Den främsta av dem är HNJ 1011, tillverkad av Atlas 1907.
Järnvägsstationen i Dals-Rostock. Sidobyggnaden till vänster användes vid den ursprungliga hållplatsen i Rostock, anlagd 1884, och var ursprungligen förlagd ovanför Rostocks brunn. Senare fraktades byggnaden ner till den plats där Dals-Rostock järnvägsstation uppfördes 1908, och byggdes då ut till stationshus. 1941 revs stationshuset och ersattes med ett nytt. Idag finns i Dals-Rostock en modell i skala 1:2 av det ursprungliga stationhuset. Reklam: Lagermans Tvättpulver Tomten; Malmö Stora Walsqvarn; Gripen Velocipeder; Atlas Gummiringar; Puch Motorcyklar; Cloettas Guld Cacao och Choklad; Helsingborgs Galoscher; Husqvarna; Hebytegel; Kanolds Choklader; Viskafors Galsocher; Malmö Galoscher.
Den lilla vagnen till vänster trafikerade Eskilstuna-Kvicksund år 1905 och drevs av en ångmaskin. När det var höst, så fick passagerarna stiga av och skjuta på vid stigningar, det enligt lokföraren Elis Larson. Eskilstunas första järnvägsstation stod klar år 1876, då järnvägen invigdes från Oxelösund-Flen-Eskilstuna till Valskog och Kolbäck i Västmanland - OFWJ. När Norra Sörmlands järnväg öppnades år 1895 med Norra och Södra stationerna fick OFWJ:s station namnet Centralstation. År 1924 revs det gamla huset och den nya stationsbyggnaden fick sitt nuvarande utseende.
Järnvägsstationen i Linköping renoveras. Efter andra världskriget ökade resandet i Sverige. Järnvägsstationen som byggdes 1872 var för liten. Därför revs de gamla fasta flygelbyggnaderna och ersattes av större. Den sydöstra delen byggdes för att skapa restaurang och buffésal. Bilden är från 1951 och tillbyggnaden stod klar sommaren 1953. Resecentrum. Tågtrafik. Järnväg. Stationshus. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Taket på sporthallen i april 1956. De eleganta betongbågarna bortades rena inför invigningen av sporthallen. Invigningen av sporthallen var den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. Takarbete. Tak. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Flygvapenmuseets initiativtagare överste Hugo Beckhammar ses här framför museets främsta klenod: en Niuport jagare från 1912. Den uppgavs vara världens enda exemplar av detta flygplan. Planet var det första som dåvarande flyget i Malmen använde, Bilden är från februari 1956. Flygvapenmuseum. Flygplan. Hangar med flygplan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Hösten 1947 startade Stadsteatern Norrköping-Linköping, vilket innebar att man fick en fast teaterensemble. Johan Falck var den förste teaterchefen. Fredagen den 29 augusti 1952 började försäljningen av abonnemangen till höstens teaterföreställningar. De första Linköpingsborna ställde sig i kön rena kl: 2 på natten. Klockan 7 på morgonen räknade Östgötens reporter till femton köande. När kassan öppnade bjöds de köande på kaffe. Teaterbiljetter. Teater, Östgötateatern. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
Segerstads kyrka är medelstor, byggd 1804 helt i enkel stil, rappad fastän byggd av huggen sten, som är tagen från den förutvarande vackra och åldriga romanska kyrkan, som stått åtminstone sedan 1100-talet. Den nya kyrkan byggdes endast några meter ovanför norra kyrkogårdsmuren. I denna hade byggts tvenne gravkammare, den ena var känd sedan lång tid tillbaka. Den påträffades vid anläggandet av en grav men befanns tom. Vid grävning för en ny grav år 1970 påträffades den andra. Båda har legat i muren med ingång från norr. Den har tillhört Merserka släkten på Seltorp. På golvet syntes resterna efter flera enkla träkistor.
Kv. Klockaren 1, Storgatan 13, Kilanders. Kilanderska huset under byggnad. Färdigbyggt år 1900. Då inflyttade även postkontoret där från det lilla huset till vänster (se brevlådan på väggen) med ingång från gårdssidan. Postmästare var postexpeditör fru Maria Hammarstrand. I hörnet av Storgatan mellan Kilanders och lilla huset t. vänster låg poliskonstapel Högbergs låga envåningshus (ett stycke in på tomten), där sedan uppfördes hörnhuset inrymmande bokhandel, Skaraborgsbanken m.m. Till höger Jouvins hotell, och närmast kyrkan Westlins hus, där Kilander i många år hade sin manufakturaffär, tills hans nya hus blev färdigt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.