Hawerman, arkitektfamilj. Johan Adolf H. (1812-85) var lärare vid Konstakademien 1837-77 och förste arkitekt i Överintendentsämbetet 1848-79. Ett av hans mest kända verk är Härnösands domkyrka (1846). Han ritade även åtskilliga skolbyggnader på olika platser och i Stockholm, bl.a. gamla Skogsinstitutet vid Strandvägen (1858) och Manilla dövstuminstitut (1864). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=199955 Elna Fagerström drev fotoateljé i Skara.
Från 299 kr
2000-08-28, AS. Wissler, Anders, 1869-1941, skulptör och keramiker, pionjär inom svensk stengodskonst. W. studerade vid Konstakademien och kom som stipendiat till Paris i början av 1900-talet. Där experimenterade han tillsammans med hustrun Bess W. med stengods. År 1908 flyttade makarna till Mariefred, där de byggde Sveriges första ugn för stengodsbränning. Till W:s övriga verk hör fontänskulpturen Tors fiske (1903) på Mariatorget i Stockholm.
Agnes de Frumeries samling, Danderyd. Borgen i Danderyd, exteriör. SA 35 14C. Efter utbildning vid Konstakademien studerade Agnes de Frumerie för bl.a. Rodin i Paris. Hon utförde främst skulpturer och porträttbyster samt arbetade med möbeldesign och konsthantverk, bl. a. vaser och fat i glasemalj.
Agnes de Frumeries samling, Danderyd. Borgen i Danderyd, interiör. SA 35 14C. Efter utbildning vid Konstakademien studerade Agnes de Frumerie för bl.a. Rodin i Paris. Hon utförde främst skulpturer och porträttbyster samt arbetade med möbeldesign och konsthantverk, bl. a. vaser och fat i glasemalj.
Agnes de Frumeries samling, Danderyd. Agnes de Frumerie som flicka. Efter utbildning vid Konstakademien studerade Agnes de Frumerie för bl.a. Rodin i Paris. Hon utförde främst skulpturer och porträttbyster samt arbetade med möbeldesign och konsthantverk, bl. a. vaser och fat i glasemalj.
Ateljéporträtt av arkitekt Frans Jacob Heilborn, Varbergs förste stadsarkitekt. Han anställdes 1864 och fick i uppdrag att rita ett nytt rådhus, eftersom det gamla hade förstörts i stadsbranden 1863. Innan han avskedades 1865 (rådhuset var klart samma år) hade han hunnit rita ett dussintal byggnader i Varberg, varav några ännu finns kvar vid Östra Vallgatan, Kungsgatan och Östra Långgatan. Han ritade även Halmstads rådhus 1863 och gamla läroverk 1869 (båda rivna). Heilborn var från Stockholm, där han utbildades vid Konstakademien 1849–1854. 1857 kom han till Göteborg och arbetade med stadsarkitekt Hans Jakob Strömberg. Några byggnader Heilborn gjorde ritningar till efter tiden i Varberg är bl a Exercishuset, Tull- och packhuset samt Lorensbergs restaurant.
Callmander Reinhold. Callmander, Reinhold, 1840-1922, målare och tecknare. C. gjorde studieresor till Tyskland, Belgien och Frankrike (1862-65) med kortare avbrott för studier vid Konstakademien i Stockholm, varefter han slog sig ner i Göteborg, där han bl.a. var lärare i ornamentsmålning vid Slöjdskolan. C. har utfört dekorationsmålningar i en rad offentliga byggnader samt ritningar till möbler och kartonger till glasmålningar. C. anslöt sig till opponentrörelsen och tog livlig del i Göteborgskulturella liv, bl.a. som en av initiativtagarna till konst- och litteratursällskapet Gnistan. Far till Ivar C. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140381
Porträtt av stadsarkitekt Edvard von Rothstein. Född 1821 vid Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna som son till konsul Gustaf von Rothstein och Anna Christina von Rothstein, född Thollander. Vidare gift med Christina Elisabeth von Knorring, född 1837 i Asby socken i Östergötland. Han genomgick studier i Hamburg och vid byggnadsakademin i Berlin 1843-1848. Efter studierna blev han extra ordinarie arkitekt vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Han var anställd som arbetschef för Stockholms stads vattenbyggnader 1849-1875 varvid han uppgjorde ritningar och förslag till Karlsbergskanalen, kajerna på Blasieholmen, Strandvägen, Vasabron och Veterinärinstitutet. von Rothstein var även lärare vid Konstakademin inom byggnadslära en tid och 1871 blev han professor inom arkitektur. Genom sitt testamente gjorde han en donation till Serafimerlasarettet där en minnestavla om honom finns och instiftade samtidigt von Rothsteinska stipendiet för arkitekturstuderande. Edvard von Rothstein dog den 29 november 1890 i Stockholm. Anm: De biografiska uppgifterna på arkets baksida är delvis felaktiga. Avser möjligtvis Fredrik Edvard Rothstein, född i Börrum 1822.
Karaktärsfullt porträtt av Axel Sparre. Född på Vinäs slott i Västra Ed 1839 som son till baron Casimir Sparre och dennes hustru, grevinnan Carolina Lewenhaupt. Familjen fick östgötsk anknytning genom faderns förvärv av Lambohovs säteri söder om Linköping år 1850 och rusthållet Hjälmsäter i Örtomta socken år 1856. När föräldrarna bröt upp från länet för att flytta till Västervik 1859 var Axel redan inskriven som kadett vid Karlberg och därmed utflugen och egen. Efter sin militära utbildning tjänstgjorde han från sommaren 1861 en kortare tid vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Redan 1862 förflyttades han till Andra livgardet i Stockholm, nådde löjtnants grad och begärde avsked 1875, vilket han sedermera beviljades med kaptens grad. Hans håg stod ändå till konsten. Vid sidan av sitt militära arbete var han från år 1866 inskriven vid Konstakademien. Efter examen följt av studieresor till Düsseldorf och Paris kom han att bli erkänd inom främst genre- och historiemåleri samt porträttkonst. Under perioden träffade han sin blivande hustru, Emma Munktell, som även hon bedrev konststudier i nämnda studieorter. Efter en period som ägare av Tranbygge gård i Uppland blev Axel Sparre från 1880 ånyo boende i Östergötland. Platsen var godset Sörby i Örtomta socken och här blev han kvar tillsammans med hustrun och dottern Märta tills de år 1885 bröt upp för ny tillvaro i Göteborg och vidare åter till Stockholm. Efter makarnas skilsmässa 1891 återfinns Axel på ett flertal bostadsadresser i Stockholm tills han i mars månad 1906 flyttade till Linköping för en plats i en yngre brors hushåll. I slutet av år 1909 bröt denne kringflyttande man upp en sista gång och bosatte sig i Östra Eneby församling i Norrköping. Här avled han den 23 oktober 1910. Han var då skriven som boende på Leonardbergs pensionat.
Millesgården. Carl Milles i samtal med den amerikanske skulptören Peter Schievelz och sin halvbror arkitekten Evert Milles.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.