Män i någon form av ceremoni. Förmodligen vid jubileum i festlokal. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Från 299 kr
Två pressar. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Större middag i festlokal. Förmodligen vid jubileum. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Män i någon form av ceremoni. Förmodligen vid jubileum. Mannen till höger är troligtvis Abraham Unger, landshövding i Värmlands län 1921-1936. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Man vid vagnkonstruktion med fabriksbyggnad i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Bandtraktor med schaktblad; snöplogar i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Godsvagnar på järnvägsspår med järnkonstruktion i förgrunden. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Män i någon form av ceremoni. Förmodligen vid jubileum. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Lastbil med lyftkran. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Lastbil med lyftkran vid Wennbergs verkstad.. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Vagnkonstruktion med fabriksbyggnad i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Tre maskindelar. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Inv.nr: O194. 2001-01-30, AS. dragg` subst. ~en ~ar typ av mindre ankare utan stock och med flera armar: akterdragg; fyrkloig ~ HIST.: sedan ca 1580; av lågty. dragge eller eng. drag 'dragg; bottenskrapa'; besl. med dra(ga) http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O137445 2001-01-30, AS. Såtekrok, redskap som användes vid fiske av Lake. Man agnade krokarna med något ljust föremål (vit tygbit el. dyl.) som sedan Laken högg i.
Foto: Systrarna Warnström. Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62. Föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. På Degeberg tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Inv.nr:62. 2001-02-26, AS. Färla (lat. fe´rula, namnet på en hög, grov växt; av de långa raka stjälkarna gjorde man i s. Europa spön för skolaga), benämning på olika slags straff- redskap i äldre tiders skolor (t.ex. ris, karbas och spö), men särskilt avsåg ordet ett litet svarvat skaft med en klump eller platta i ena änden, med vilken man utdelade handplagg, dvs. aga på handflatorna eller över fingerspetsarna. Att "stå under någons färla" är ett uttryck för att stå under någons tuktan eller stränga uppsikt. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=177642
'Från grävningarna i Sotenkanalen: platsen för de fossila benfynden. :: :: Vy över grävplatsen med maskiner, redskap. Bildtext: ''Det är detta bergpass som kallas Nödö. I fonden strax till höger om kranen syns en flik av havet. Det är Ålstenshamn. D(r)agens bensändning är från sydligaste änden av schaktet där de nu nått ner till ett djup av 3 meter.'' Markering av ''Gamla markytan''. :: ''Järnspåpnt, en likadan finns i södra änden av bergpasset, där kranen står. Den har använts för att driva ner de långa järnbalkar varav spånten bestå.'' :: :: Serie fotonr 2773-2778, bilderna är monterade på papper som har utförlig text. Samma motiv som fotonr. 2773.'
'Från grävningarna i Sotenkanalen: platsen för de fossila benfynden. Vy, ''Det nya fjärrfotot å garfågelholmen''. :: :: Vy över grävplatsen med nänniskor och maskiner, redskap på avstånd. Cyklar ligger ner läng vägen. :: Bildtext: ''Det nya fjärrfotot å garfågelholmen.'' Pil pekar ''Rätt upp här syns en gubbe stå vid vänstra änden av den bortersta trärännan. Det är jag, som placerat mig där för att markera sydändan av garfågelholmen. Nordändan är rakt upp vid pilen till höger. I övrigt gälla samma upplysningar, som jag lämnade om det andra fotografiet.'' :: :: Serie fotonr 2773-2778, bilderna är monterade på papper som har utförlig text. Liknande motiv som fotonr. 2776.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.