Fru Ellen Cederström-Hartman. Hartman-Cederström, Ellen, f. Hedlund, 1860-1945, skådespelerska, anställd vid Dramaten 1880-91 samt 1894-98. Till hennes mer uppmärksammade rolltolkningar hör Puck i Shakespeares "En midsommarnattsdröm" och Hilda i Ibsens "Frun från havet". Efter 1898 gjorde hon endast kortare gästspel vid Dramaten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=199427
Från 299 kr
Hartman-Cederström, Ellen, f. Hedlund, 1860-1945, skådespelerska, anställd vid Dramaten 1880-91 samt 1894-98. Till hennes mer uppmärksammade rolltolkningar hör Puck i Shakespeares "En midsommarnattsdröm" och Hilda i Ibsens "Frun från havet". Efter 1898 gjorde hon endast kortare gästspel vid Dramaten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=199427
Hartman-Cederström, Ellen, f. Hedlund, 1860-1945, Skådespelerska, anställd vid Dramaten 1880-91 samt 1894-98. Till hennes mer uppmärksammade rolltolkningar hör Puck i Shakespeares "En midsommarnattsdröm" och Hilda i Ibsens "Frun från havet". Efter 1898 gjorde hon endast kortare gästspel vid Dramaten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=199427
En man. Johan Andersson (Beställare av bildern). Joel Emanuel Johansson Jälmsjö, född i Knarsta, Stora Mellösa 1902-08-12, död i Jönköpings Sofia 1986-05-15. Frikyrkopastor i bl a Lidköping o i Hälsingland; från 1935 affärsman och senare i 10 år anställd på NK i Sthlm. Son till Johan Andersson och Anna Lundin i Knarsta, Stora Mellösa.
Helga Andréasson (f. 12 nov. 1904) står bredvid några bybor i Sydafrika, omkring 1931. Helga var diakonissa samt sjuksköterska. Var anställd av Svenska Kyrkans missionsstyrelse från 1 april 1931 till pensioneringen 30 nov. 1969. Hon verkade under denna tid som missionär i Sydafrika där hon tjänstgjorde som sjuksköterska vid olika sjukhus.
Helga Andréasson, f. 12 nov. 1904, var diakonissa och sjuksköterska. Hon var anställd av Svenska Kyrkans missionsstyrelse från 1 april 1931 till pensioneringen den 30 nov. 1969. Hon verkade under denna tid som missionär i Sydafrika där hon tjänstgjorde vid olika sjukhus.
Pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. Man i arbete vid RM 5. "Från pappersmaskinen kommer en stor rulle på mellan 5-7 ton. I rullmaskinen rullas den ner till mindre format. Dessa rullar går antingen direkt till kund eller till en klipp för att klippas ner till ark. Rullmaskinerna kallades för rullstolar." (Berättat av Lennart Nilsson, f.d. anställd på Papyrus)
Interiörbild från pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. "PM5 kördes igång i augusti 1965. Det tog 1,5 timma att få fram pappersbanan från viran till popen, vilket var mycket bra på en nystartad maskin. Kvalitén var 70 gr dupliceringspapper. PM5 levererades av tyska maskintillverkaren Voith." (Berättat av Lennart Nilsson, f.d. anställd på Papyrus)
Invigning av Apelgårdens kyrka, Svenska kyrkan, 1982. 1. Lena Forsberg med kors, anställd i församlingen. 2. Margit Johansson i Bohusdräkt, Torrekulla, Kållered. 3. Karin Josefsson med bibel i handen, Bölet, Kållered. 4. Ossian Fälthammar, Bölet, Kållered. 5. Bengt Bengtsson, Torrekulla, Kållered.
De små stugorna på Hästbacken. Ovanför stugorna står t.v. J. Sandberg, i mitten Björk, t.h. J. Abrahamsson. Enligt annan upplysning bodde en Karl Jakobsson i huset t.v. I hus nr.2 bodde en soldatänka Timan med sin sondotter och i det tredje huset bagare Åkermark, enligt utsago anställd i Cederlunds bageri.
Småstugorna som de var förr. Ovanför stugorna står fr.v. J. Sandberg, i mitten Björk, t.h. J. Abrahamsson. Enligt annan upplysning bodde en Karl Jakobsson i huset t.v. I hus nr. 2 bodde en soldatänka Timan med sin sondotter och i det tredje huset bagare Åkermark, enligt utsago anställd i Cederlunds bageri.
Torntutare i Uddevalla kyrka. Johannes Karlsson född omkring år 1842. Informationen står skrivet på kopians baksida. Johannes Karlsson, f. omkr. 1842, var förste "torntutaren" i Uddevalla. Johannes Karlsson var morfar till Douglas Callins hustru, Maja Callin. Överlåtaren är född i Uddevalla och var tidigare anställd som resandeförsäljare i damkonfektion åt konfektionsindustrin Schwartzman & Nordström i Uddevalla.
Enligt fotografens notering: "Kullgrens Enka AB skall nedlägga stenhuggeriet i Vägga, Kungshamn, och flytta verksamheten till Hunnebo. Reparatör Yngve Johansson har varit anställd där i 11 år t.v. Truckförare Gösta Algsten 14 år i mitten och Göte Karlsson 11 år t.h. Kullgrens Enkas arbetsplats i Vägga, Kungshamn".
Enligt noteringar: "Fritz Oskar Hansson (1886-1973) med familj. 'Fritz på Korpås' var anställd bl a som portvakt på Munkedals bruk. Huset är ett typiskt egnahem byggt av en arbetare på bruket. Nedanför trappan står dottern Aina, senare gift Thorsell, som tillsammans med sin man övertog huset efter föräldrarna." (BJ)
Enligt senare noteringar: "Erik Karlsson, 'Spel-Erik'. Han var anställd på Munkedals bruk som fabriksarbetare hela sitt yrkesliv. Som amatörmusiker hade han orkester på 1930-talet. Han gav musiklektioner under många år och var ofta anlitad som spelman på såväl dansbanor som kalas." (BJ)
Enligt noteringar: "31 juli 1929. Brudparet Gösta Hugo Ramsten och Linnea, f. Moberg, (bägge musikdirektörer?) utanför förvaltarbostaden, Torreby. Äreporten inrymmer bokstäverna 'R' och 'M'. Det restes även upp ett tält där middagen intogs. Paret fick två barn, Göran och Märta. Den senare anställd på Svenskt Visarkiv." (BJ) Id.: Lars Ramsten, SVT Falun.
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks säkerhetständstickor" Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.