Driftbangården i Malmö. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Från 299 kr
C. J. Muhl i Borås Överstelöjnant C.J Muhl hade stor inverkan på järnvägsbolaget BHJ för bolagets utveckling. Styrelsemedlem BHJ 1880 - 1910.talen (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm
Porträtt av Dr. Gunnar Erdtman i sitt Palynologiska laboratorium.
'Bilder från Hornborgasjön från: R. Söderberg: '' Hornborgasjön och dess fornsjöområde'' Del I 1932. :: :: En man ståendes intill en cireklformig sävdunge, visande dess utvecklig från rizomet i mitten. Sjösänkning. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4245:1-35.'
Personbangården i Malmö. En personbangård hanterar personvagnar och här kan även visst underhåll och städning av vagnarna ske. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Wilbur Wright flyger Model A Flyer, Tempelhoferfältet, Berlin, sommaren 1909, mellan 30 augusti och 18 september. Motor 26kW. Model Flyer A såg dagens ljus 1906, och var en utveckling av Flyer III från 1905. Model A var den försa modellen som avsågs för kokmmersiell produktion.
Komministergården Varv. På trappan: Prosten Otto Hermansson Skövde med fru. Nedanför trappan: Prosten Magnus Hermansson Forshem med fru. Till höger fröken Lampa. Lampa, Sven, 1839-1914, zoolog, entomolog, ursprungligen jordbrukare, professor och föreståndare för entomologiska avdelningen vid Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet 1897-1909. Lampa spelade en viktig roll för den svenska entomologins utveckling. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=236996
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Utsikt över Kisa 1902. Detta år invigdes Östra centralbanan, där linjen Slätmon-Hultsfred drogs genom orten, vilket kom att få avgörande betydelse för dess fortsatta utveckling. Ett exempel på framtidstro skymtas i bildens vänsterkant, där nytt affärshus är under uppförade på den så kallade Paristomten. Det mörka, oputsade huset till höger om bygget är Kullagården, för dagens betraktare mer känt som Café Columbia. Till höger i bild ligger det vid tiden helt nya stationshuset.
Överste Fritz Lovén var vid sidan av sina militära uppdrag en flitig fotograf. Som sådan i Linköping var höjden vid utsiktstornet Belvederen en flitigt besökt plats. Härifrån har han tagit en rad plåtar över staden som berikar vår kunskap om Linköpings utveckling omkring förra sekelskiftet. Just denna tagning visar utsiktsplatsen och hans assistent, som enligt uppgift i huvudsak var överstens hästskötare. Vi saknar dessvärre hans namn. Fototiden uppskattas till 1890-talets mitt.
Statens Järnvägar, SJ utställning av modelljärnväg med tåg mot framtiden som är en gåva med anledningen av 100-årsjubileum 1956-12-01. Kraven på snabbhet, kvalitet, service och säkerhet har ökat ständigt och drivit fram behov av kontinuerlig utveckling. SJ:s modelljärnvägsanläggning, som tidigare visats på Skansen i Stockholm, har installerats i en järnvägsvagn och turnerar nu runt om landet, till glädje för mängder av tekniskt intresserade människor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.