Brevlådor, skyltar och kassakistor, i rum nr 18, på 2 trappor. (Rummet beläget åt Lilla Nygatan och gränsande till entréhallen, rum nr 1) Disk från Mariefreds postkontor, använd vid 1900-talets början. Disken är en kyrkbänk från 1600-talet, härstammande från Mariefreds kyrka.
Från 299 kr
Foto av utflykt i det gröna (enligt text skriven i albumet).Text på baksidan: "Nyköping 28/7 1914. Hjärtliga hälsningar på namnsdagen och tack för senast. Vi skulle skrivit för längesedan men det blir aldrig af och så har vi varit ute varenda lördag och söndag. Vi har varit ända i Mariefred på lustresa med sångföreningen, och här på kortet är vi ute med snickarne ett stycke utanför Nyköping i skärgården, många hälsning Johan. Adresserat till Herr Olle Svensson, Östra ågatan 17, Uppsala".
Torget Mariefred den 29 augusti Bild 1 Tvåa från v. Magnus Bernroth. Bild 2 I bakgrunden överste 1. Nils Stenqvist, överste Sven Björk och Arne Druid. Snett till höger ser vi furir Peter Ahlström (hette nog fortfarande Gustavsson). Bild 3 I mitten längst bak Peter Jensen och Peter Fridén. Mellanraden; Kurt Magnusson, Anders Fagerström, Allan Sjöberg, Christer Blomlöf, Roger Granath, ?, Christian Berglund och Sören Berglund. Främre raden; Jan Johansson, Björn Andersson (Liljehag) och Bertil Eklöf.
Torget Mariefred den 29 augusti Bild 1 T.v. om Curt Olsson ser vi Malcolm Lilliehöök och Björn Andersson (Liljehag). T.h. om Curt skymtar Peter Gustavsson (Ahlström), överste 1. Nils Stenqvist, överste Sven Björk, Magnus Bernroth och Lars Widegren. Bild 2 Yngve Hörndahl, överste Sven Björk och överste 1. Nils Stenqvist, Bild 3 Curt Olsson vid stadsbrunnen. Bild 4 Olof Hedberg, Christer Blomlöf, Sören Berglund, Anders Fagerström, Roger Granath och Dennis Nordsten.
Torget Mariefred den 29 augusti Bild 1 Allan Sjöberg, Arne Druid, Kurt Magnusson och Anders Fagerström. Bild 2 Här känner vi igen Allan Sjöberg, Bertil Eklöf, Sören Berglund, Björn Andersson (Liljehag), Peter Jensen och Jan Forsman. Bild 3 Curt Olsson berättar, bortom honom ser vi Bertil Eklöf och Lars Widegren. Längst t.h Ulf Tengbrand. Bild 4 Längst t.v. Magnus Bernroth, och t.h. om Curt Olsson ser vi bl. a. Dennis Nordsten, Bertil Eklöf, Sören Berglund och Björn Andersson (Liljehag).
Museijärnvägen, Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ, HRRJ Coö 6, Anneberg - Ormaryds Järnväg, AOJ G 3 och Nättraby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg, NAEJ lok 4 "K M Nelson" i trafik på Mariefreds station.
Östra Södermanlands museijärnväg. Från vänster; ånglok Nättraby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg, NAEJ 4 "K M Nelson" och Östra Södermanlands Järnväg, ÖSIJ 5 "Hamra" med personvagnar. I bakgrunden syns Mariefreds kyrka.
Två barn står i snön, flickan håller i böcker. I bakgrunden står ett timrat hus med vedtravar och en eka framför. Mariefreds kyrkspira sticker upp över taket. (Samma motiv som E5418)
Porträtt av Johan August Lindblom, född i Trehörna 1838. Vid sina unga tonår bröt hans föräldrar upp från hembygden för att flytta till Stockholm, där de slog sig ned i vad källorna anger som Sickla nyodling. Sannolikt av detta blev Johan August trädgårdsmästare i vuxen ålder. Hans yngre bror, Georg Gustaf, blev upplysningsvis länsträdgårdsmästare. I yrket kom Johan August att länge verka i Fägre församling i Töreboda kommun. År 1870 ingick han äktenskap med Johanna Karolina Lindgren, bördig från Mariefred. Från 1893 till sin död 1896 bodde han med hustrun och hemmavarande barn i Skövde. Här porträtterad omkring 1875.
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Vy över Gripsholms slott. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Galten och Suggan är två likartade, men inte identiska, kanoner som sedan den 22 augusti 1623 förvaras på Gripsholms slott vid Mariefred, där de står uppställda på den yttre borggården. De båda kanonerna har även kallats Rysseulvarna och har dessutom gått under namnen Vargen och Varginnan. Den ena av dem togs som krigsbyte vid Narva av Pontus de la Gardie år 1581. Den andra beslagtogs av Evert Horn vid Ivangorod år 1612. De båda kanonerna är rikt utsmyckade med beslag och inskriptioner på ryska. Den större av dem göts 1579 och den mindre år 1577. Flera gånger under 1700-talet, 1722, 1734 och 1764, var de hotade eftersom det fanns planer på att smälta ned dem och gjuta nya pjäser. I boken Gripsholm, slottet och dess samlingar, 1537-1937 tecknar kapten Sten Djurberg de båda kanonernas historia. I essän Till Galtens och Suggans historia skriver han att "blott ingripandet av några för våra stolta historiska troféer intresserade personer ha vi att tacka för att de undgingo förgängelsen". Han konstaterar avslutningsvis att "från sin plats på den gamla vasaborgen minna de alltjämt besökaren om tider, då Sverige i kamp och umbäranden och blott genom att spänna krafterna till det yttersta lyckades hävda sin självständighet och lägga grunden till sitt stormaktsvälde." (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.