Masse har tagit en vacker vinterbild från Smiss norra part. Vi ser manbyggnaden, en parstuga från 1860-talet, om det inte är så att huset är äldre och moderniserat då. Det finns ingen stenhusresolution på gårdsparten. T h står brygghuset, som nog är lite äldre. Ett traditionellt staket med grindar med rombrutor avgränsar lillgården mot storgården. Förste kände ägare till gården var Oluff Smidtz 1570. Laurits Smidtz var ägare 1614, Joen brukade gården1634 och Anders Smidtz 1648. Här någonstans delades gården i två parter, Anders Bönde (Smidtz?) ägde den ena parten, vilken han sålde 1652 till Hans Öhr och den andra parten ägdes av Joen Tommesson, möjligen samme Joen som 1634. Peer Smitds med hustru Gertru brukade gården 1670, vilken då verkade vara en part igen. 1681 fanns Peer och Gertru kvar, men gården brukades av Tomas Jacobsson 1647-1695, troligen ingift på gården. 1696 köpte Lars Jacobsson och Paul Hansson gården. Omkring 1720 tog Lars Jacobssons son Tomas Larsson över hela gården, Paul Hansson flyttade till Gannors södra part. Tomas gifte sig 1712 med Valborg Bengtsdotter från Mattsarve och de fick 4 barn. Gården delades på 1750-talet mellan sonen Lars Tomsson född 1721 och dottern Lisbeth Tomasdotter född 1723. Lars brukade denna part, han blev gift 1745 med Brita Christensdotter född 1722 från Botels och de fick 4 barn. Brita dog strax efter yngsta barnets födelse och Lars gifte om sig 1760 med änkan Anna Eskilsdotter från Fie. De fick 2 barn innan Lars dog och Anna gifte om sig 1766 med Hans Hansson född 1742 från Östergarn och de fick dottern Anna 1767. Sonen Tomas Larsson från första äktenskapet född 1749 blev näste ägare, gift 1774 med Elisabeth Johansdotter från Rikvide på När. De fick inga barn, så de överlät parten till Tomas brorson Lars Christensson från grannparten. Lars Christensson född 1780 gifte sig 1803 med Cajsa Båtelsdotter född 1785 från Sigsarve i Alskog. De fick två barn varav dottern Margareta Christina född 1815 tog över. Hon blev gift 1833 med Petter Mattias Mattsson född 1802 från Sunnkörke norra part. Av deras två söner blev det äldste sonen Kristian Persson född 1840 som ärvde parten. Han gifte sig 1867 med Anna Stina Hansdotter född 1844 från Garde. Deras ende son Petter Anton drunknade vid 20 års ålder 1890. Anna Stina dog och Kristian gifte om sig 1886 med Elisabeth Vedin född 1865 på När. De fick inga barn, men skaffade sig en fosterson, Artur Karlsson född 1889 i USA. Artur gifte sig 1917 med Tekla Olinda Larsdotter född 1891 från Gumbalde. De fick två döttrar, varav äldsta dotter Alvina född 1911 tog över, gift 1934 med Albert Karlsson född 1904 från grannparten. De i sin tur fick två barn och där blev det sonen Robert Karlsson född 1937 som blev näste ägare. Han gifte sig med Gertrud Olofsson född 1942 från Olsvenne på Näs och de tog över parten 1960. De fick barnen Marie född 1963 och Stefan född 1965.

Från 299 kr

Här ser vi bostadshusets södra gavel med bakbygget skymtande. Bakbygget verkar vara betydligt äldre, men det är svårt att bedöma. Lars Pettersson och Charlotta Danielsdotter fick 4 barn, varav dottern Johanna Pettersson född 1885 övertog stället 1921. Hon gifte sig 1914 med Oskar Olofsson född 1885 från Bonsarve i Hamra (Vamlingbo?). De fick två söner, men ingen tog över och Oskar dog redan 1922, verefter Johanna bodde kvar och försörjde sig som sömmerska. Hon sålde stället 1961 till Sven Edman som sommarhus. 1985 köpte Kurt Lindström född 1949 från Hallsarve och hans fru Marianne född Hellström 1949 huset som fritidshus, vilket de alltjämt innehar. På bilden ser vi snickarmästaren Lars Pettersson 62 år, yngste sonen Johannes 12 år och hustrun Charlotta Danielsdotter 54 år.

Från 299 kr

Denna gårdspart kom till 1897 när Johan (Johannes) Larsson född 1866 från Hemmor köpte en bit jord tillhörande Hemmor av Lars Johansson Bönde. Johan var gift 1896 med Hulda Lorentina Larsdotter född 1873 från När. De uppförde denna moderna manbyggnad i resvirke med spåntak och med köksbakbygge år 1900. Längst bak står ett äldre inpanelat hus, vilket troligen blev till brygghus. Johan och Hulda fick 3 döttrar varav den äldsta Emmy Larsson född 1897 tog över parten, gift 1928 med Oskar Jakobsson född 1889 från Kauparve. De fick i sin tur två döttrar och den äldsta Elsa Jakobsson född 1919 ärvde gårdsparten. Hon gifte sig 1945 med Nils Gustav Hjalmar Lövgren född 1911 från Västergarn. Av deras två barn tog sonen Lars-Inge Lövgren född 1945 över gården, vilken han alltjämt brukar tillsammans med sin fru Inger. På bilden ser vi troligen dottern Emmy 17 år, modern Hulda 41 år och Johan Larsson 48 år.

Från 299 kr

Sonen Arvid har tagit över gården, rivit de gamla uthusen och byggt en stor ny ladugård. Eller är allt nytt? Den står på samma ställe som den gamla, är lika lång och bred. Således kan man ha återanvänt stenväggarna, men lagt in en mängd fönster, dörrar och portar. Ladugården är helt i tidens stil med fähus i sten och foderloft i trä, de många småspröjsade fönstren stående ovanför varandra på jämna avstånd, allt färgat i vitt, rött och troligen brunt. Det är dock lite märkligt att halm ännu är ett gångbart taktäckningsmaterial, men det finns troligen inte tillräckligt mycket skog att såga spån av. T v har man gjort 3 fähus varav två troligen är dubbla, t h är det lada.

Från 299 kr

Masse har på några bilder förevigat en gårdsmiljö varifrån ingenting finns kvar idag. Denna part låg sannolikt kvar på den gamla gårdstomten öster om landsvägen, Botels Hanssons manbyggnad på västra sidan skymtar t v. Men ett fähus hade flyttats över till västra sidan, se Bild 643. Manbyggnaden bör vara uppförd mot slutet av 1700-talet, vilket man ser på att långsidans fönster är placerat nära gaveln och att golvet ligger lågt, kanske tom under marknivå. Fönstren är förstorade vid 1800-talets mitt och det utdragna spåntaket är nytt liksom kalkningen av väggarna. Det borde finnas en stenhusresolution då man fått skattebefrielse för byggande av stenhus, men någon sådan finns inte. Kanske byggdes huset på 1780-talet, för många resolutioner från denna period är förkomna. Till vänster står en synnerligen gammal byggnadskropp med faltak. Den kan vara en rest av en ännu äldre manbyggnad, som ändrats till frambygge med brygghusfunktion när den nya manbyggnaden uppfördes i 90 graders vinkel. Den kan också vara en ovanligt stor flygel. Uppe på gavelfältet sitter en lucka och i överkant på den sitter en hissbom, vilket visar att loftet kan ha använts till magasin. Miljön framför huset ser gammaldags och torftig ut. En skranglig gårdsmur avgränsar lillgården med en brunnsholk mitt i muren. Gårdsparten kom till när Botels delades första gången 1716, då Lars Persson och hans hustru Carin född Persdotter blev de första husbönderna. Parten gick sedan vidare till äldste sonen Per Larsson, gift 1733 med Elisabet född Mattisdotter från Botvalde i Ardre. Kanske var det dom som byggde den gamla byggnaden på bilden. Omkring 1770 tog sonen Lars Persson, gift första gången 1764 med Anna född Jönsdotter från Folke på När över, de fick tre barn. 1775 gifte Lars om sig med Magdalena född Olofsdotter från Smiss på När, de fick två barn. 1779 gifte Lars om sig för tredje gången, då med Ingrid Eriksdotter från Småland, med henne fick han två barn. Det var förmodligen under denne Lars Perssons tid som manbyggnaden uppförs. Sonen Jöns Larsson från första äktenskapet tog över gårdsparten i början av 1800-talet, gift 1798 med Catarina född Michelsdotter från Husarve. De fick 5 barn, varav äldste sonen Lars Jönsson gift 1823 med Christina född Larsdotter från Goks tog över. Av deras 7 barn blev det äldsta dottern Anna som blev hemmagift 1849 med Hans Hansson från Sunnkörke. De fick fyra döttrar, av vilka Helena tog över. Men hon och hennes man gick i konkurs och yngsta dottern Margareta och hennes man Karl Bodin från Glose i Gammelgarn tog vid. Deras dotter Karolina och hennes man Reinhold Jakobsson från Fie blev nya ägare. De fick inga barn och Reinhold sålde parten 1937 till Harald Olofsson från Hemmor och hans hustru Dagmar född Karlsson från Småland, men dessa sålde redan 1940 till Lennart Larsson från Vamlingbo och hans fru Katarina Kornblom från Vormsö i Estland. Deras son Hans-Rune Larsson brukade gårdsparten till 2008, då han sålde den.

Från 299 kr

1880 köpte Johan Allmodin från Havdhem och hans hustru Anna född Hemström från Fröjel en bit jord från Bjärges Jakobssons, den gård som revs och styckades upp vid skiftet. Allmodins uppförde då denna manbyggnad, vilken de måste ha köpt och inte nybyggt, för det är ett bulhus av sen 1700-talstyp, men med moderna fönster, flackare tak än ursprungligt, veranda och nytt köksbakbygge. Det här var ett ställe med ungefär 10 hektar mark och man bör ha behövt försörjning utifrån för att klara sig. Allmodins sålde stället 1904 till Karl Johansson från någon mindre boplats under Mattsarve och hans hustru Rebecka född Danielsson från Gannor, troligen dotter till Johan Allmodins syster. Johanssons fick 6 barn, sonen Algot tog över föräldrahemmet och bodde där till sin död 200? Stället är nu fritidshus.

Från 299 kr

Porträtt av Adelaide Peyron med döttrarna Elisabeth och Sigrid. Enligt uppgift ska fotografiet vara taget i Paris 1860. Från år 1852 var Adelaide gift med Sigge Sparre och familjens östgötska anknytning ligger främst i makarnas ägarskap av godset Bjärka-Säby söder om Linköping, där man även hade sin hemvist under åren 1860-68. I moderns knä sitter Elisabeth, familjärt kallad Bibi. Född i Stockholm 1859 och uppvuxen i nämnda Bjärka-Säby och vidare Kristianstad, som var familjens hemort från år 1868. Gift i Stockholm 1889 med kapten Albin Vilhelm Holmberg. Till höger ses makarnas förstfödda barn, dottern Sigrid. Hon föddes i Malmö 1853 och kom vidare i livet att gifta sig med överståthållaren Robert Dickson. Förutom döttrarna Bibi och Sigrid hade makarna två söner. Mest bemärkt av barnen blev sedermera sonen Sixten som gått till historien med sin kärleksrelation till cirkusartisten Elvira Madigan som slutade i gemensamt självmord i ett skogsområde på ön Tåsinge i Danmark den 19 juli 1889.

Från 299 kr

Porträtt av Greve Carl Gustaf Sinclair. Född den 3 juni 1849 vid Karlshovs säteri i Älvestad som förstfödde sonen till greve Israel Malcolm Sinclair och grevinnan Alfhild Spens. Inledde sin militära karriär som kadett vid Militärhögskolan Karlberg i Solna 1868 och stationerades senare vid Andra Livgrenadjärregementet i Linköping där han 1888 uppnådde kaptens grad. Erhöll avsked ur krigstjänsten 1901. Gift den 14 december 1889 och bosatte sig i Mjölby med Emilia Elly Charlotta Isidora Smedberg, dotter till läroverksadjunkten Carl Adolf Isidor Hilarion Smedberg och Emelie Augusta Charlotta Lindh. Parets dotter Claire Alfhild Emelie Henriette föddes i Torpa där familjen levde en tid innan de flyttade vidare till Säby, Jönköpings län. Carl Gustaf Sinclair avled i hjärtsjukdom den 4 augusti 1919 i Visby.

Från 299 kr

Framför huvudbyggnaden till Norget i Viby ser vi gårdens arrendator Samuel Peter Samuelsson, sannolikt tillsammans med sina fyra barn; Karl Oskar, Peter Albin, Maria Karolina och Elin Kristina. Året är omkring 1905 och Samuelsson har brukat gården sedan hösten 1882. Han börjar närma sig sjuttio, har varit änkling sedan ett tiotal år och med hänsyn till sitt sena äktenskap har barnen blivit stora. Äldsta dottern Maria Karolina är gift och brukar med sin man gården Klämmestorp, inte långt från Norget. Yngste sonen Karl Oskar har varit i Stockholm en tid men bor nu åter hemma likt sina bägge ogifta syskon. Med så mycket handkraft inom familjen behöver den gamle brukaren varken städsla piga eller dräng.

Från 299 kr

Porträtt av läroverksadjunkt Magnus Wallinder. Född i ett prästhem i Stockholm 1841 kom han närmast på sin 30-årsdag till Linköping för tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Dagarna före hade han gift sig med Mathilda Lundelius, bördig från Östergarn. I förstone bosatte sig paret i invid Storgatan i dess nedre del för att senare skriva sig vid själva läroverket. Från år 1881 bodde makarna invid Repslagaregatan i höjd med Sankt Larskyrkan och vid den tiden hade paret begåvats med fyra barn, varav tre överlevt de kritiska barnaåren. Makarnas bägge döttrar kom likt fadern att bli lärare medan den överlevande sonen blev jurist. Wallinders äktenskapet kom att nå sin ände vid makans bortgång 1920. Han avled själv året därpå i sviterna av hjärtbesvär.

Från 299 kr

Porträtt av baron Eskil Banér. Född 1808 på Ekenäs slott som förstfödde son till Svante Banér och dennes andra maka, Carolina Matilda Wallenstråle. I vuxen ålder gift 1823 med Carolina Sederholm. Makarna kunde efter att Eskil utköpt sin bror Svante från Ekenäs skapa sitt egna hem på slottet. Äktenskapet välsignades med ett barn, sonen Gustaf Banér, född 1833. Därefter följde en räcka år med inneboende bekanta, bokhållare och inspektorer i en inre krets och rättare, kuskar och lantbruksstudenter i en yttre. Så tycks livet fortlöpt tills makarna sålde Ekenäs till greve Philip Klingspor 1880. Källorna är exakta. Den 14 mars 1880 tillträdde Klingsbor med sin familj och slottets forna innehavare flyttade till sonens gård Ås.

Från 299 kr

1. Måttbäda. Använd till att mäta upp och utmärka avstånden mellan spikarna i borden på en skötbåt. Med stiften i brädan trycker man i bordkanten ett märke där spiken skall slås in. 2. Syl att borra spikhålen med. 3. Järnhake, över vars krokiga spets man kröker spikändarna, som sedan slås in i bordet. 4. Passare av järn. Använd att på vrångämnet rita ut vrångens form. Passarens en ben föres tätt efter borden och deras avsatser, medan man med det andra benet på vrångämnet drar upp den rits, efter vilken vrången sedan hugges till. Passaren har ursprungligen varit betydligt längre, men har nötts av under mångårig användning först av E.A. Viklund, sedan sonen K.A. Viklund och senast av dennes söner. Verktygen köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.

Från 299 kr

Carl Theodor Nilsson (Nelson) var född den 15/12 1868 i Madesjö socken (Gunnaremo?). Föräldar och barn flyttade den 2/11 1871 till Kristvalla (Slättingebygd) och därifrån till Kalmar den 12/4 1877. Carl Theodor utvandrade till USA 1888. Han besökte Sverige efter cirka 10 år men återvände till USA efter något år, där han var verksam inom byggnadsbranschen. Han gifte sig med en svenska omkring år 1900. Hustrun dog i slutet av 1910-talet och Carl Theodor den 10/3 1952, vilket framgår av brevet från sonen Hugo till hans kusin Elsa, som var född i Kalmar den 1/10 1899. Om de fyra sönerna saknas uppgifter, veterligen har de aldrig besökt det gamla landet. Kortet är antagligen taget omkring 1920. Tidningsurklippet ur the Daily Republican av den 5/6 1946 kom någon gång från familjen Nelson till någon av bröderna i Kalmar, vilka nu är döda. Foto Kane Lundgren

Från 299 kr

En gruppbild tagen hemma hos Anna Larsdotter Olsson, kanske i samband med någon födelsedag. Anna sitter i mitten och framför henne sitter Ellen Larsson, som hon var faster till. Till höger om Anna sitter sonen Einar Olsson med hustru Ellen, sedan Ingrid Brundin, Gertrud Nordgren med Lars eller Märta Nordgren. Bakom Gertrud en obekant kvinna, till vänster om henne en man med vit fluga som hette Holmgren och var bror till Ellen, Einar Olssons hustru, och som var från Strömsbro. Till vänster om honom står Carl Nordgren som var gift med Gertrud, obekant kvinna, Rickard Malmberg som var gift med Ingeborg, Lisa Olsson och Ingeborg Malmberg, samt längst till vänster Elna och David Brundin. Alla längst till vänster står Lars Persson, far till Anna Larsdotter Olsson.

Från 299 kr

Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)

Från 299 kr

Prins Carl af Västergötland. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. s ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293

Från 299 kr

Prins Carl, Hertig af Västergötland. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var 1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. som ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293

Från 299 kr

En äldre man och fyra barn utomhus. Mannen bär det yngsta barnet på axlarna. Deb yngsta barnet är Bertil Andersson, äldste sonen till givarens morbror Evert som bodde på Ridön i Mälaren. Den äldre mannen är barnens morfar Karl Johan Andersson. De äldre barnen är, från vänster till höger: Britta Andersson (givarens syster), en pojke vid namn Fridolf och Per Andersson (givarens bror). Lars givaren antar att Britta bör vara ca 7 år och då bör bilden vara tagen ca 1923. Han tror att bilden kan vara tagen på Ridön i Mälaren. Men enligt kompletterande uppgifter från givarens släkting Marianne Kindgren är bilden tagen vid gården Karlshem på Barkarö i Mälaren, troligen 1926. Fridolf var en kusin till de övriga barnen på bilden.

Från 299 kr

Gruppbild, Nykterhetsfolkets sjukkassa jubilerar i Rockhammars Missionshus år 1923. (Missionshuset invigdes år 1879) På bilden finns både församlingsmedlemmar och sjukkassefolk, Första raden från vänster: Klara Kåberg, Elida Jansson, Emma Wester, Alfrida Johansson, Anna Andersson, Berta Karlsson, Ida Jansson och Gerda Jansson. Andra raden från vänster: Gustaf Terén, Aime Paradis, Ester Södergren, David Leffler, Knut Södergren, Karl Pettersson, Fredrik Broström, Karl Karlsson och Verner Andersson. Tredje raden från vänster: Ruben Håll med sonen Tore Håll, Lisa Fält, Karl Fagerlund, Gunnar Fält, Josua Elias Wester, Anders Andersson, Emil Andersson, Matilda Eriksson, Ebba Leffler, Hilda Broström och Johannes Bäckman. Översta raden visar musikgruppen: Sven Jansson, Erik Jansson, Agnes Carlsson, Lilly Broström, Karin Svantesson, Inez Berglind, Maud Berglind, Nanna Bäckmanoch Vivan Ekman. Högre upp Gustaf Kåberg och Knut Wallin.

Från 299 kr

Leopold III, 1901-83, kung av Belgien 1934-51, son till Albert I. Inrikespolitiskt ville L. minska spänningen mellan flamländare och valloner och utrikespolitiskt eftersträvade han belgiskt oberoende. Vid andra världskrigets utbrott blev L. överbefälhavare för de belgiska styrkorna, men kapitulerade 28 maj 1940 för det tyska angreppet. Kapitulationen liksom L:s beslut att stanna kvar i det tyskockuperade Belgien utsattes för skarp kritik och 1945-50 dominerades Belgiens politiska liv av frågan om L:s återinträde som monark. Trots att 58% av väljarna i en folkomröstning 1950 uttalade sig för L., abdikerade denne till förmån för sonen Baudouin, som tillträdde 1951. L. förmäldes 1926 med prinsessan Astrid av Sverige (död 1935), med vilken han hade barnen Joséphine-Charlotte (f. 1927), storhertiginna av Luxemburg, Baudouin I (1930-93) och Albert II (f. 1934), kung från 1993. År 1941 ingick L. morganatiskt äktenskap med Lilian Baels (1916-2002), som erhöll titeln prinsessa av Réthy. Paret fick tre barn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=239880

Från 299 kr