Länets konst 13 oktober 1966 Två äldre herrar befinner sig i ett rum. Mannen närmast till vänster är klädd i ljus kostym, vit skjorta och svart slips står framåtlutad över ett bord där det ligger tavlor. Mannen till höger är klädd i ljus långrock med svarta kanter på kragen och vit tröja inunder. Han bär glasögon och håller upp en stor tavla.
Från 299 kr
Baddräkter 12 maj 1966 En fotomodell iklädd mönstrat linne, svarta trosor samt med svart hatt på huvudet är på väg uppför den lilla trappan som leder upp till catwalken. I bakgrunden i en trappa står en kvinnlig konferencier iklädd vit jacka, vit kjol samt vita skor och talar i en mikrofon. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Baddräkter 12 maj 1966 En fotomodell i vit ärmlös topp, mönstrade byxor med bubbelmönster, ljus sjalett på huvudet samt vita strumpor och svarta skor på fötterna går på catwalken. Nedanför i bakgrunden står publik och tittar på. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Engelsk lärare 6 april 1966 En lärare i engelska står framför svarta tavlan i klassrummet och förklarar vad han har skrivit på den. Till vänster står en kateder och en stol. Framför läraren sitter elever i skolbänkar. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Glass, Nygren i Sten..., Gustavsvik 13 juni 1967 En grupp barn i tioårsåldern sitter på en gräsmatta i utomhusbadet Gustavsvik och lyssnar på en man klädd i ljus träningsoverall, mörka träskor och svarta solglasögon som pratar till dem. En kvinna i mörk träningsoverll och vita träskor står bredvid honom. Andra personer syns i bakgrunden.
Oscaria test, Skolornas riksfinal, Smyckar holmens skola 12 maj 1967 En flicka i tioårsåldern kommer cyklande på en väg. Hon är kläd i ljust, rutig kavaj, ljusa byxor, svarta skor och håret i pippilottor. Bakom henne kommer en bil körande där det sitter två polismän.
Orubricerad, Oscarianskt, Bara skämt, KF distrikt årsmöte 17 maj 1967 Sex herrar spelar mässingsinstrument i en park en solig dag. De är klädda i vita halmhattar, svarta kavajer, ljusa byxor och skor. De står i en halvcirkel mitt på en gräsmatta. Publik sitter vid bord och tittar på.
Akvarellerad handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Leksand, Dalarna. "57.339j. Handteckning af J.V. Vallander. Ur en af Vallanders skissböcker / med auktionsnr. 367 /. Kvinnan bär rödhättan på huvudet, vilket signalerar att hon är ogift. Vidare överdel, skinnliv, halskläde, svartrandig gulmajd (förkläde) med svarta tvärgående ränder och svart yllekjol.
Vy från Gamla Torget mot Kvarnbygatan och backen "Kråkan" som går från Mölndals bro till Pixbo. Till vänster i bild ser man hörnet av Corpus Pizzeria (Kvarnbygatan 45A). Ovanför detta pågår NCCs nybyggnation av lägenheterna "Kvarnbyterrassen" där oljeslageriet SOAB tidigare låg. Längre upp till höger ligger Mölndals stadsmuseum vars svarta/flerfärgade logo-vepa hänger utmed ena kortväggen.
Folkskollärare och skolkantor Gunnar Alander sittandes (född i Göteborg 1900 - avliden 1979 i Kållered) vid en kateder i Kålleredskolan/Brattåsskolan cirka 1965. Bakom honom ses "svarta tavlan". Han arbetade i Kållered 1935 - 1965 och bodde i lärarbostaden på Streteredsvägen 59 i Livered.
Barnens Dag firas med en kortege genom staden. Här kommer de sista grupperna; en musikgrupp i svarta kläder och långa skägg och, som sig bör Arboga öl. Bilar är parkerade längs gatan och publiken står på trottoaren. Flerbostadshusen i bakgrunden ligger i kvarteret Långa Raden.
Den här orkestern deltar i firandet av Barnens Dag. Förutom sina instrument bär medlemmarna svarta hattar och långa skägg. I bakgrunden ses tornet på Sankt Nikolai kyrka. Stående från vänster: Frid, Sune Malmberg, okänd, okänd, möjligen Stig Johnsson Sittande från vänster: Bror Andersson eller Ingvar Johansson, Pennemo och Torsten Torstling
Barnens Dag firas med en parad genom staden. Här kommer en blåsorkester vars medlemmar bär svarta hattar och stora skägg. Efter dem, till sist, kommer Arboga öl; en stor flaska dragen på en liten vagn. Strax utanför bild, till vänster, ligger Sankt Nikolai kyrka. Namn på medlemmarna i orkestern finns på bild 01518
Barnens Dag firas med en parad genom staden. På Österled kommer en blåsorkester vars medlemmar har svarta hattar och långa skägg. Barnen sluter upp. Och till sist, kommer efter - som Arboga öl. Bilar står parkerade efter vägen och människor står på trottoaren och ser på. Orkestermedlemmarnas namn finns på bild 01518.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 001 pumprum 01. Kylvattenpumpar P212. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Porträtt av Hjalmar Hazelius i uppskattningsvis 35-årsåldern omkring 1865. Medlem av Hassela-släkten som bland andra fostrat kusinen Artur Hazelius, grundaren av Nordiska museet och Skansen. Även Hjalmars far var i sin tid en mycket omskriven person. Under sin levnad medlem i det moraliskt och patriotiskt inriktade Manhemsförbundet, i eftervärlden ännu hågkommet inte minst genom författaren med mera Carl Jonas Love Almqvists ledande roll. Likt Almqvist sökte Hjalmars far en tid att leva bondeliv i Värmland. Han dränkte sig senare i Edsviken tillsammans med en tjänsteflicka som Almqvist fört med sig från Värmland. Händelsen ska influerat Almqvist till romanen "Drottningens juvelsmycke". Den avporträtterade Hjalmar Hazelius var även för egen del omskriven för främst sitt starka religösa intresse. En tidig studieresa till Skottland och kontakten med frikyrkopionjären James Lumsden fick betydelse den svenska frikyrkorörelsens framväxt. Hjalmar var till yrket lantbruksdirektör och godsägare till Haddorp säteri i Slaka socken. År 1873 förvärvade han Stensnäs egendom i Ukna. Efter tio år i på Stensnäs bröt han och makan Anna Erika Segerbrand upp för nytt boställe i Klackeborg säteri i Järstad socken.
Gundestrupkitteln är ett offerfynd, en silverkittel med 13 reliefplattor som en gång varit sammanfogade. Kitteln har en diameter av nära en meter och blev hittad i samband med torvtäcktsarbete i Rävmossen vid Gundestrup 1891 i norra Jylland, Danmark. Fyndet är ett av de mest storslagna importföremålen i Skandinavien från det keltiska området under förromersk-, romersk järnålder. På plattorna finns över 100 reliefbilder på olika föremål och djur- och människofigurer. Många av motiven återfinns också på hällristningar i form av bl.a vagnshjul, ormar, lurblåsare och människor i procession. Gundestrupskittelns utsmyckning liknar i mångt och mycket en rad keltiska gudar och gudinnor. Man tycker sig ha kunnat tyda bl.a. gudarna: Cernunnos; den behornade, (figuren bär hjorthorn och håller en halsring i ena handen och en orm i den andra). Dock är inte mycket är känt om Cernunnos, men han finns gestaltad på många konst- och kulturföremål, eftersom han då ofta är omgiven av djur antar man att han kan ha varit en slags djurens konung. Taranis; hjulets gud, som förknippades med föränderlighet och omväxlingar. Utöver kittelns religiösa innehåll framstår den med den tidens klädesdräkter, vapen, smycken och hela föreställningsvärlden för den förromerske eller germanske mannen och kvinnan. Kittelns motiv har även påverkats av den hellenistiska och etruskiska föreställningsvärlden, vilket kan tyda på starka band med de östra medelhavsländerna. Gundestrupkitteln kan dateras till mellan ca 300 f.Kr. - 300 e.Kr., d.v.s. till tiden för förromersk järnålder eller romersk järnålder. Idag står kitteln på det danska nationalmuseet i Köpenhamn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.