Järnvägsgatan 18, 20. Från höger: Rantens hotellträgård, Eskilstunaboden och Telegrafstationen.
Från 299 kr
Kv. Hinden, Järnvägsgatan 18, 20. Eskilstunaboden och telegrafstationen.
Från Kyrkerörsgatan. Bensinstation Standard. Till vänster tomten för Telegrafstationen.
Bilden med de tre personerna och två hästar är Fritz Svensson (till vänster), den unga damen är hans syster Lisa Svensson och mannen till höger är brodern Olof Svensson. Bilden är tagen på landsvägen utanför deras hem. Fritz Svensson föddes 1894 och blev Fåglaviks första (och enda) taxichaufför då han och fadern köpte sin första taxibil år 1921. Lisa var född år 1900 och är här 15 år. Hon övertog vid moderns död år 1920, ansvaret för Fåglaviks telegrafstation samt skötte om handelsboden som fadern startat, liksom en matbespisning i hemmet till ensamstående glasbruksarbetare. Olof född 1896, flyttade till Strömstad efter giftemål och blev lantbrukare.
fotografi
Mangårdsbyggnaden på gården Stora Siken, som ligger i västra Onsala. Här föddes August Carlberg 1828 som kom att bli en framstående kommunalman i Onsala. Han satt också i Riksdagens andra kammare 1863-1864. Då såg han till att Onsala fick ett fullständigt postkontor, i ett hus som han själv uppförde 1863 mitt emot Iseråsskolan. Han arbetade där som postmästare till sin pension 1895. Carlberg ordnade också så att där 1875 inrättades en telegrafstation - den första i sitt slag på västkusten. Han sålde Siken 1878 och 1890 köptes den av James Dickson som behöll gården till sin död, även om han köpt Tjolöholm redan 1892. (Se även bild nr VMA8653_45b, samt POST.052773 för porträtt av Carlberg)
En man står på en grusväg utanför ett trähus, som inrymmer telegrafstationen.
Post och Telegrafstationen, stenhus i fyra våningar med nationalromantisk präglad fasad i rött tegel.
Gamla Telegrafstationen, som flyttade 1950 till Bryngelsgatan. Eira 3:a från bortre väggen.
Stadsäga 300, gamla Telegrafstationen, Järnvägsgatan 20. Längst t.v. Ögrens café kv Rådjuret.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergshotell i korsningen Borgmästaregatan-Drottninggatan, kv Kommerserådet. Hotellet startades på 1870-talet av Albertina Svensson men brand utbröt 1898 och denna hotellbyggnad byggdes 1899 med Nilsson som byggmästare. Albertina fortsatte verksamheten till 1905. På taket ses en anordning för telegrafstationen i hotellet.
Grupporträtt. "I mitten militärguvernören i Kazeroun Harald Lundberg, på hans högra sida mr. Malcolm armenier chef för engelska telegrafstationen i Kazeroun, på hans (Haralds) venstra sida en mycket hygglig och intelligent jude, Suleiman Khan." Sida ur fotoalbum från Harald Lundbergs vistelse i Persien 1912–1914.
Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.