Gamla dammbron i Hällbo med timmerlada, som nu är riven. Personerna okända. "Vi smågrabbar brukade spela fotboll på sidan om ladan. Grindstolparna fick göra tjänst som det ena målet, det andra fanns på andra sidan landsvägen." Här höll Utomhertens tre körer konserter (en manskör och två blandade körer). Ledare för körerna var Spinnarmästare Lindblom, Västansjö.
Från 299 kr
Ewald Lagerblom från Lekåsa och Essunga (son till Komministern där, sedermera Kyrkoherden Johan Lagerblom). Ewald Lagerblom var född i Lekåsa 1874-08-28, avled i Göteborg 1963-11-03. Utexaminerad från Chalmers Tekniska Högskola år 1896. Pensionerad år 1938 från sin tjänst som Distributionsingenjör hos Göteborgs Gasverk.
Dykare på HMS Belos var ett ubåtsbärgningsfartyg i svenska flottan. Belos sjösattes 1885, köptes av kronan 1940 och i tjänst från 1941 tills i början på 1960-talet, gruppfoto på däck, överst till vänster Nils Oscar Nilsson Slussgatan 19 Trelleborg, 1914-1918, ”Mille på Djurgården Allmänna gränd Stockholm, södergrabb”.
Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Statens Järnvägar, SJ N4p 3160. Ångloket är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping. På bilden är loket avställt för tjänst vid Norrköping Ö.
TEXT PÅ KORT: Nässjö katastrofkran i arbete efter järnvägsolyckan i Kil, tåg 4872 den 14 januari 1949. Kranen lyfte omedelbart upp ena änden av loket, varefter vagnarna lätt kunde bortföras. Därefter sänktes loket varsamt ned på rälen. Arbetet förlöpte utan missöde. Det var första gången denna kran var använd i effektiv tjänst. Kranens vikt 115,5 ton, lyftförmåga 50 ton, tillverkad i England.
BJ H3s 112. Loket tillverkades1927 av Nohab och hade högsta hastighet 100 km i timme. Såldes 1948 till Statens Järnvägar och fick littera SJ A8 1808. Det var i tjänst 1968. Såld 1973 till privat. Sedan såldes till Bergslagernas Järnvägssällskap som BJ H3s 112.
Statens Järnvägar, SJ Z4p 397. Den byggdes av Kalmar Verkstad AB 1956 och levererades i april 1956 direkt till den 37:e driftsektionen, Gotland. Även efter nedläggningen av de gotländska järnvägarna 1960 fick lokomotorn göra tjänst som dragare i "Griståget"- Andelsslakteriets tåg mellan slakteriet och hamnen. Denna verksamhet pågick till 1962. Littera på godsvagnen syns inte.
Jordbruksredskap som har tjänat ut.
Porträtt på Wilhem Berzelius, löjtnant i dansk tjänstt , stupade 1864.
Text på baksidan av bilden: "1011 b. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 2 över Kongokrokodilens montering av konservator Hilmer Skoog å Göteborgs musei gård juli 1918. Skinnet skänktes 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918). Priset på monteringsarbetet i förstklassigt skick är 250 kronor. De 4 fotografierna gåva av Skoog till Uddevalla musei intendent Knut Adrian Andersson 16/8 1918."
Mangårdsbyggnaden på Klockaregården i Onsala, med träd kantande tillfartsvägen i förgrunden. Till vänster ses en annan gårdsbyggnad. Klockaregården nämns redan i jordeboken 1569 och ligger i närheten av kyrkan. Här bodde klockarna, vars tjänst innehöll betydligt fler göromål än senare tiders kantorer, eller organister. 1903 erhöll Axel Kjöllerström organisttjänsten, men han kom att dela tjänsten med sin fru Anna i drygt 40 år. Avkastningen från jordbruket ingick i lönen, men senare upphörde lantbruket och jorden arrenderades ut till Ebbagården strax norrut.
Bölemosse. Detta torp brukades längst i gammal stil omedelbart intill Gustavsberg. Viktor Ohlsson avled omkring 1950. Torpet födde ca 5 kor, kalvar, gris, höns och 2 hästar. Det var en fröjd att se Viktor och sonen Hans komma körande från Velamsund med timmerkälken slängande efter dagsverke på Velamsund. Ohlsson erhöll Patriotiska Sällskapets medalj på sin 80-årsdag. Ohlsson bodde på torpet från 1921. I tjänst på Velamsund i ca 75 år. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Arbetståg med lokpersonal och rallare vid Semblabacken år 1901. Lokförare Johan Ferdinand Karlsson "Askersunds-Kalle" född 6/3 1863 död i Tureberg 4/10 1956, lokeldare Axel Bernhard Ljunggren född 25 november 1874. Pojkarna på fotografiet är från vänster Ivar Karlsson (Carnefeldt), Erik Gustaf Karlsson (Carnefeldt). Erik blev senare lokförare vid SWB och åtnjöt samtidigt med sin fader under 5 år pension. Loket SWB A 7 i tjänst 1875-1922.
SWB verkstad i Västerås augusti 1895. SWB 33 står utanför verkstaden kopplad till en mängd vagnar. I tjänst på lok 33 Förare Otto Bergkvist född 1/1 1862, Eldare Karl August Andersson född 1/3 1876, I svart kostym Maskiningenjör Elis Simon Cronstrand född 9/7 1837, I vit rock kontorsskrivare Karl Oskar Almberg född 1/12 1854, stående på bron Grindvakt, banvakt nr 52 J.P.Eriksson född 12/3 1842. Ekegren nr 18
grupporträtt
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Text på baksidan av bilden: "1011 d. U.M. 7162. 6262. neg. Fotografi nr. 4 över kongokrokodilens montering (skinnet ligger löst pålagt) av Hilmer Skoog konservator (syns i bilden) vid Göteborgs Zool: museum i i Göteborgs museigård juli ? (aug.) 1918. Sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918) skänkte vid sin vistelse 1915 (på hösten) i Uddevalla krokodilskinnet med kranium o. en del lösa bensköldar till Uddevalla museum samt dessutom andra naturföremål för att gynna sin fosterbygd Uddevalla den 16/8 1918. Knut Adrian Andersson museets intendent. priset blir 250 kr. (Fot. Gåva av Skoog !)."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.