A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Man vid skrivbord. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Från 299 kr
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Män i arbete vid pressmaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson o söner interiör av fabriken. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Man i pannrum? Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Män i arbete på kontor. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. man som ritar upp och kvinnor som skär till byxor. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. kvinnor, förmodligen i arbete med kontroll av de sydda plaggen. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor i arbete vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Kontorspersonal i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Tillskärare i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
arkitektur, i staden
Bankkamrer Carl Melin. Född i Fägre 23/5 1883. Kom till Älgarås som affärsbiträde år 1900. (1905-1917 affärsinnehavare). Det senare årtalet blev han kamrer vid Vadsbo Kredit AB. Från 1919 till sin död 8/12 1937, kamrer vid avdelningskontoret av Skaraborgsbanken i Älgarås. Var bl.a. ordförande i kommunalfullmäktige och -stämma, ledamot av kyrkoråd och styrelseledamot i Älgarås diakonikrets, vars initiativtagare han var. Ur Ernst Karlssons "In memoriam" över Melin: "Många äro de sammanträden, där Melins kloka och framsynta råd satt sin prägel på besluten. Särskilt skall i tacksamhet erinras om hans intresse för de kyrkliga angelägenheterna och det frivilliga kyrkliga arbetet. ---- Både genom sin ställning och sina personliga egenskaper kom Melin att hjälpa och glädja många. Vänskapskretsen blev därför stor. Det gästfria hemmet var alltid öppet för dem alla, och gärna sökte de sig dit".
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks säkerhetständstickor" Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.