Porträtt av fröken Emma Düring (Dyring). Dotter till oboisten och Linköpings första fotograf Frans Dyring och dennes maka Johanna Sandberg. Efter faderns död 1877 övertog Emma fotorörelsen tillsammans med sin syster Hilda, som här stod bakom kameran något av 1880-talets år. Vi skriver omkring 1885.
Från 299 kr
Victor Du Rietz porträtterad omkring 1875. Han var då sedan en tid befäl vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men bosatt i familjens gård Tångby i Asby. Fadern skulle vidare köpa det forna säteriet Tångarp i samma socken, vilket än längre fram genom arv tillföll Victor Du Rietz och makan Ebba Key-Åberg (1863-1938).
Som son till "kungsträdgårdsmästaren" i Linköping kom Patrik Dahlberg inte att välja en yrkesbana ovan den spirande jorden. Istället lockade gruvnäringen med en första anställning som bergsnotarie i Hofors. Från 1870 gift med Augusta Wistrand, bördig från Västervik. Foto omkring 1865.
När Västmanlandsbördige Frans Ivar Bohnsack porträtterades omkring 1865 var han sedan en tid stationerad som läkare i Motala. Från 1861 som distriktläkare och från 1863 och dryga 20 år framledes som stadens stadsläkare. Vid mitten av 1880-talet även parallellt i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1872 gift med Sofia Lovisa Lundberg.
De första studenterna. 1944. En student körs iväg på en kärra längs Storgatan. Till höger syns dåv. P.N. Perssons hörna, Oscaria och skylten till Anna Bloms Fotoateljé. Angående avgångsklassen 1944 - se "Lärare och Studenter vid Växjö Högre Allmänna Läroverk, 1850-1950" (Växjö 1951), s.174-176, 283.
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Teatern, Sockerslottet. Sockerslottet började uppföras av godsägare Jonas Andersson på Trossnäs men han avled under byggnadstiden och arbetet fullbordades av mågen J A Fahlberg 1899. Det sägs att huset kostade bortåt en miljon att bygga vilket skulle motsvara dryga 50 miljoner år 2012. Bilden togs 1903.
Gertrud Gussander (1872 - 1950) var den första kvinnan i Sverige som disputerade i kirurgi (Lund 1912) samtidigt som hon byggde ett eget sjukhus/sjukhem i Gagnef. Gertrud Gussander föddes på Gammelstilla bruk och växte till en del upp i Gävle. Hennes mor Edla Gussander (1834 - 1892) född Berggren, var dotter till Anders Berggren (1777 - 1848) på Berggrenska gården.
Denna minnessten, en teckning av den första Mickelstenen, stod vid Tullen i Tenhult. Den restes 1842 till minne av skogvaktare Mickels bedrift i striden mot danskarna på 1600-talet. Den byttes ut därför att stenen vittrade sönder och årtalet var fel och ligger numera i markytan framför den nya som restes 1897.
Personal och skrofulösa barn (sjuka i körteltuberkulos) på gräsmattan utanför den första paviljongen, från 1904, till det som utvecklades till Kustsanatoriet Apelviken. Initiativtagare var stadsläkare Johan Severin Almer i Varberg som 1902 med framgång hade börjat behandla sjuka barn med denna typ av tuberkulos.
Köinge järnvägsstation som tillkom under första etappen av Falkenbergs järnväg, invigd 1894. På bänken invid stationen sitter en kvinna och bredivd henne står en ung man med käpp. Vid semaforen står en tågtjänsteman och i förgrunden ytterligare en tillsammans med en hund. Bildtext: "Hälsning från Gösta Köinge".
Första bebyggelsen utefter Norrängsvägen i Tenhult. Från höger Mjälaryd Norrgård 3:30, 3:29 och 3:28 eller Norrängsvägen nr 4, nr 6 och nr 8. Profilerna är utsatta till Mjälaryd 3:52 eller Norrängsvägen nr 3. I bakgrunden syns Skogmans Träindustri AB.
En järnvägsknut som Mjölby krävde ett rejält lokstall. Ett första byggdes redan i början av 1870-talet och låg i kvarnområdet men år 1915 kunde den nya anläggningen söder om stationsbyggnaden tas i bruk. Här rundlokstallet med sina 12 platser. Foto 1986.
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är rimligtvis 1950-tal. Till höger i bild reser sig det muromgärdade Linköpings länscellsfängelse. Fängelset var bland de allra första cellfängelser som uppfördes i Sverige och var ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Anstalten togs i drift 1846 och var i drift till1966. Anläggningen kom att rivas 1969.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Kungsportsplatsen i Göteborg. Text på framsidan: "Husby d 24/8 1905. Kära Fröken Palm! Tack för senast, å tack för besväret med brefvet hvilket upphann mig vid Åsbo, ty jag låg öfver i Sandviken första natten sedan jag reste ifrån Gefle. Fick inte resa för mina slägtingar. De varmaste hälsningar! L.F"."Hälsa Anna!"på tvären till vänster.
Handkolorerat vykort med motiv från den kullerstensatta inre borggården på Kalmar slott med slottsbrunnen i renässansstil och med en portal i huggen sten i bakkgrunden. Till höger i förgrunden anas det träd som växte på borggården. Bilden troligen från 1900-talets första decennium.
Medföljande text: "Carl och Gustav Olssons varv i Bovallstrand. Första fiskebåten (49 fot) som byggdes vid varvet. (se även 62:2). På bilden syns Gustav Olsson (närmast i bild) och Mauritz Mattsson. Bilden tagen år 1952. Originalfoto tillhörande Gustav Olsson, Smögen".
Medföljande text: "Varv, Carl och Gustav Olsson, Bovallstrand. Första fiskebåten (49 fot) som byggdes vid varvet. (se även R 62:4). På bilden syns arbetare vid varvet, fr v Carl Olsson, Mauritz Mattsson, Lars Andersson, Torsten Karlsson, Gustav Olsson, Reidar Gustavsson och Uno Helgesson. Bilden tagen år 1952. Originalfoto tillhörande Gustav Olsson, Smögen".
Medföljande text: "Nybyggd kustkryssare vid Stenungsunds Båtvarv, Stenungsund. På bilden syns Hans Hansson, varvets första ägare (2:e från vänster), Harry Andersson och Albert Andersson (4:de och 3:de från höger, båda anställda vid varvet; övriga personer på bilden är okända. Bilden tagen vid sjösättningen 1946. Originalfoto tillhörande Allan Karlsson, Stenungsund".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.