fotografi
Från 299 kr
Djur, Föremålsbild, Växter, Fotografi, Photograph
Porträtt av Nils Ignell. Född till enkla förhållanden i torpet Ingebo under Stegeborgs säteri i Skällvik socken som elfte överlevande barn till torparen Nils Månsson och dennes maka Maja Larsdotter. Tack vare understöd av ägaren av Stegeborg, greve Philip Werner von Schwerin, fick han gå i skola först i Söderköping och därefter i Linköping. Som nittonåring inskrevs han vid Uppsala universitet hösten 1825. Efter blott tre terminers studier prästvigdes han i Linköping. Han kom att tjänstgöra som kyrkoman i Askeby, Vallerstad, Linköping och Västra Stenby innan han från 1840 kom att fortsätta sin karriär i Stockholm. Från 1845 gift med Sigrid Florentina Lindmark, bördig från Rinna.
Hedersbetygelse 1961 Bild 1: Rustmästare Algot Englund erhåller regementets manschettknappar av överste Virgin som tack för alltid visad välvilja och hjälpsamhet. PS: Englund var kraftigt byggd och åkte ofta moped. Vid ett tillfälle lär en gren kommit in bland ekrarna i framhjulet och han flög över styret utan att skada sig nämnvärt. Efter den händelsen kallades han inofficiellt för "J 29:an" (jaktplanet "flygande tunnan"!). :DS Bild 2: 1. Janne Hedenstrand 2. Englund 3. Martin Looström 4. Åke Erbén 5. F-I Virgin 6. Axel Ejerfeldt 7. Ernst Bergman.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. Edvard har skrivit till Kristina runt motivet på framsidan: "Torp den 10/8 1903. Jag fick ditt bref nu. Tack för ditt bref af d 28/7 jag skall besvara det när jag kommer dit som brefvet innehåller ty jag skref i går och will ej öppna det nu. Ty 20 ören är pengar det vet du väl. Postbudet går i morgon så därför sänder jag detta meddelande 2 dufvor mår bra. Eller hur tycker du! Många varma hälsningar medföljer från mig till dig. Skrif snart bedes. E Nilson"
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda, som hon senare gifte sig med. Vid sidan står skrivet: "L G 2/12 1904. Jag hafver i dag afsändt en almanck för nästa år. Under korsband du kan låta mig veta om du har bekommit. Tack för bref i går. Jag har mycket att göra dagligen. Jag kommer snart med bref. Jag förblifver Din Egen E N. B Wän må väl."
Poppolis döpt av Shanes 11 december 1965 Bild av det Pop-Diplom som popgruppen Shanes tilldelat polisen. På detta står följande text: "Till Polisen i Örebro Län:..........som vi befunnit vara 1965 års mest idoga och popmedvetna polis. Vi har under sommaren och hösten stoppats och kontrollerats å´det noggrannaste hela 24 (tjugofyra) gånger!!! Ni har varit ytterst måna om att vi skulle färdas säkert i vår orkesterbil. Tack för det!! The Shanes (BD 7169). (Undertecknat av bandmedlemmarna): Tommy Wåhlberg, Svante Elfgren, Jan Ahlin (Turnéledare), Lennart Grahn, Tor-Erik Rautio och Kitt Sundqvist. Runtomkring kanterna på dilplomet löper samma text om och om igen: "Pop-Diplom."
Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Hultman, Johannes Alfred, 1861-1942, predikant och sångare. H. utvandrade som barn till USA, där han från 1879 var verksam som predikant. Mellan 1906 och 1939 gjorde han resor till Sverige och fick ett enormt genomslag med sina sångstunder, där sång och förkunnelse varvades på ett lättsamt sätt. Han blev känd som "solskenssångaren", och hans Solskenssånger utgavs i häften 1910-39. H. skrev bl.a. melodin till August Storms text "Tack, o Gud, för vad som varit". Han gjorde ca 180 grammofoninsjungningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206045
Bystporträtt av en ung kvinna, taget av en ateljéfotograf vid förra sekelskiftet, 1980-tal. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och s k "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många av dem finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior ur ett negativ.
Bystporträtt av en ung okänd kvinna, taget av en ateljéfotograf - ett s k visitkort, 1890-tal. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och s k "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior ur ett negativ.
Den internationellt mest kända gästen på Mösseberg vid sidan av kungligheter under 30- och 40-talen var ironiskt nog en revolutionär och röd kommunist - Alexandra Kollontay. Hon var Sovjets ambassadör i Sverige mellan 1930 och 1945. Brevet med tack för välgjorda höga kängor, som madam Kollontay bär på bilden, är ställt till Falköpingsskomakaren Ragnvald Andersson. Han hade skomakeriverkstad vid Landbogatan och gjorde skor åt madam Kollontay, när hon vistades på Mösseberg. Hon var sjuklig under sina sista år som Sovjets ambassadör i Sverige och hade svårt för att gå. Därför blev skomakare Andersson ambassadörens skoleverantör, en uppgift som han av allt att döma utförde till belåtenhet.
Dädesjö
vykort, Japan, fotografi, photograph@eng
fotografi, photograph@eng
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs stadshus och -hotell uppfört 1902 vid Kungsgatan längs torget under Nilssons ledning utifrån arkitekt Ola Andersons ritningar. Initiativet till byggnaden togs av politikern och organisten Alfred Lundgren som lämnade in en motion till Stadsfullmäktige 1898 om ett stadshotell. Med butiker i gatuplan skulle det kunna bli inkomstbringande, menade han och huset borde även rymma en stor festsal för olika möten och evenemang. Ingenjör Hugo Gerlach, ordförande i Stadsfullmäktige, såg till att stadens första offentliga elverk installerades i källaren. I Varbergsposten den 30 september 1902 återges att särskilt tack riktades ”[…] åt byggmästare Nilsson för det högst förtjänstfulla sätt varpå han fullgjort sitt åtagande, och ej minst för hans omtanke att för specialarbeten anlita de skickligaste fackmän”. Byggnaden benämndes som Stadshus fram till 1954, då stadsförvaltningen flyttade till det gamla Läroverket, och därefter har kallats Stadshotellet.
Vykort till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till NJ Andersson, när hon bodde i USA från vänner i USA. Kära lilla Stina wist tycker vell Kristina att jag nu är för svår som aldrig skrifver. Hjertligt tack för brefvet, Jag är nu i min plats igen kom hit den 7 mars första veckan gjorde jag ingenting förstås sedan började jag lite undan för undan jag är rett stark nu, men troligen går jag hem någon gång i maj. Doktorn säger att jag måste gå. Ja Kristina mitt herrskap har vare snellare än jag kan i ord omtala, tänk allt de gjordt för mig sedan jag blef sjuk. Är Erat herrskap borta ännu. underligt att fru K. kom sig för att resa - skrif snart lilla Stina. Kära helsningar följer med från Sara. Helsa Nellie så gott."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.