Kvarnsvedens pappersbruk, september 1971
Från 299 kr
Papyrus/Soabs industribyggnader och skorsten (vid Byggnad 13) år 2010, efter att företaget hade lagts ner. Pappersbrukets skorsten, det 65 meter höga landmärket i Kvarnbyn, revs fredagen 8 maj 2015, Relaterade motiv: 2024_1159 - 1183.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Flygfoto över Kvarnsvedens pappersbruk, 1930-tal.
Människor vid byggnad, Kvarnsvedens pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Munksjö villa vid Munksjö AB i Jönköping. Det ursprungliga pappersbruket grundades 1862 i Jönköping av Johan Edvard Lundström och Lars Johan Hierta. Bruket fick sitt dåvarande namn 'Munksjö Pappersbruk' efter placeringen vid Munksjöns västra strand. 1890 bildades Munksjö AB.
Inkörsporten till Munksjö AB i Jönköping. Det ursprungliga pappersbruket grundades 1862 i Jönköping av Johan Edvard Lundström och Lars Johan Hierta. Bruket fick sitt dåvarande namn 'Munksjö Pappersbruk' efter placeringen vid Munksjöns västra strand. 1890 bildades Munksjö AB.
Daily Rönnblad i arbete i sortersalen på pappersbruket Papyrus i Mölndal, 6/5, 1955. Fotot hängdes bredvid rulltrappan vid norra portens entré till området. Daily kom därför att kallas "Miss Papyrus". Daily arbetade på Papyrus under 1950-talet och början av 1960-talet. Flyttade sedan till Skoghall.
Interiörbild från pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. "PM5 kördes igång i augusti 1965. Det tog 1,5 timma att få fram pappersbanan från viran till popen, vilket var mycket bra på en nystartad maskin. Kvalitén var 70 gr dupliceringspapper. PM5 levererades av tyska maskintillverkaren Voith." (Berättat av Lennart Nilsson, f.d. anställd på Papyrus)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.