Nyköping 473:1
Från 299 kr
Nyköping 64:1
Nyköping
Nyköping 299:1
Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Linnéskolan i Linköping kunde invigas 1898 och tillkommen före stadens elektrifiering var standarden enkel. Skolan saknade även gymnastikal. Detta till trots blev den nya läroanstalten ett verkligt lyft för stadens skolväsen. Byggnadens yttre gavs ett monumentalt formspråk med gesimser, dekorativa ankarslutar och artikulerade gavelrösten. Efter en eldsvåda 1923 fick skolan ett enklare uttryck. Bilden är odaterad men närmast omärkbart pågår grundläggningen av Klostergatan 68 i motivets förgrund. Huset stod inflyttningsklart 1903.
Ledningsarbeten på Barnhemsgatan i Linköping 1902. Arbetet torde rört den satsning som Östgöta Correspondenten meddelade i ett februarinummer, att stadens fullmäktige önskat dra vattenledningar till de växande förstäderna Gottfridsberg och Stolplyckan, och då främst för att ge en bättre beredskap i händelse av eldsvåda. Den "fernissade gjutjärnsledningen" utmed Barnhemsgatan sades dras från huvudledningen i Storgatan och nå Stolplyckans norra delar. Över arbetare och allmänt nyfikna hängde ännu bageriskylten efter den vid tiden avflyttade bagaren Carl Weber.
Motiv mot del av Stora torget i Linköping. Vy mot väster. Enligt påskrift togs bilden i juni månad 1884. Närmast till vänster ses del av makarna Qvilléns gård. Handlare Lars Eriksson öppnade sin butik i hörnhuset 1880. Till höger Hushållningssällskapets fastighet. Byggnaden uppfördes efter att en tidigare fastighet raserats i en eldsvåda 1864. Länge drevs Sahlström bokhandel i gatuplanet, etablerad av Peter Mathias Sahlström. I bildens övre högra hörn skymtar domkyrkans nya torn som vid tiden höll på att färdigställas.
Vy mot Linnéskolan i Linköping. Fotografi från 1903 eller kort därefter. Skolan var vid tiden nyligen invigd och inrymde närmare 30 klassrum vid sidan av slöjdsalar och skolkök. Byggd före stadens elektrifiering var standarden emellertid enkel, vilket även gällde de sanitära utrymmena. Den lilla kvadratiska byggnaden hitom skolan utgjorde ett av skolans två avträden. Efter en eldsvåda 1923 fick skolan ett enklare uttryck. Det vita huset till vänster bar adressen Klostergatan 68 och hade stått inflyttningsklart 1903.
Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Stationen öppnad av Nässjö- Oskarshamn Järnväg, NOJ 1874. Första stationshus var envånings i trä, det brann i en eldsvåda. 1898 byggdes nytt putsat stationshus i två våningar. 1903 tillbyggdes en halvvånig. Godstrafiken nedlades 1990. Loket som syns på fotot är SJ L29 1781, tillverkat av Motala Verkstad 1910, skrotad 1967 i Vislanda. Det är Mogullok med invändiga cylindrar och 1400 mm. drivhjul. Vid förstatligandet erhöll loket littera L 29 och tjänstgjorde bland annat i Malmö. Skrotad 1967 i Vislanda.
Stationshuset Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Telefontornet i rimfrost, slutet av 1800-talet. På taket till den nya telefonstationen vid Malmskillnadsgatan i Stockholm byggdes 1886 ett jättestort torn i järn. Därifrån gick 4000 telefontrådar ut över hustaken i staden. Stationen var världens största i sitt slag och Stockholm den telefontätaste staden i världen vid den här tiden. Telefontornet stod kvar till 1953 då det måste rivas efter en eldsvåda. Tornet brann den 23 juli 1952.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.