fotografi
Från 299 kr
malsten, stensättning, stenkonstruktion, fotografi, photograph
Skyddsrum (Sveriges Första) byggs under Gamla Hötorgshallen/Saluhallen med plats för 4000 personer. Vy över torghandeln mot saluhallens fasad.
spjut, pojke, omskärelse, fotografi, photograph@eng
Text på bilden: "Bronsåldershögen vid Lugnaro. Skeppet under utgrävningen." I samband med utgrävningen av gravhögen 1926-1927 anlades en underjordisk gångtunnel från det angränsande torpet för att göra det möjligt att se graven inifrån. Högen är en gravhög från yngre bronsåldern och under ett röse i högens mitt hittades vid utgrävningen denna 8 meter långa stensättning i form av ett skepp. Detta var den första skeppsgravsättning i en bronsåldershög som påträffats i Sverige. Stenformationer liknande denna resta ovan jord kallas stensättningar eller skeppssättningar.
Kungsäters kyrka uppfördes 1881 och ritades av arkitekt Emil Langlet. Han ritade under 1800-talets senare del 13 av landets ca 30 centralkyrkor i Sverige. Planen är oktagonal och syftar till att föra hela församlingen närmare koret, än vad kyrkor med långhus förmår. Ursprungligen placerades predikstolen ovanför altaret. Centralkyrkornas utformning föll inte i god jord på många håll i landet, så de flesta har med tiden ändrats till att mer likna de vanligare lånhuskyrkorna. Kungsäters kyrka är den bäst bevarade centralkyrkan i landet.
Enligt medföljande text: "Ryggåsstuga uppförd på sin nuvarande plats år 1811. Ditflyttad från obekant plats, men lär redan 1811 varit ålderstigen. Stugan ombyggdes 1889, och fick då torvtaket utbytt mot tegeltak. Upptill midjehöjd vilar stugan på en vall med uppkastad jord. Gotte-Lars, som levde till 1924, var den sista som bebodde stugan. Gotte-Lars är den kortväxte mannen med skägg. Numera ägs och vårdas Gotte-Lars stuga av Svenneby Hembygds- och fornminnesförening":
Mönster, Föremålsbild, Skelett, Vaser, Samlingsbilder, Fotografi, Photograph
Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö.
Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö. En mer högtidlig invigning med biskop Erik Abraham Almquist skedde inte förrän tio år senare, den 6 juli 1817.
Nätra kyrka. Vykort. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö. En mer högtidlig invigning med biskop Erik Abraham Almquist skedde inte förrän tio år senare, den 6 juli 1817.
Min farfars far, fanjunkare Carl Bergman arrenderade Rudet där prästgården ingick mellan åren 1882-1900 då han avled. Därefter arrenderade min farfars mamma Rudet som med min farfar och hans bröder skötte sysslorna fram till 1920 då det såldes. Rudet omfattade ca 40 tunnland öppen jord och stora skogar. Kommiistergården som förr kallades prästgården var på 50 tunnland + skog och den ingick i arrendet. För att sköta allt hade min farfars far 3-4 pigor, 3 drängar samt statare och torpare på prästgårdens marker. mvh Rolf
Gränssten för "Grytens allmänning" mot Karl Svenssons gård i Ryd, V. Kleva (1/4 mant.) Stenen står på en liten åsrygg, som är c:a 50 m. bred och kommer från Ryds mark och går c:a m. in på Grytens. Åsen är kanske 5 m. hög. Denna ås ligger ungefär mitt emellan Grytens parks östra knä vid L:a Gläfshed och den plats där skillnadsgränsen mellan Ryd och Kröseryd stöter till parkgränsen. Stenen är 118 cm hög ovan jord och 60 cm bred (68 cm vid basen) samt 11 cm tjock. Ett par dm från marken står några otydliga siffror (16?08?). Inskriftsidan är vänd mot Gryten.
Matkällare utgrävd i en slänt till "backe" med kalkstensvalv och gavlar av kalksten. Källaren var täckt med ett jordlager och hade golv av jord. Det var ytter- och innandörr, vilken gjorde den frostsäker. Men vid kalla vintrar måste innandörren isoleras med jutesäckar eller halm. Invändigt var utrymmet delat med en ca en meter hög brädvägg och ett par hyllor utgjorde inredningen. I en sådan källare fick två familjer dela för att förvara sina rotfrukter. Sommartid var den det enda stället, där mjölk och smör kunde förvaras. Så berättar Gunnar Hjerp, Trinnöjegat. 5, Falköping.
Norrfjärden 29:1
Porjus
Jokkmokk 1745:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.