Den 22 september 1922 firades det stort i Motala. 100 år hade gått sedan Motala verkstad grundats och likväl uppmärksammades att det timat lika många år sedan Göta kanals västgötadel invigdes. Mannen bakom bägge verken var som bekant Baltzar von Platen och denna dag ärade man honom med att avtäcka hans staty på torget. Vad få visste var att skulptören inte hunnit få klart monumentet i tid. Vad som avtäcktes var en patinerad gipsavgjutning. Den rätt och riktiga statyn i brons kom på plats först våren därpå.
Från 299 kr
Detta reprofotografi av ett medfaret orginal visar Ryds herrgård 1907. Bakom kameran stod gårdens dåvarande ägare, Carl Thersmeden. Ursprungligen uppfördes sätesbyggnaden på 1720-talet, men genom den långa ägarelängden har ett flertal förändringar utförts. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av just Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Interiör från häradshövding Carl Dahlgrens hem, Malmskillnadsgatan 7 i Stockholm. Denne orginelle herre var bördig från Gistad socken öster om Linköping men stationerade sig tidigt i Stockholm. Genom livet bar han ett stort, närmast abnormt, samlarintresse. Fotografiet visar ett av hemmets rum, som synes överlastat genom hans samlarlust. Bilden är sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894. Hans stora donation till Nationalmuseum och Östergötlands museum blev komplicerad. Samlingen var oförtecknad och testamentet var i delar oklart. Den invecklade bouppteckningen av konstsamlingen blev likväl genomförd och är daterad den 15 mars 1895.
Grosshandlare John Brobeck visar stolt upp sin ridhäst invid ridhuset i hörnet av slottsträdgården till Linköpings slott. Han var född i en handlarfamilj där fadern redan som barn inflyttat till staden för att ta tjänst som bodbetjänt hos den etablerade köpmannen Johan Conrad Krouthén, för övrigt far till den välkände konstnären Johan Krouthén. Från år 1860 var Brobeck egen och vidare kom familjen sätta stort avtryck i Linköping med omnejd. Bland andra egenheter bar familjen en originell namngivning med anglosaxisk prägel. Den avbildade John hade syskon som bar namnen Jean, James, Jack och Jane. Johns egna barn kom att heta John, Jim, Jean, Jerry och Jane. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Vy från nordväst. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Otto Taubes långa militära karriär påbörjade han som kadett 1847. Från år 1851 var han i tjänst som underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet i linköping, vilket följdes av sedvanliga gradhöjningar och kröntes med utnämning till överstelöjtnant 1872. Därefter kom han att inneha han en rad militära befattningar såsom chef för Lantförsvarsdepartementet, statsråd och chef över Bohusläns och Västgötadals regementen jämte ordförandeskap i ett stort antal kommitéer och utredningar. Han begärde avsked från det militära som generallöjtnant år 1899. Privat var han från 1863 gift med friherrinnan Augusta Maria Rehbinder och tillsammans kom de att få sex barn. Familjen bodde i tur och ordning i Linköping, Vadstena, Norrköping och Stockholm.
Under Östergötlands museums första tid var man hänvisad till provisoriska lösningar för sin verksamhet. De växande samlingarna och önskan om att visa dem var under museets första 75 år förknippat med stora svårigheter. En något udda lösning erbjöds från 1886 i den obrukade och nu sedan längre rivna Hospitalskyrkan invid Hospitalstorget. Här en unik interiör som kan antas vara tagen i samband med museets återöppnade i april 1895. Museet hade året före fått sig donerat delar av häradshövding Carl Dahlgrens digra konstsamling och hållit museet stängt en tid för omhängning. I de nya utställningarna gavs det som synes stort utrymme för donatorns konst.
Kaffekalas i det gröna med familjerna Andersson i Näs, Andersson i Ravelsmark, Ernst Andersson i Anneberg och Wirén (Örserum?). Ett stort sällskap män och kvinnor sitter och halvligger i gräset runt ett kaffebord. Flera av dem med en kaffekopp i handen. Hus med locklistpanel i bakgrunden. De är stående fr vänster: Adolf Viktor Andersson, Hilda Andersson, Ernst Andersson, Gustaf Alfred Andersson samt Teodor Andersson. Till vänster sitter Theodor Wirén och som femte person i ljus blus Carolina Andersson. I gräset till höger sitter Greta Andersson.
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Olssonska varvet. No 1 och 2. manbyggnaden, i stort sett lika den, då jag var liten säger kapten K hellqvist, född 1881. I högra gaveländen var kontor och handelsbutik på nedre botten. I vänstra kök var kök och pigkammare. I andra våningen var bostaden. Vänstra fönstret på gaveln insatt på senare år. Tidigare var här en dörr med förstukvist och ingång till kontoret. N:3 Kontorsbyggnad uppförd under första världskriget. N:4 Under kapten Hellqvists uppväxt bodde i detta hus en skeppare Nilsson. Senare tillhörde det Olssonska varvet.
SAAB hade i början av 1950-talet ett stort behov av arbetskraft. Sommaren 1950 hade SAAB 100 anställda från Italien, på hösten anställdes ytterligare 300. På den här bilden ser man Francesco Nepoto ( i mitten) , som var tolk för de ilalienare som kom till SAAB. Fotot är från 1951. Man anställde även arbetare från Tyskland. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Idkerbergets gruva började med storskalig gruvbrytning i början av 1900-talet 1908 låg produktionen av järnmalm mellan 50 000 och 100 000 ton.Malmen färdades mellan åren 1902 och 1912 med linbana till Ulfshyttan, men 1 oktober 1912 invigdes Rämshyttan-Idkerbergets järnväg till bruket i Rämshyttan. Gruvan blev känd i hela Sverige vid det stora raset på morgonen 16 mars 1961. Förutom att skapa ett stort hål i marken, tog raset med sig ett garage, nio bilar och en lekplats. 70 personer fick evakueras, 26 personer blev utan bostad, men ingen person skadades fysiskt.
När Volvo Kalmarverken skulle byggas ställdes denna modell ut på stadshuset så att Kalmars befolkning skulle få en uppfattning om hur fabriken skulle se ut. Volvo Kalmarverken var banbrytande genom att byta ut det löpande bandet mot fasta stationer där arbetslag byggde mer på varje bil. Trots detta blev fabriken bara 20 år. Den invigdes 1974 och lades ner 1994. Idag rymmer den Liljas bilhall, Kalmar läns museums magasin och ett antal kontorsföretag. Runt Volvobyggnaden har ett stort köpcentrum växt fram med IKEA i spetsen. Kalmars nya fotbollsarena; Guldfågeln arena, ligger också strax intill.
Trindyxa från Skedemosseutgrävningarna, 16 maj 1962. Trindyxa, är en grönstensyxa med oval eller trind profil. Endast eggen är slipad, resten av yxan oftast fint bultad. Trindyxan tillhör äldre stenålder, men förekommer också i stort antal under den äldre delen av yngre stenålder. Särskilt vanlig i Mellansverige och södra Norrland. Förekommer även ofta i östra Småland, på Gotland, i Bohuslän och Skåne. Är mera sällsynt i östra Danmark och i Finland, dock rätt så vanlig på gropkeramiska boplatser på Åland. Lösfynd kan sällan dateras till någon särskild period. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Två vita män i civila kläder har tagit uppställning för en gruppfotografi med en svart man i militäruniform och en grupp beväpnade svartafrikaner. Den uniformerade mannen i mitten sitter på golvet och verka ceremoniella föremål som ser ut som spiror i händerna. Runt handledarna bär han mycket smycken. De två vita sitter på en skottkärra bredvid ett stort metallkärl. Mannen till vänster röker en pipa och håller en piska i handen. De svarta männen bakom de är beväpnade med stavar som de demonstrativ lyfter upp med höger handen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.