Vånevik hade i många år en omfattande stenindustri där man tillverkade allt från gatsten till pelare till offentliga byggnader. Stenen gick på export till hela världen och ingår bl a i parlamentshuset i Caracas. Även i Sverige användes den röda graniten i såväl offentliga som privata byggnader som t ex Stockholms konserthus och Tjolöholms slott. Brytningen upphörde helt på 1950-talet och idag är de stora brotten vattenfyllda. Ett museum finns.
Från 299 kr
Ett fruset ögonblick av stundens folkliv utmed Storgatan omkring förra sekelskiftet. Linköpingsbor och besökare strävar mot sina mål och i den ännu bilfria staden går man utan risk mitt i gatan. Några bekanta har råkats och hindrar passage längs trottoaren. Sin ringa information till trots speglar bilden ett offentligt rum utan den välordning vi lättvindligt tillskriver tiden. Fotografiets upphovsman är inte känd men kan på goda grunder tillskrivas Fritz Lovén.
Stockholm Stadshus under uppbyggnad
Stenkumla kyrka
spårområde, byggnad, hörn, hus, stadsvy, kanal, toalett, huvudjärnvägsstation
Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det parodiskt ordensliknande sällskapet Wiknings-Commissionen, som under en period höll årliga sommarfester i trädgården. Etablissemanget Wernerska trädgården hade från senare hälften av 1800-talet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra tills ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna vartefter för nöjelpalatset och i än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Bilden visar ångfregatten Vanadis från styrbordssida. Skeppet ankra vid en boj i Vallettas hamn på Malta under sin långresa 1883-1885. Alla segel är bärgade, styckportarna är öppna och kanonerna utförda. Ur skorstenen stiger rök. En grupp sjömän står på akterdäcket. Från akterskeppet hänger en repstege ner till vattenytan och flera små båtar verka trafikera från och till fregatten. I bakgrunden syns Valettas stadsbefästningar och regeringspalatset Auberge de Castille et Léon.
Fregatten Vanadis i Maltas hamn
Porträtt av arkitekten August Nyström. Son till byggmästaren Abraham Nyström som byggde upp en mycket välrenomerad byggnadsverksamhet med säte på Hållingstorp i Kristberg socken. Efter faderns död övertog August rörelsen tillsammans med sin bror Johan Robert Nyström. Bröderna var av konung Karl XIV Johan utnämnda till så kallade konduktörer, och hade som sådana rätt att leda större offentliga byggprojekt i hela landet.
Porträtt av apotekare Conrad Pettersson. Gift 1890 med Matilda Sofia Eriksson. Samma år den 19 september öppnade han Apoteket Kronan i Grand Hotells bottenvåning. Apotekare Pettersson var mycket aktiv i det offentliga livet i Linköping. Han var ledamot av stadsfullmäktige, hälsovårdsnämnden och gasverksstyrelsen.
2000-08-28, AS. Westman, Carl, 1866-1936, arkitekt med egen verksamhet i Stockholm från 1897. W:s huvudverk är Stockholms rådhus (uppfört 1911-15). Byggnaden är med sin tunga huvudfasad av gråslammat rött tegel, sin kärvt enkla håll- ning och sitt mäktiga torn inspirerad av Vadstena slott. Bland hans andra offentliga byggnader från samma tid kan nämnas Nyköpings tingshus (1907-10) och Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg (1910-14).
badtunna, kvinna, kamin, Fotografi, Photograph
kärra, häst, fotografi, photograph
Trädgårdh, Gertrud, fru. född: 29 maj 1883, en av vårt lands mest bemärkta och framstående ryttarinna började rida som barn och har med stor framgång deltagit i dressyr och hoppning. Åren 1919-33 startade fru T. i 60 offentliga tävlingar i lätt och medelsvår dressyrtävlan och hemfärde därvid 9 st första pris och 20 övriga platspris på Radiata, Judith, Garant och Zina. Hon hade 32 starter i offentliga klasser av lätt och medelsvår hoppning. 1913-26 blev resultatet 8 segrar och 14 platspris på Radiata m. fl. år 1920 erövrade fru t. hästutställningen i Stockholms hederspris till den ryttare, som under hästutställningen erhållit högsta poäng i hoppning. vid nordiska ryttarspelen i Köpenhamn 1921 segrade fru T. i dressyrtävlan för damer. Vid den krävande distansritten vid nordiska spelen 1922 deltog hon som enda ryttarinna och erhöll femte pris. Judith väckte allmänt uppseende genom sin goda kondition vid passerandet av målet efter 85 km:s ritt.
'Djävulsrocka upphängd på kaj. 12 män står framför den upphängda rockan. I bakgrunden ytterligare 1 man och lyftkran. Sjätte mannen från höger håller i en liten monterad djävulsrocka som föddes fram ur den döda rockan. :: Under bilden finns utförlig text på tyska: :: Texten till bilden: En djävulsrocka blir utställd. Fr. 990. New york. En ofantlig djävulsrocka fastnade i ankare och ankartåg till en fiskebåt. Ett kustbevakningsfartyg kom till undsättning och dödade den enorma fisken med 22 skott. Djävulsrockan vägde mer än 5000 skålpund. På den enorma ryggen finns egendomliga märken. Efter dess död föddes en lite djävulsrocka fram, dess längd var 20 cm. Moderdjävulsrockan och den lilla ska ställas ut offentligt. Bilden visar den stora och den lilla djävulsrockan, utställningsförberedda.'
Gävle Stads Gasverk, 20 mars 1946. Gasmästare Simpson. Det första gasverket byggdes 1861 för att förse Gävle med gatubelysning och innerbelysning i offentliga lokaler. Gasljus användes sällan i hemmen, där fotogenlampan användes till att elektriciteten slog igenom på 1900-talet. Gävle använde gaslyktor för gatubelysning ända fram till andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns det drygt 1100 gaslyktor i Gävle. Gasverket leverrerade gas fram till 1966 då produktionen lades ned på grund av dålig lönsamhet.
Porträtt av byggmästare Jonas Jonsson. Tillsammans med arkiteket Axel Nyström kom han under 1820-talet att utveckla den stil som går under beteckningen Tjustempire. Från 1856 till sin död 1885 bodde han i Linköping. Under perioden kom han att sätta stora avtryck i staden som byggmästare och i vissa fall även arkitekt. Bland offentliga byggnader kan nämnas Stora hotellet, Linköpings läroverk, Ljungstedtska skolan och järnvägsstationen. Från 1842 var han gift med linköpingsfödda Fanny Sandström.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.