Konsten att brygga kaffe går att lösa på olika sätt. I montern visas bryggningens historia från eld till elektricitet. På en hylla finns en servis ur den klassiska serien Blå blom. Utställningen "Gott kaffe!" med en historisk exposé av apparater för att göra kaffe visades på Tekniska museet 2006-03-10 - 2006-10-01
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1946. Motiv av Antoine Henri Becquerel: 1852-1908. Fysiker i Frankrike. Elektricitet och elektrooptik. Uranhaltiga kroppars strålning: "Becquerelstrålar" 1896. Nobelpris i fysik 1903 tillsammans med mekarna Curie. 50-årsminne av radioaktivitetens upptäckt. 1896-1946.
Karlbergskadetter gör morgontoalett vid mitten av 1890-talet. Man kammar mittbena, bryner rakkniv och rakar sig. Framför den rakande ynglingen hänger en strigel på en krok. Handfat och tvättsvamp på fönsterbänken och gasljus i taket visar avsaknad av både rinnande vatten och elektricitet. Den infallande ljuset visar att det är den ljusa årstiden, men man bär ändå långa benunderkläder och undertröja.
I kompaniet i Karlberg söndagsmorgon i maj månad 1895. Karlbergskadetter gör morgontoalett vid mitten av 1890-talet. Man kammar mittbena, bryner rakkniv och tvättar sig. Handfat och tvättsvamp på fönsterbänken och gasljus i taket visar avsaknad av både rinnande vatten och elektricitet. Den infallande ljuset visar att det är den ljusa årstiden, men man bär ändå långa benunderkläder och undertröja. Närmast i vänster G. A Mannberg.
Larstorp. Hova eller Töreboda? Spökställe. 1. 2. Ingrid Eriksson 3. Maria syster till G. E. 4. Erik 5. Lisa Eriksson 6. Nils Eriksson 7. Gustav Eriksson 8. Anna Eriksson 9. Eriksson Spökerierna började midsommarafton och slutade nyårsafton, enligt Erik, nr 4. Det berodde på elektricitet. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Kyrka, interiör av koret med altarring och altare inramat av ett högt rundbågat valv. Däröver står en text som avslutas med Herre Zebaoth. Vid främsta bänken ett lågt korskrank. Endast stearinljus i ljuskrona, lampetter och ljusstakar, så kyrkan har inte fått elektricitet ännu.
utställning
Fem personer. Handelsboden till vänster på bilden och boningshuset till höger. Handelsboden hade galler för fönster. En kakelugn värmde boden och gav lite ljus. Annars fanns ingen elektricitet och belysning var fotogenlampa. Givaren Gunnar berättar att det fanns ytterligare ett hus på gården, där förvarades mjöl. Det fanns en klocka i affären som löpte med lina till boningshuset med hjälp av trådrullar. En snillrik uppfinning, som gjorde att kunden kunde ringa på klockan när handlaren inte var där och så kom man från boningshuset och tog han om uppköpen.
Det ljusa huset på bilden tillhör Fritjof Andersson med familj. Fritjof Andersson var född i Lunnestaken och hade själv byggt huset på Nornan 9 i början på 1900-talet. Hans fru Alma kom från Brevik och arbetade som sömmerska under den tiden de bodde i fastigheten. Dottern Elvy berättar att man sålde fastigheten i Strömslund när en av jordbruksfastigheterna i Hasselbacken vid Öresjö blev till salu. Elvy berättar att man då flyttade från ett nybyggt hus med elektricitet till ett gammalt hus på landet utan bekvämligheter.
Passagerarångbåten Dufvan utanför Östrand julen 1905. Kaptenen J. P. Näsman är infälld i bilden. Båten hette tidigare Sjöfröken och köptes till Sundsvall 1900 av Gustaf Fröberg som lät modernisera henne. Det blev den första båt i Sundsvall som hade elektrisitet ombord. 1901 övertogs hon av Sundsvall-Klingerfjärdens ångfartygs AB och gick då mellan Sundsvall och Söråker. Den var känd för att dra upp stora svallvågor efter sig. Efter 16 år i Sundsvall såldes hon till Härnösand och byggdes om till bogserbåt. J P Näsman var kapten fram till 1916. Styrman mellan 1915-16 var J A Åström.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.