Båtnamn: DROTTEN Föremålsnummer: S 828
Från 299 kr
Skorsten och namnskylt på isbrytaren Sankt Erik.
SS Valkyrian, skorsten 4.4 1964
SS Saltsjön, skorsten 9.9 1962
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs Ångkraftverk, även kallat electricitetsverk, uppfört 1908 i Varbergs hamn för att säkerställa energitillgången även vid lågt vattenflöde i Ätran, där Yngeredsfors Kraft AB uppfört en kraftstation året innan. Yngeredsfors kraftstation
Två män högst uppe på skorstenen vid ekonomibyggnaden till gamla lasarettet i Varberg. Skorstenen tillkom troligen vid tillbyggnaden av lasarettet år 1921. I ekonomibyggnaden fanns både tvättstuga och kök. Bilden är tagen mot öster.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy över Brännvinsbränneriet uppfört 1903 i kv Svärdfisken, Norrdal, med Getterön vid horisonten.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Snickerifabrik uppförd 1884 i nuvarande kv Renen, tidigare Snickaren. Vyn går längs den stengärdsgårdskantade Norra vägen som möter Gamlebyvägen, där fabriken ligger med hög skorsten och träbodar. I början av 1900-talet ägdes stadsägorna här, nr 355 och 357, av Varberg-Borås järnväg. Varbergs Snickeri AB köpte fastigheten 1911. När det gick i konkurs 1928 tog Karl Nilsson över, som i sin tur sålde företaget till Ivar Andersson 1930, varpå Carl Svenssonoch drev Varbergs Trävaruaffär här från 1949 och slutligen tog Torsten Evers vid fram till slutet av 1960-talet. Då startade han med kompanjonen Alf Löfgren istället firman Levata och sålde fritidsmöbler tills Varbergs kommun köpte fastigheten 1982. Byggnaderna är numera rivna.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs elektricitetsverk, senare Yngeredsfors kraftstation, sett från Skepparegatan mot Östra Hamngatan. Detta ångkraftverk uppfördes 1908 som reservkraftverk till Yngeredsfors kraftstation i Ätran, anlagd 1907. I förgrunden Fiskeexporten.
Utsikt från Stadshustornet mot norr. 1920
Ryggåsstuga fotograferad 1936, Larsagården Lustorp. Bilden visar fem sammanbyggda volymer av olika höjd, täckta med strå eller spån. Den lägsta delen är knuttimrad och har en hög skorsten. Framför huset står fem strutliknande bikupor av halm på en bänk.
Vykort, "Halmstad. Ekebo." Villa Ekebo byggdes 1878 på Slottsmöllans fabriksområde åt fabrikören Alfred Wilhelm Wallberg (Wallbergs Fabriks AB). I samband med att han 1904 blev verkställande direktör uppfördes den norra tillbyggnaden. Där bodde han med fru och 10 barn till sin död 1930. Utifrån sitt stora intresse för kulturhistoria och passionerad samlare av gamla ting tog han initiativet till att grunda Hallands museiförening 1886, som utvecklats till Hallands Konstmuseum av idag. Villa Ekebo blev efter sekelskiftet en sevärdhet med en välvårdad, anslående park. 1893 kom en glaskupol från Norre Katts park till Ekebo och ett tempelliknande åttakantigt glashus uppfördes, även fungerande som orangeri, med kupolen som tak. Frukt, grönsaker och blommor odlades i växthus och överskottet försåldes. Exotiska fruktträd fanns i en vinterträdgård. I trädgården fanns statyer, fästningskanoner, svandamm, tennisbana, krocketplan och ett japanskt tehus. Från övre terrassen bjöds utsikt över Nissan, Snöstorps slätter, Österbro och delar av hamnen. Området var ohägnat fram till 1910 då en tegelmur byggdes med ett torn, vilket revs på 1970-talet när nya norra infarten till Halmstad anlades.
Vykort, "Halmstad. Slottsmöllan." (röd text). Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning i och vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad, Slottsmöllan." daterat 19 september 1903. Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad. Slottsmöllan." Bilden visar Nissan med Slottsmöllans fabriker till vänster. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Bron på bilden uppfördes av företaget 1879. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Brevkort, "Karlstorp" kolorerat, med sekundär notering: Sperlingsholm. Tillverkat efter 1905 eftersom baksidan är delad. Motivet visar en högloftsstuga, dvs en dörrlös ryggåsstuga som omges av högre loft på ömse sidor, varifrån man gick in till stugan. Karlstorpsstugan sägs ha uppförts på 1700-talet, troligen under godset Sperlingsholm, känt från medeltiden under namnet Klackerup. En gammal kvinna sitter i en trädgårdsmöbel på stugans baksida. (Se även bildnr F9208)
Brevkort, "Kontorsbyggnaden, Rydö", alltså Rydö bruk med Nissan forsande till vänster i bild. Byggnaden finns fortfarande kvar. Rydöbruk är ett av Hallands läns äldsta brukssamhällen. En järnmanufaktur anlades intill Nissan 1742 av David Haberman som även ägde Ettarps säteri och glasbruk. Han hade ärvt hemmanet Ryd vid Knystafallen i Nissan. Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper.
Utsikt från klipphällarna mot Lilla Apelviken och Kustsanatoriet Apelviken med de två vattentornen kallade Albert och Frida. Bilden tagen före 1935.
Vykort, "Steninge Glasbruk". Vy med glasbruket och dess omgivning, sett från byvägen mot norr. Havet ligger strax nedanför bruket till vänster ur bild. Bolagsordningen för Steninge Glasbruks AB fastställdes 17 oktober 1873. Bland de större aktietecknarna fanns Alfred Bexell, provinsialläkaren P.O. Sjöstrand, godsägaren Ludvig von Segebaden och Sewerin Sjöstrand från Tranemo, som 1874 flyttade till Steninge och blev glasbrukets förste disponent. Under det första året tillverkades enbart buteljer, till vilka man använde den lokala sanden vid tillverkningen. Året därpå startades även två ugnar för tillverkning av apoteksflaskor och olika sorters hushållsglas. Det krävde högre kvalitet på sanden som då fick köpas in. 1876 byggdes en ugn om för tillverkning av fönsterglas, vilket från 1881 blev brukets enda produkt. Driften pågick till 20 februari 1917.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.