Bron över Ljusnan ungefär vid Exelan och över till Röstebo. Mannen med cykeln är Nils Dahlin, född 1893 och död 1968. Han bodde i Röstebo utanför Bollnäs. Mannen på broräcket är okänd. Cykeln som står till höger tillhörde fotografen Per Lindberg. Foto ca 1915. Ny väg byggdes 1878-79 från Växbo mot Bollnäs i västlig riktning, över skogen till Röstebo och över Ljusnan och järnvägen fram till landsvägen Bollnäs-Arbrå. Vid Röstebo byggdes med hjälp från Ljusne älvs flottningsförening samt byarna Röstebo-Röste och Växbo bro över Ljusnan. Bron stod färdig våren 1879 och avprovades då synnerligen effektivt. Det var nämligen Ljusnan själv som utförde provet. Bron bestod inte provet, varför den delvis måste byggas om påföljande vinter. Underhållet av bron blev dock betungande, varför vägen omlades 1898 till sin nuvarande sträckning på östra sidan av Ljusnan ner till älvbron vid Rehn. Den forna byvägen är nu allmän väg och underhålles av vägdistriktet. Bron revs 1930.
Från 299 kr
Postiljonselever inbjudna till introduktionsdag i Stockholm, den 22 april 1963. På Hellasgården bjöd Föreningen Postfolket på kaffe och smörgås. Björn Åke Lingsten, från Gunnarn i Västerbotten, har fått låna fru Ander´s gitarr och underhåller sina kamrater tillsammans med Arvid Norén, Föllinge.
Varje gårdspart hade förr en egen smedja, men mot 1800-talets slut kom sockensmedjor med en smed som bara hade detta till yrke. De bönder som inte var intresserade av smide släppte då underhållet som här på Fie och smedjan förföll och revs bort. Synd på en vacker byggnad!
Enligt fotografens notering: "Kåkenäs banvaktstuga nr 460. På trappan står Edvin och Adelina Andreasson någon gång i början av 1920-talet. Fram till 1960-talet hade SJ banvakter som bodde vid banan och ansvarade för en mindre sträcka. De inspekterade varje dag, vardag som söndag, och skötte underhållet utom större reparationer".
Sockenstugan och ålderdomshemmet i Målilla. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Sockenstugan och ålderdomshemmet. Sockenstuga var den historiska byggnad där sockenstämma kunde hållas i en socken, eller andra slags möten, till exempel kyrkostämma. Sockenstugor byggdes i Sverige från 1600-talet, men ännu i slutet av 1800-talet saknade många platser en egen sockenstuga. De boende i socknen, prästerna undantagna, hade en förpliktelse att bidra till kostnaderna för underhållet av sockenstugan.
Syster Margareta underhåller den femåriga Gun Joge, som låg inne för att få hjälp med sin rygg. Artikeln i Östgöten handlade om eftervård inom vården. Här handlade det om barn som haft barnförlamning. Ortopenden Gunnar Örn ledde arbetet som gick ut på att epidemisjukhuset samarbetade med lasarettets ortopeder. Sjukvård. Barnsjukvård. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
'1 monterad makak. :: :: Text till bilden: ''Makaken är allämn i Ostindien och tillfogar plantagegarna stor skada. Hon är särdeles läraktig och en utmärkt mimiker samt underhålles derföre ofta i menagerier. Man har till och med sett henne på en landtgård löpa fritt omkring och ridande åtfölja boskapen på bete, men då gårdsklockan ljöd, hoppade den lilla ryttaren ned och lunkade mot hemmet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Två utklädda män står vid en mikrofon under ett uppträdande. Båda är klädda i mörka kläder och har hatt på huvudet.
Två män i clownkostymer spexar under ett uppträde i simhallen tillhörade bataljon Sparre. I bakgrunden syns en skrattande flottist. Fotot är daterat till den 14-12-51.
Contan Pub 28 februari 1967 Hotell Continental
Jakob Söderlund är på väg till slåtterarbete. Han har lien med sig. Lien består av örvet, skaftet, med örvkrokarna, handtagen och sigden, liebladet. Sigden spänns fast på örvet med den smidda nackskruven med bygel. På örvkrokarna sitter fästet för sigdspånet, det bryne man hade med sig för att bryna upp sigden när den började bli slö. Men sigden skulle vara mycket noggrant grundslipad på vässten före slåtterarbetet, sigdspånet var bara till för det fina underhållet av eggen. En brasigde kallades för dagsbitare, dess egg höll sig vass hela dagen med hjälp avbryning med sigdspånet. Hade man inte en dagsbitare, fick man byta sigde underdagens lopp. Se Bild 4 och 6. Jakob Söderlund, 78 år, Masses granne, har förutom lien och sigdspånet med sig en matpåse och drickbytta på axeln. Han har sedvanliga arbetskläder och vegakeps. Han bodde fattigt på ett litet torpställe på backen med 1 ko, 2 grisar och några höns, men ingen mark. Stället med alla byggnader är kvar.
En solig vårdag har Masse gått ut på den plöjda åkern bakom gårdsparten för att ta denna bild på ekonomibyggnaderna. Det är en imponerande ladugård som Fie Oskars har, både lång, hög och bred. Den är ålderdomligt sluten, inte en enda fönsteröppning. Den delen som har agtak innehåller två fähus med hoimdar, hörum, och dubbla båsrader, se Bild 711. Delen t v med halmtak innehåller lada. Utanför fähusen ligger gödselhögar och invid ladan en stor halmstack. Vid goda skördeår räckte inte loften till, utan man lagrade hö och halm ute i stora stackar. Underhållet är eftersatt, men så planerade man också för ett nybygge, se Bild 716. T h som ladugårdsflygel står lammhuset med halmtak. Det här var en av Laus mest fantastiska ladugårdsbyggnader.
'Monterad silverfasan, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Silfverfasanen, likasom de öfriga arterna af detta praktfulla fogelslägte, tillhör Asiens varma trakter, i synnerhet China. Slägtet utmärker sig bland annat genom sina långa, hoptryckta stjert och sina nakna kinder, arten genom sin ofvan hvita under till svarta färg. Slägtet har fått sitt namn efter floden Fasis, som utfaller i Svarta havet, hvarifrån en annan art, den vanliga fasanen, af Argonauterna skall hafva blifvit förd till Grekland för omkring 3000 år sedan. Sistnämda art är numera på många ställen allmän i Europa och underhålles i så kallade fasanerier. Sådana hafva äfven blifvit anlagda i Skåne af ett par jagt- och fogelvänner, och det hafva framgång. Liksom bland de flesta hönsfoglar är hannen särdeles utstyrd och större än honan. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.