Gottlundsstenen invigdes i Bograngen 8/8 1970, 150 år efter Gottlunds värmlandsresa i närvaro av 20 finnar från Juva, Kuopio, Saarijärvi, Rautalampi T.V. Kyrkoherde Holger Jansson, S:a Finnskoga och stenens initiativtagare Sigurd Bograng från Bograngsberget T.H. Halvard Halvarsson, hembygdsföreningens ordförande, Anna Halvarsson och kanslichefen i finska undervisningsministeriet Heikki Hosia, som avtäckte.
Från 299 kr
Sofia Nilsson (1860 - 1946) står utanför Heljered Sörgård 2:3 "Ordförans" cirka 1920. Hon föddes i Sporred men kom tidigt i tjänst hos Karl Johansson i Heljered och bodde kvar där hela livet. Det finns flera uppgifter om henne i Hembygdsföreningens årsskrift om Heljered "(Kvinnor i Kållered" med lila omslag).
John Lindström Möbelsnickeri vid Ekebacken på Gamla Riksvägen 79 (nu: Gamla Riksvägen 81), 1980-tal. Till vänster ligger Lillstugan. I mitten boningshuset med två lägenheter. Till höger snickeriet med garage. Skylten finns nu i Hembygdsföreningens samlingar. Notera i mitten hur taket har ändrats efter björken. John Lindström promenerar upp mot bostaden.
Ateljéporträtt av Anders Petter Hansson (född 1825 i Sjösala, Fässberg, död 1875 i Livered "Majas"). Gift med Johanna Maria Andersdotter i Livered och fick fem (5) barn. Han utvidgade gården och byggde till husen i Livered. Fotot är en förstoring som finns i Hembygdsföreningens arkiv.
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Första stora sprängskottet har gått för det nya pappersbruket i Vargön den 17/4 1959. Jättegrytor som sprängdes bort. Gösta Svensson och hembygdsföreningens ordf. Karl-Johan Höglund medverkade till att de som finns bevarade utanför PM 5 räddades undan de övrigas öde som blev tippen på Kasengärdet. Efter sprängningen var märkligt nog de flesta oskadade. Troligen var antalet grytor 9 st.
Olavus Persson. Död 1892. Hade Sörgården (nv) i tre år innan han köpte i Bålerud (söder om Ek's). Då hustrun gick bort 1896 tog mormor hand om de båda barnen Ester och Theodor(Franzén). Hon var också farmor till Bertil Jansson, Bålerud. Hon och hennes familj bodde då i "nya" stugan - t.h. på bilden med nr ...... ,- som uppfördes på 1880-talet. Den gamla byggnaden (hembygdsföreningens) stod kvar här till år 1956 "Farmor" = "Farfar" = Jan Gustav Larsson
Flygfoto över Kållereds skola/Kålleredsskolan på Streteredsvägen 59-61, 1940-tal. Till vänster ligger skolhuset med två skolsalar och lärarbostad, senare vaktmästarebostad. I mitten lärarbostad 1930-31 med 3 lägenheter. Till höger skolhus med en skolsal och en lägenhet för lärare. Den gamla skolan låg i "Sandhålan" (Streteredsvägen 59-61) nära Stretered. Lärarbostaden och skolgården finns kvar, två skolhus är rivna. Fototavla i Hembygdsföreningens arkiv. Gåva från Lennart Eliasson.
Per Persson Engvall, allmänt kallad "Sjungar-Pelle", 1849-1939. Rödfärgning vid Lindgrens på Lurberg. Engvall var en person som inte kunde skönja gränserna mellan fantasi och verklighet. Jordbrukare, skattsökare, frivillig sångare under högmässan m.m. God berättare vilket ett flertal tidningsmän skrivit en mängd artiklar efter, de flesta ur fantasins värld. Byggde sig en stuga och odlade några tunnland i Fläcksmur på Prästbordets mark efter en uppenbarelse i mogen ålder. Trogen kyrkans tjänare både andligt och arbetsmässigt, bl.a. tjärade han kyrkans spåntak ett flertal gånger. Sökte nedgrävda skatter på ett flertal platser bl.a. Alnön, då han genomgick vissa riter bl.a. fasta och tystnad för att få andlig styrka att finna skatterna. På hans berättande är större delen av Hembygdsföreningens bok "Gamla Tider" grundad. Även omtalad i Betulas (Karl Björks) bok "Särlingar". Vistades på ålderdomshemmet de sista 8 åren av sin levnad.
Arbogautställningen. En liten husmodell murad i tegel, med pelare i entrén och med takpannor på. Arboga Tegelbruks monter. De tillverkar både murtegel och taktegel. På väggen finns bilder på hus som är byggda med deras tegel. Arboga Tegelverk AB grundades 1882 och låg söder om Trädgårdsgatan och väster om Gäddgården. Företaget bytte namn till Arboga Tegelbruk 1890. Tegelbruket levererade murtegel till bland annat Arboga Bryggeri och Arboga Margarinfabrik, mycket skeppades till Stockholm. År 1938 flyttades verksamheten till området Stenlöpet. Teglet transporteras nu med lastbil. En omfattande brand, 1940, orsakade stopp i produktionen. Anläggningen byggdes upp och var snart igång igen.Tegelbruket lades ner på hösten 1970. Anläggningen eldhärjades 1971 och hela bruket lades i aska. Läs om Arboga Tegelbruk i Hembygdsföreningens Arboga Minnes Årsbok 1999, varifrån ovanstående är hämtat.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.