Noaks ark på Karums alvar. Gravfältet är 370 gånger 50 meter och består av omkring 70 fornlämningar, däribland 55 runda stensättningar, fyra rektangulära stensättningar, en skeppssättning och tio resta stenar. Särskilt de rektangulära stensättningarna med resta hörnstenar är prydliga. Skeppssättningen kallas Noaks ark och är 26 meter lång och är 3,5 meter bred. Stenarna är liggande och stävarna består av kantställda kalkstenshällar. Stenarna ligger också tvärsöver skrovet, vilka möjligen utgör roddarbärnkar, liksom en mittsten som möjligen markerar masten. De runda stensättningarna är 4-12 meter diameter och 0,1-0,4 meter höga. Vid vägkröken mot Långslöt står två stora kalkstenshällar, de så kallade Odens flisor. Vid dem skulle enligt sägnen Oden ha bundit sin häst Sleipner.
Från 299 kr
Gamla kyrkogården, Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. Kyrkogården idag Gamla kyrkogården har idag karaktären av en lummig park mitt bland Gamla stans trähusbebyggelse. Hela kyrkogården är gräsbevuxen och på området växer ett antal höga träd. Gravvårdarna är utspridda över hela kyrkogården men flest vårdar finns i söder och öster. I området finns också utplacerade stenar som markerar grunden för den rivna kyrkan. För besökarna finns skyltar som visar in till kyrkogården, en informationstavla och en minnessten med en planbild över den rivna kyrkan. I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger det Stagnellska gravkoret. På kyrkogården finns såväl stående som liggande gravvårdar men de liggande hällarna är i majoritet. (Uppgifterna är hämtade från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656687)
- Föremål -
Den som har för vana att färdas mellan Bestorp och Brokind passerar Kläppviken, lågt liggande strax väster om Bestorp invid landsvägsbron över järnvägen. De flesta utan att känna till dess namn eller tidigare funktion. Huset uppfördes 1914 som banstuga för just den järnväg som passerar. Första banvakten på platsen var Gustaf Adolf Åberg som flyttade in med hustru och dotter när huset var nytt. En banvakt hade att inspektera den sträcka han ansvarade för. Kontrollen gällde naturligtvis hinder av nedfallna träd och dylikt men även hålla uppsikt efter tjälskador, solkurvor och allmänna skador på rälsen samt linjens signalutrustning. Varje passerande tåg skulle ockulärt synas och rälsen kontrolleras efter passagen. Fotografiet är odaterat men Åbergs långa tjänstgöringstid gör det rimligt att vi på stugans farstu ser hustrun Judit Maria med parets son Karl Göte, född 1920. Således kan vi tidsbestämma bilden till omkring 1925.
Denna boplats kom till 1860 då en av sönerna på Bönde västligaste part, Jakob Pettersson född 1833, bebyggde den med detta bulhus, som han troligen köpt och flyttat hit, det ser för 1700-talsmässigt ut för att vara nybyggt 1860. I senare tid har det klätts med liggande panel och fönstren har förstorats, medan dörren med överljusfönster är original. T h står ett brygghus i sten med flera funktioner. "Lådan" mitt i bild är nog ett brunnshus. Jakob var gift med Catarina Christina Andersdotter född 1831 från Hemmor. Deras enda dotter Margareta gifte in sig på granngården Liffride. Jakobs brorsdotter Maria Olofsson född 1870 köpte fastigheten 1912 (?) för pengar hon tjänat i Amerika. Hon rev alla de gamla byggnaderna och byggde nytt bostadshus 1929 och ny ladugård 1931. Enar och Ida Engström från När köpte fastigheten 1942, som Ida ännu bebor.
Masse har gått in på åkern och tagit denna bild av Anton, inte August, Hallgrens bostadshus till vänster och Arvid Södergrens till höger. Hallgrens hus är ett gammalt inpanelat bulhus, bestående av ett rum på var sida om skorstenen, en sk ofullständig parstuga. På framsidan fanns en liten farstu och bakom skorstenen ett fd obetydligt kök. För att få ett bättre kök har man gjort ett bakbygge bakom vardagsstugan, bakbygget innehöll säkert också ett brygghus längst ut på gaveln. Till höger ser vi Arvid Södergrens nya och moderna bostadshus uppfört i resvirke med liggande panel och taket täckt med papp. Huset är byggt i vinkel och har många och stora fönster. I bakgrunden skymtar Hallbjäns utskiftade gårdspart.
Rågen skars med lie. Det var viktigt att slå med jämna tag, så man kunde lägga av den skurna rågen jämnt och snyggt med alla strån liggande parallellt. Efter varje karl gick en kvinna som tog hand om den skurna rågen. Hon tog ett fång och band ihop det med en näve strån till en kärve, skäupä på gotländska. Skäuparna ställdes sedan upp i rader på åkern för att torka. Här ser man att arbetet är lite högtidligt, kvinnorna är ganska finklädda och har särskilt fina hattar, medan karlarna är mera vardagligt klädda. Damerna snyggade kanske till sig särskilt för fotografen? Personerna är Christian Petter Persson, 68 år, t v av karlarna. Vidare hans hustru i andra äktenskapet Elisabet, 43 år, t h av kvinnorna. T v står Elisabets mor Eva Sofia Jacobsdotter, 72 år, som flyttade till Smiss när hon blev änka. T h står fostersonen Artur Fredrik Karlsson, 18 år. Bilden är tagen på åkern väster om gården mot Käldvägen.
Nabbu på När är ett klassiskt fiskeläge, vilket ännu är kvar i tämligen välbevarat skick. Trots att det ligger i När, var det Laubornas fiskeplats, Närkarna fiskade huvudsakligen från Djaupdöi och Kapellet. Nabbu ligger ute på en udde, men ändå vid en liten vik med skyddande uddar på var sida, en utmärkt fiskeplats. Se Nr 411. Masse har tagit en miljöbild av i stort sett hela fiskeläget från strandkanten och med många bodar synliga och alla båtar liggande inne. Bodarna är mestadels i gott skick utom den närmast t v. Det är blandat stenbodar och bulbodar med faltak, i mitten står det en modern högre bod i resvirke med spåntak. Framför bodarna står två löisarstängar, inseglingsfyrar. Båtarna är alla av samma slag, tjärade två- och tremänningar, ungefär 20 båtar kan skönjas.
Här ser vi sista bostället i Lau på landsvägens högra sida om man färdas mot Garde. Det kom till 1901 när förre kronbåtsmannen Jakob Adrian Vedin "Liten" köpte tomten från Liffride. Båtsman Liten kom från Alskog, var född 1842 och gift 1868 med Anna Christina Lauvall född 1847 från Hallsarve. Deras son Hjalmar Jakobsson född 1875 tog över, gift 1899 med Hilda Elida Ulmstedt född 1880 i Rone. De fick 4 barn, varav yngsta dottern Lisa Jakobsson född 1907 blev nästa ägare. Hon gifte sig 1933 med fiskaren och sparrisodlaren Elmer Karlsson född 1909 på När. De fick två döttrar. På bilden är bostadshuset 12 år gammalt, men ladugården t h ser äldre ut. Huset är ett för tiden modernt hus i resvirke på källargrund i sten, täckt med liggande panel och spåntak, försett med köksbakbygge med brygghus (?) längst ut. Senare kläddes huset med eternitplattor. Mellan bostadshuset och ladugården står ett dass. Ladugården nybyggdes (?) 1932. Fastigheten nyttjas idag för fritidsändamål.
1907 ägdes Glans båtsmanstorp av Bjärges Melanders, vilka sålde det till Lars Jakobsson från Hallsarve. Lars Jakobssons födelsegård hade övertagits av en äldre bror och senare genom giftemål införlivats med Bjärges Arvid Olssons part och vid skiftet omkring 1905 revs denna Hallsarvepart bort. Lars Jakobsson var 57 år när han köpte Glans torp. Var han bott under tiden med sin hustru Anna Helena född Österberg från Kaupungs i Östergarn och deras 4 döttrar är okänt. Den äldsta dottern emigrerade och den andra dog ung, men de två yngsta döttrarna följde troligen med till denna boplats, vilken övertogs av yngsta dottern Elin och hennes man Sigfrid Larsson 1922. Lars Jakobsson rev omedelbart båtsmanstorpets gamla manbyggnad och uppförde 1908 detta moderna hus i resvirke med liggande panel, spåntak och veranda i snickarglädjestil. Den gamla agtäckta båtsmansladugården stod ännu kvar en tid, hur länge är inte känt. Det skymtar tre personer på bilden, men det går inte att se vilka de är.
Oskar Jakobsson var son till Bjärges-mor Stina Jakobsson född Nilsdotter, se Bild 555-560. När gården styckades vid skiftet och revs, byggde Oskar, 39 år, och hans fru Laura, 36 år född Löfgren från Hemmor, detta torpställe vid Folkedarvevägen och kallade det "Fridhem". Det var ett vanligt namn vid förra sekelskiftet, kanske inspirerat av prinsessan Eugenies sommarresidens söder om Visby med detta namn. Huset är byggt i den tidens enkla stil med liggande troligen röd panel, vita foder och gröna fönsterbågar och dörrar. Taket är klätt med papp i lodstående i vådor på ett underlag av spån. Tegelskorstenen är tjärad. Det hela ser nytt och prydligt ut. Märkligt nog är Oskars och Lauras Fridhem sedan länge borta, bara några fruktträd återstår. Oskars och Lauras två barn Sven och Helfrid flyttade till Visby och Laura flyttade dit efter Oskars död. Ingen tog över "Fridhem".
Kauparve var före partsklyvningens tid Laus största gård jämsides med Fie. Båda gårdarna delades sedan i 5-7 parter. 1870 genomfördes ett skifte vid Kauparve, då två parter vid den tätt liggande bebyggelsen nedanför Lausbackars sydöstra ände blev ålagda att flytta. Denna gårdspart samt grannparten flyttades då upp på backrönet vid Kotorget där ena vägen går mot När och den andra mot Lau kyrka. Denna boplats var nog egentligen inte ny. På medeltiden låg här kanske gårdarna By och Hanarve och ruiner efter den sistnämnda gården sägs ha funnits kvar ännu vid detta skifte. På bilden ser vi den stora manbyggnaden i parstugeform med källare, hög bostadsvåning samt vindsvåning under brutet tak med frontespiser. Köksbakbygget kom till efter 1906 och verandan vid sekelskiftet. Flygeln innehållande drängkammare och brygghus med sädesmagasin på loftet byggdes 1870 och är numera inredd till den liten permanentbostad.
Lau käldu är efter Hångers källa i Lärbro Gotlands mest kända källplats. Det mycket goda vattnet har attraherat både människor och djur i långliga tider. Än idag hämtar massor av människor vatten här till mat och dryck. Bilden visar hur man fört in ett par urholkade stockar i sluttningen, i vilka vattnet rinner ner till en ho, s k haggvann. 1918 bestämde Lau kommun att Käldu skulle moderniseras och man byggde det Käldhus med vattenstråle och den bassäng som används än idag. På bilden ser vi Käldu 1907. Haggvannen finns kvar idag som ett minne, liggande intill den stig som går upp på backarna t v i bilden. Man ser också att backanten är helt kal, idag är här frodig grönska.
Denna lilla gård kom till 1856 när smeden Gustav Ridell född 1821 och hand fru Ingrid Nilsdotter född 1803, båda från Skåne, köpte mark och bebyggde platsen. Genom en skuld Ridell hade övertogs stället 1878 av drängen Ernst Andersson född 1852 från Småland, gift 1873 med Maria Larsdotter född 1850 från Burs, Ridell smet iväg till Amerika. Ernst och Maria hade 4 barn, varav sonen Theodor Andersson född 1882 tog över. Han gifte sig 1908 med Berta Olsson född 1887 från Anderse och de fick 5 barn. Sonen Albert född 1909 ärvde stället, gift 1944 med Gerda Dahlström född 1914 från Hejdeby. Fastigheten är av styckad och ekonomibyggnaderna är rivna. Huset har bytt ägare flera gånger och är idag fritidshus. På bilden ser vi Theodor Andersson framför manbyggnaden, som byggdes av hans föräldrar Ernst och Maria 1904. Huset är byggt av resvirke med liggande panel och taket är av papp. Huset har ett köksbakbygge med vardagsingång och källare på gaveln.
Denna lilla gård kom till 1910 då Arvid Persson född 1877 från Mattsarve köpte jord av Lars Per Hallander Hallbjäns, vilken sålde bort hela denna gårdspart i smålotter. Arvid var gift 1903 med Hanna Byström född 1871 från Alskog och de bebyggde boplatsen. Detta bostadshus byggde de 1912 och byggde till det 1924. Huset är uppfört av resvirke med liggande panel och taket är täckt med spån. Det ser lite äldre ut än 4 år gammalt, men kan knappast vara det. Vid husets baksida står Hanna och Ragnar. Man ser att husets gavel är provisorisk, man har redan från början planerat för en tillbyggnad. Den märkliga lilla kvarnen (?), som är under uppbyggnad, skulle man ha velat se en närbild på!
Här ser vi tröskhuset med den tillbyggda boden. Bakom ligger ladan, vars port finns i hörnet. T h en hoimd med lucka och sedan troligen stallet med dubbla spiltrader, sedan porten till genomkörseln med tillgång till höloftet. Stallet har en ovanlig ytterdörr. Man ser att tröskhusets brädklädnad är av mycket ålderdomlig sort. De lodstående bräderna är infogade i spunningar, uthuggna spår i takstolarna och uppe i hanbalkens undersida. Det trekantiga gavelfältet ovanför hanbalken har motsvarande bräder liggande, fast de översta har ramlat ur. En intressant detalj är det ursågade lilla hålet mitt i gavelfältet. Det är ursågat för att ladusvalan skulle kunna komma in. Kunde inte svalan komma in, kunde inte heller lyckan komma in till gården!
Tryckt text på kortet: "Gravfält vid Greby, på höjden ö. om vägen till Grebbestad, c:a 800 m. nnö om Grebbestads kyrka (fornminnesskylt). Det är ett av de största och mest imponerade gravfälten i Bohuslän och består av omkr. tvåhundra högar, många med stensatt kant, fotkedja och ett flertal bautastenar, av vilka många fallit omkull. (En liggande sten i n. delen av fältet visar spår av kvarnstenshuggning). Gravfältet vittnar om en rik bebyggelse i denna trakt under förhistorisk tid. Några gravar undersöktes 1873 av Oscar Montelius. De lämnade fynd från tiden omkr. 400 e.K. Gravfältet omspänner dock säkert betydligt större tidrymder. Se Litt: Holmberg Uppl. 2 II: 66 F. Noterat på kortet: "Greby Tanum." "Greby Gravfält." "Foto (C65) Dan Samuelson 1924. Köpt av Dens. Dec. 1958."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.