Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Arkitekt Erik Lallerstedt förvandlade den enkla empirekyrkan till en livlig jugenddekorerad helgedom. Predikstolen är dock ursprunglig och utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Från 299 kr
Stora Åby kyrka 1970. Vy från väst. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
Del av södra fasaden till Hägerstads gamla kyrka. Här från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1866 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen av Åtvids gamla kyrka tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1885 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1950-talet åter som gudstjänstlokal.
Station på SCJ öppnad 1874, senare håll- och lastplats. Ett äldre stationshus byggt av SCJ ersattes 1916 av ett byggt av BKB. Till SJ 1942. Breddad 1954. Eldrift 2007. Det runda vita är Gratia Dei (latin för "Guds nåd") är en stiftelse med sin ursprungliga hemvist inom Svenska kyrkan. Stiftelsen grundades 1950 av den högkyrklige församlingsprästen Gunnar Rosendal i Osby och äger och förvaltar idag kyrkobyggnaden Himmelska glädjens kapell, med tillhörande studenthem, i Kristianstad. (text Wikipedia.)
Enånger 168:1
Enånger 132:1
Ödekyrkan i Krokek som den togs sig ut 1923. I sin glans dagar ersatte kyrkobyggnaden ett kapell från 1500-talet. Uppförd 1747 efter ritningar av självaste biskopen Andreas Rhyzelius. Byggnadsmaterialet tog man till största delen från det gamla nedlagda klostret intill. Söndagen den 28 april 1889 skulle kyrkan, som brukligt vid kall väderlek, värmas upp inför stundande högmässa. Just denna gång antände olyckligtvis gnistor från kaminen kyrktaket. En våldsam brand bröt ut och byggnaden förstördes bortom möjlig återuppbyggnad. Länge stod emellertid kyrkan som ruin relativt intakt. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar.
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Nyströms korinredning byttes i stora drag ut för en mer livlig jugendstil. Ett halvrunt fönster i koret murades igen, två rikt dekorerade dörrar och nummertavlorna samt altartavlan av Pehr Hörberg togs bort för att ersättas med bland annat det stora bildskåpet över altaret. Predikstolen utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Ljung kyrka sommaren 1948. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes under 1700-talets sista år. I en tid av kraftig befolkningsökning ansågs ett nytt kyrkorum vara av nöden. Kraft och resurser fanns genom den nye ägaren av Ljungs slott, Axel von Fersen d.ä. Han knöt ingen mindre än den sedermera kungliga hovarkitekten Olof Tempelman att ta fram ritningar och den mycket anlitade kyrkobyggaren Casper Seurling att ansvara för bygget. Kyrkan stod färdig 1798 och bär många typiska kännetecken för tidens ideal. I kyrkan iordningsställdes ett gravkor för den Fersenska ätten.
Ödekyrkan i Krokek som den togs sig ut 1965. I sin glans dagar ersatte kyrkobyggnaden ett kapell från 1500-talet. Uppförd 1747 efter ritningar av självaste biskopen Andreas Rhyzelius. Byggnadsmaterialet tog man till största delen från det gamla nedlagda klostret intill. Söndagen den 28 april 1889 skulle kyrkan, som brukligt vid kall väderlek, värmas upp inför stundande högmässa. Just denna gång antände olyckligtvis gnistor från kaminen kyrktaket. En våldsam brand bröt ut och byggnaden förstördes bortom möjlig återuppbyggnad. Länge stod emellertid kyrkan som ruin relativt intakt. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar.
Sandhults sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Hedareds stavkyrka. I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan (text se foto). I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan (text se foto). I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97 varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan, exteriör från öster. I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan, exteriör från nordöst. I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Sommaren 1925 besökte Östergötlands museums utsände Hägerstads ödekyrka för en antikvarisk undersökning. Kyrkobyggnaden hade låtits förfalla sedan församlingens nya kyrka invigts 1866 och nu hade sönderfallet nått kritiska nivåer. Under 1930-talet kom en viss upprustning av ruinen att genomföras och byggnaden sattes bland andra insater under tak. I senare tid har ruinen genomgått en mer omfattande restaurering och fungerar sedan 1978 åter som gudstjänstlokal. Från undersökningens något undermåliga fotografier får vi en uppfattning om hur ruinen tog sig ut före 1930-talets åtgärder. Här kyrkoruinens södra fasad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.