En typisk massebild, där man direkt lägger märke till hans pedagogiska förmåga: han ställer upp 6 redskap på jämna avstånd på en bräda mot en vägg, så de tydligt framträder. Han vill så tydligt som möjligt visa hur redskapen ser ut. Spaden är av uråldrig typ, vilken ännu användes in på 1900-talet, innan fabriksgjorda med hela metallblad slog igenom. Denna spade är järnskodd genom att ensmidd "hylsa" med skarpa kanter är trädd på skaftet. Upptill avslutas järnskoningen med en utstickande ögla på var sida. Genom öglans hål är en spik slagen in iträet, vilket håller järnskoningen på plats. Att kunna smida sådana järnskoningar i gårdens smedja tillhörde den tidens allmänbildning. Skaftet är breddat upptill och försett med en greppvänlig valk baktill och inte genombrutet som på moderna spadar. Skaftet är rakt och dess enkla formgivning elegant. Greparna användes främst vid arbete med gödsel och släke. Den vänstra är av modernare slag med smidda horn, möjligen kluvna ur ett och samma järnstycke. Fästet sitter baktill längst nere på träskaftet, där en genomgående nit och en järnring längst ner håller hornen på plats. Skaftet är rätt långt och något böjt och dess avslutning upptill är likt en gaffels, inte en spades. Greparna 2, 3 och 4 är alla gjorda av trä med järnskodda horn fästade med nitar. Greparna är välarbetade med tappade och pluggade slåar. Själva skaftets nedre del utgör det mellersta hornet. Skaften och hornen är kraftigt böjda, vilket innebär att man varit tvungna att leta efter självvuxna ämnen att tillverka dem av. Grepe nr 5 är något annorlunda genom att hornen är platt avsmalnade utan järnskoning. Den är heller inte lika böjd som de övriga. Den är också den största av greparna.
Från 299 kr
Anderstorps Stormosse ca 1945. Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Två män vid ett gengasdrivet lok. Mannen till vänster lagade/tillverkade spadar och var en duktig reparatör.
Vägstation Z7, Järpen, filial Duved. Mindre förrådsbyggnad, interiör. Diverse materiel, såsom spadar, hinkar, reservdelar till motorer och "skrot". Vägmärke "Ej möte".
Vägförvaltningen i Västernorrlands län, VFY, Byggnadsförrådet. Interiör från förrådsbyggnad. Olika handredskap såsom spadar, bågsågar, kratta. Tjärpapper i rulle, säckvåg med mera.
Arbetare med spadar i händerna står vid en hög med sten och grus. Till vänster ses en man med finkläder och bredvid sig har han en ung pojke.
En stor samling män jobbar för hand med väganläggning i Centraleuropa under första världskriget. Utrustade med krattor och spadar. En bil står i förgrunden. Tillhörande Österrike-Ungern.
En stor samling män jobbar för hand med väganläggning i Centraleuropa under första världskriget. Utrustade med krattor och spadar. Tillhörande Österrike-Ungern.
Två stridsvagnar m/1921 (eller m/1921-1929) på väg uppför backen. Soldater rensar körvägen från snö med spadar. Stridsvagnskursen vid Göta livgardes stridsvagnsbataljon övar i fjällmiljö.
John Jonsson, Hjärtum 1916-12-08, Ragnar Andersson, Hjärtum 1913-04-12, Sven Jonsson, Hjärtum 1915-05-14, Erik Jonsson, Hjärtum 1919-07-26 och Nils Jonsson, Hjärtum 1918-01-09 leker med spadar och vagnar
Åtta män med hackor och spadar vid bygget av Rygatan i Mölndal. Undre raden, andra från vänster står Oscar Lindberg. Okänt årtal.
F6 Karlsborg 1951. Spaden sätts jorden för det nya KC. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
hus, höna, hydda, by, människa, fotografi, photograph
Sju män står i Lillån vid en träställning med spadar och verktyg i händerna vid upprensning av Lillån, vid Gasverksbron. Kv Hoppet mot Västra Ringgatan till höger och kv Solen bortanför.
'Bildtext: ''Fårklippning.'' :: Grupp människor, 4 personer, män och kvinnor, sittande på trappan till hus. I färd med att klippa 3 får. Spadar lutade mot väggen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5252:1-17, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.