Den optiska läsaren, som Postbanken förhyrt från IBM, Dallas, USA, är placerad i postgirots Gdata 1-hall, våningen 4 trappor. Läsaren sedd från höger framifrån. Blanketterna matas in till höger för sortering.
Från 299 kr
Arne Persson i Kårehamn, vårdkasen drages upp. En vårdkase (i östra Sverige och i Finland böte) är en signaleld. Den ingick i ett enkelt optiskt signalsystem och bestod av träspiror som ved som placerades på en väl synlig höjd med sikthåll till nästa vårdkase, så att de brinnande kasarna på så sätt bildade en kedja av signaleldar. Källa Wikipedia.
Vårdkasen drages upp. En vårdkase (i östra Sverige och i Finland böte) är en signaleld. Den ingick i ett enkelt optiskt signalsystem och bestod av träspiror som ved som placerades på en väl synlig höjd med sikthåll till nästa vårdkase, så att de brinnande kasarna på så sätt bildade en kedja av signaleldar. Källa Wikipedia.
T.v. Philips portabla proj. I mitten Bauer proj. T.h. Ernemans ljusfilmsproj, luft och vattekyld. Tillv. i 2000 exemplar. Optiskt ljud. Kolbågljuslampa. Tillv. 1933-1940.>> Inför filmen 100 år gjordes en utställning "Magiska Bilder komik, erotik, optik" 26 april-12jan 1997. Producerad av Svenska Filminstitutet i samarbete med Telemuseum och Tekniska Museet. Formgivning Mikael Sylwan och Ulrika Wolff. Idé och koncept Anna-Lena Wibom.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan +19 rum 0745 utrymme för huvudvärmeväxlare ( HVVX). Periskopshuvud som leder ner från reaktorhallen för att optiskt kunna se ner i det, under drift, avstängda utrymmet. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kinoprojektorns optiska system. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1345.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Principen för streckfokus och för rör med roterande anod, sedd i tvärsnitt resp. påsikt- Elektroner från glödkatoden (1) träffa anoden (2 a-b) på en yta, vars verkliga storlek anges av 3 eller 4 men vars optiskt verksamma, genom perspektivisk förkortning minskade storlek angives av 5. Den tillförda effekten fördelas över den ringformiga ytan 6 a-b. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 863.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Linser med sfäriska ytor(dvs klotformad yta som buktar lika mycket överallt). Den tänkta linje, som sammanbinder medelpunkterna till linsens båda krökta ytor (linjerna mellan M1 och M2) kallas för linsens optiska axel eller huvudaxel. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 51.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Två porträtt av samma person utförda med vidvinkelobjektiv. Då denna bild togs satt personen i den optiska axelns förlängning och har alltså avbildats vid negativets mitt. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 163.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Genom bländaröppningen A B C D parallellt med optiska axeln O F infallande strålknippet efter brytning förenas i en punkt F (brännpunkten), under det att det med den snett infallande strålen O H parallella strålknippet icke har någon bestämd brännpunkt.
Fyra armbandsur. Fotografens ant: Nilsson & Axell. Firman grundades 1910 av direktörerna J.P Nilsson och A. Axell genom övertagande av AB. Skandinaviska Urfabrikens minutaffär vid Östra Torggatan 11. De började snart med en omfattande avbetalningsförsäljning och rörelsen utvecklades. 1922 ingick dom avtal med Sveriges Urmakareförbund och avvecklade minutaffären och avbetalningsförsäljningen för att övergå till uteslutande grosshandel med ur och optiska artiklar. Kontor och lager flyttades till Östra Torggatan 7. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Väggur med pendel. Fotografens ant: Nilsson & Axell. Firman grundades 1910 av direktörerna J.P Nilsson och A. Axell genom övertagande av AB. Skandinaviska Urfabrikens minutaffär vid Östra Torggatan 11. De började snart med en omfattande avbetalningsförsäljning och rörelsen utvecklades. 1922 ingick dom avtal med Sveriges Urmakareförbund och avvecklade minutaffären och avbetalningsförsäljningen för att övergå till uteslutande grosshandel med ur och optiska artiklar. Kontor och lager flyttades till Östra Torggatan 7. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kromoskop. Apparat för direkt betraktande av tre-färgsdiapositiv enligt additiv metod. Diapositiv belyses genom färgade ljusfiltren och sammanförs optiskt med hjälp av halvgenomskinliga speglar. Denna typ av fotografier är att betrakta som de första färgbilderna. De var dock inte fixerade och kunde bara bertraktas genom apparaten. Kromoskopets historia: Det första praktiska genombrottet för att betrakta färgfotografi uppfunnen 1891 av Fredrich Ives (1856-1937), i Philadelphia. Tre negativ, ett i varje grundfärg (grön, röd blå) på en enda plåt. Diapositivet gjordes direkt från den plåten och betraktades i en apparat som Ives kallade "fotokromoskopet".
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bilden en plankonvex lins L. OA är den optiska axeln, OH en snett infallande stråle. M är meridionalplanet, som skär den konvexa linsytan i cirkelbågen EHG och S sagittaplanet, som skär linsytan i cirkelbågen KHN. [enligt handbok 1 sid. 88: Astigmatismens orsak: Med OH parallella strålar i planen M och S träffar på olika krökningsförhållanden hos linsen. Bågen KHN är sålunda starkare krökt än bågen EHG.] Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 88.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Den sfäriska aberrationens verkningssätt hos en positiv lins. S1 S2 S3 S4 S5 S6 äro parallellt med optiska axeln infallande strålar. Den övre figuren visar att kantstrålarna S6 S6 med infallshöjden h6 skär varandra i punkten f6, som ligger närmare linsen än f1, vilken senare är skärningspunkten för centralstrålarna S1 S1 med infallshöjden h1. Avståndet f6 f1 anger den sfäriskalängdaberrationen. Den undre figuren åskådliggör huru den sfäriska aberrationen minskas genom avbländning. Bl betecknar bländaren, som avskär kanstrålarna, varigenom den sfäriska längdaberrationen minskas, så att den nu endast omfattar sträckan f2 f1. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 85.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.