Jukkasjärvi 370:1
Från 299 kr
Jukkasjärvi 2166
Björkliden
Abisko
Jukkasjärvi 480:1-3
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som flest fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolf- bana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mellan Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Nu uppställd vid SJ:s verkstad i Köping. Bilderna tagna i Köping den 8/9 1953. KUJ, står för Köping - Uttersbergs järnväg. Köping-Uttersbergs Järnväg, KUJ, kom till för att effektivisera transporterna från de många bruken i Hedströmsdalen och på angränsande orter till Köpings hamn - samma transporter som järnvägen användes till i ett drygt sekel fram till nedläggningen. Genom detta bygge kom trakten att också i jämförelse med det övriga landet få järnväg jämförelsevis tidigt, bara tio år efter att de första personförande banorna med lokdragna tåg öppnats. När järnvägen invigdes 1866 hade diskussionerna om den också pågått i mer än tio år och åtskilliga gånger komplicerats av uteblivna statslån och hänsyn till andra planerade järnvägar. De ursprungliga planerna gällde en normalspårig bana, men som det är bekant kom järnvägen sedermera att byggas med den udda spårvidden 1093 mm.
I svensk Järnvägsstatistik beskrevs den nya banan på följande sätt: Linien Vexiö - Tingsryd, anlagd på grund af koncession, som den 22 November 1895 meddelades åt Vexiö-Tingsryds jernvägs aktiebolag, hvars ordning samma dag faststäldes, tillhör nämnda bolag och öppnades för trafik den 28 November. Enligt den vid koncederandet godkända byggnadsplanen, som i enskilda delar ändrades och kompletterades den 31 December 1895, 13 November 1896 samt 5 Februari och 30 April 1897, utgår linien från Vexiö - Alfvesta-banans station i Vexiö och sträcker sig söderut till Bredåkra - Tingsryds-banans norra ändstation Tingsryd. De vid denna bana befint-liga stationerna äro: Vexiö, Tegnaby (9 km.), Krokvik (15 km.), Ingelstad (17 km.), Uråsa (25 km.), Snappahem (27 km.), Väckelsång (31 km.), Qvarnamåla (37 km.) och Tingsryd (45 km.; alla afstånd räknade från Vexiö). I juli 1941 förstatligades WTJ och kom därefter att uppgå i Statens Järnvägar. I maj 1965 lades persontrafiken ned och i mars 1971 upphörde godstrafiken. Därefter revs spåren upp.
Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Det visade sig dock snabbt att banans standard var alltför dålig och kostnaderna höga. Finansieringarna från ett engelskt bolag räckte inte till för att förbättra det. Banan togs därför över av staten redan i februari 1891. Året därpå startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan hade både politiska och kommersiella betydelse för landet. På senare tiden den uppmärksammades av turism och har varit destination för dollartåg, biltåg och enklare tåghem. På bilden syns tungbelastad malmtåg på väg mot Svartön.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.