fotografi
Från 299 kr
Undervisning i konsten att sätta potatis nedanför Observatorielunden vid Sveavägen.
'Människor, män och kvinnor, på torg med kullersten. Torghandel med bl.a. grönsaker i högar på marken. I bakgrunden byggnader och kärror. Kläder. Klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5274:1-22. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
Menyn för middagen, vid Gullaboby-Torsås järnvägslinjes invigning den 15 september 1917. Crockfordssoppa är en soppa på fårkött som bryns och kokas och redes samt blandas med separat kokta grönsaker (morötter, selleri och ryska [torkade] ärtor) vilket därefter avsmakas med cayennepeppar och salt. Enligt Gustafva Björklunds "Kokbok för husmödrar".
Närbild i fiskdisken, Domus Mölndal C efter 1976. Till vänster ses en kokt hummer och en citron liggandes på grönsaker. Till höger ses en trälåda som innehåller rökt fisk. I bakgrunden ses inplastad lax, ål och tomater. Fiskdiskarna verkar vara separerade från varandra och den med hummern i är något högre placerad än den andra.
Den gamla bebyggelsen som fick ge plats för Trädgårdstorget och Delfinpalatset. Trädgårdstorget togs i bruk år 1863 och hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
Korsningen S:t Larsgatan/Nygatan vid Trädgårdstorget, sedd mot den gamla bebyggelsen som ersatts med Delfinpalatset år 1927. Trädgårdstorget togs i bruk år 1863 och hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
Torgförsäljning på Trädgårdstorget vid påsktid. Trädgårdstorget togs i bruk år 1863 och hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
Trädgårdstorget sett från Tanneforsgatan, mot Delfinpalatset vid korsningen med Nygatan. Trädgårdstorget togs i bruk år 1863 och hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
Ark med två monterade foton och text: "Mellersta hamnen. a. Denna stora affär tillhör K G H = Kongliga Grönländske Handel. Det är ett snabbköp med sortiment från grönsaker till järnhandel och kläder. Vi köpte Tuborg Hvid Special (blöd mineralvand), apelsiner och konservburkar med "Grönlandske Rejer" i K G H och betalade till en eskimå i spärren. b. På andra sidan gatan ligger en privat affär. Det är John Granlund som passerar framför affären."
Orig. text: Nygatan 25. Det avskalade huset på Trädgårdstorget/Nygatan. Till vänster om byggnaden ses Tanneforsgatan. Det avskalade huset: Byggmästaren Oskar Nylander uppförde detta boningshus 1885, arkitekt S.H. Gratz. Vid en ombyggnad 1939 skalades fasaden mot Trädgårdstorget av för att smälta in i den omgivande bebyggelsen, samtidigt påbyggdes huset med en våning. Trädgårdstorget hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
Korsningen Tanneforsgatan/Nygatan. Affärsbyggnader på Trädgårdstorget, där Delfinpalatset nu ligger. I husen till höger finns ett flertal affärer, P. A. Samuelssons Bleckslageri samt en speceriaffär, med skylten; Wilh. Göranssons Eftr. Speceri & Diverseaffär. i parti och minut Trädgårdstorget togs i bruk år 1863 och hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till rektangulär form.
fotografi, photograph
Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, var en engelsk importör och grosshandlare, som var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Han öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, en engelsk importör och grosshandlare, var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.