Familj, 6 personer. Johan Andersson. Familjen Per Johan Andersson på Knarsta gärde, Stora Mellösa hösten 1917. Uppklädda i bästa stassen fr. v. Brita Johansson (1909-1985) g. Skoglund/Andersson, Anna Mathilda Nilsdotter Lundin (1874-1959), Joel Emanuel Johansson Jälmsjö (1902-1986), Maja Johansson (1900-1971) g. Skoglund, Per-Johan Andersson (1858-1927), Elsa Johansson (1905-1977 g. Edlund
Från 299 kr
Familjegrupp tre personer. Jenny och Edvard Thermaenius med sonen Fredrik (född den 19 februari 1868), hösten 1868. Bilden är en reproduktion efter en älder bild. Edvard Thermaenius med familj och hans far Johan och hans hustru Sofia flyttade från Torshälla till Hallsberg den 2 oktober 1868.
Män i arbete vid maskin. Antagligen Voldemar Mei med ryggen vänd mot kameran. Rullar läggs i klippen och klippta ark kommer ut på andra sidan av maskinen. Klipp 5 (fabrikat Masson/Mason & Scott), byggnad 10. Pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
Män i arbete vid maskin, KM 2 klipp. Lyfter över bunten med kartong. Lägger kartongbuntarna på en pall. Arbetspassen var c:a en halvtimme, det var ett tungt arbete och man orkade inte hålla på under längre pass. Byggnad 6, pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
Pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. Man i arbete vid RM 5. "Från pappersmaskinen kommer en stor rulle på mellan 5-7 ton. I rullmaskinen rullas den ner till mindre format. Dessa rullar går antingen direkt till kund eller till en klipp för att klippas ner till ark. Rullmaskinerna kallades för rullstolar." (Berättat av Lennart Nilsson, f.d. anställd på Papyrus)
Interiörbild från pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. "PM5 kördes igång i augusti 1965. Det tog 1,5 timma att få fram pappersbanan från viran till popen, vilket var mycket bra på en nystartad maskin. Kvalitén var 70 gr dupliceringspapper. PM5 levererades av tyska maskintillverkaren Voith." (Berättat av Lennart Nilsson, f.d. anställd på Papyrus)
Män i arbete vid maskin, KM 3. Kartongen, kartongbruket. Arken från kartongsmaskinen kommer ut färdiga. Arken fick lyftas ut för hand och läggas på pall. Det var ett tungt arbete - på sommaren kunde det vara uppåt 35-40 grader varmt, på vintern ca 25-30 grader varmt. Pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
Färgeriet vid August Werners fabriker, okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
En ångvissla ståendes på ett bord, hösten 1984. Den användes vid gamla spinneriet Annestorp i Lindome, som uppfördes 1829 - 33 och revs 1917. År 1907 uppfördes en ny byggnad (den som står där idag) men den bygdes inte riktigt på samma plats. Relaterade motiv: 2001_0692 och 2006_0340.
August Börjesson kör häst och vagn med bomullsbalar från Göteborg till spinneriet i Annestorp. Okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska flickor spelar vollyboll på fabriksområdet i slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kvarnfallet 31, röda huset, G-3, hösten 1994. Interiör från Röda husets undervåning. Bilden visar del av förstugan och trappan till övervåningen. Ornerade pilastrar var vanligt förekommande inom den s.k schweizerstilen som i Sverige uppfattades som urnordisk och därför gärna efterliknades i arkitekturen. Man trodde att stilens former uttalade ett nordiskt arv vilket eftersöktes under 1800-talet. En dörr har tidigare funnits för trappuppgången.
Kvarnfallet 31, röda huset, G-3, hösten 1994. Interiör från ett rum. Övergången mellan vägg och tak är något välvd. Fönstret som vetter mot väster har hela glas och en mittpost. Innertaket är av masonit och i dåligt skick med hål på flera ställen.
Kvarnfallet 31, röda huset, G-3, hösten 1994. Interiör från undervåningen i ett rum. Takhöjden är ca 180 cm. Rakt fram i bild har ett fönster igenbommats i söder. Fönsterbrädan skymtar till vänster om soffan. Lokalen nyttjades på 1990-talet som fikarum för de som hade hobbyverkstäder i f.d. spinneriet. En okänd pojke sitter i vänstra hörnet.
Sagan om pannkakan. Handdockor, hösten 1988. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pannkakan är en upprepningsberättelse som handlar om en pannkaka som rullar ut i världen. Ständigt stöter pannkakan på djur och människor som vill äta upp honom, men dem lyckas han rulla ifrån. Tills han möter en gris. Den norska folksagan gick som dockföreställning 1990 i Vadstenas bibliotek.
Sagan om pannkakan. Stavdockor, hösten 1988. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pannkakan är en upprepningsberättelse som handlar om en pannkaka som rullar ut i världen. Ständigt stöter pannkakan på djur och människor som vill äta upp honom, men dem lyckas han rulla ifrån. Tills han möter en gris. Den norska folksagan gick som dockföreställning 1990 i Vadstenas bibliotek.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.