Tensta gymnasium. Terrass utanför lokalerna Tekniska använder. Med satsningen Tekniska i Tensta vill Tekniska museet öka ungas intresse för matematik och stärka framtidens kompetensförsörjning. Tekniska i Tensta är en kreativ och tillgänglig lärmiljö där matte får nya uttryck så som spel, byggande, kod och problemlösning.
Från 299 kr
Interiör av utställning med matte-tema. Med satsningen Tekniska i Tensta vill Tekniska museet öka ungas intresse för matematik och stärka framtidens kompetensförsörjning. Tekniska i Tensta är en kreativ och tillgänglig lärmiljö där matte får nya uttryck så som spel, byggande, kod och problemlösning.
Tensta gymnasium. Området utanför lokalerna Tekniska använder är välplanerade. Med satsningen Tekniska i Tensta vill Tekniska museet öka ungas intresse för matematik och stärka framtidens kompetensförsörjning. Tekniska i Tensta är en kreativ och tillgänglig lärmiljö där matte får nya uttryck så som spel, byggande, kod och problemlösning.
Tensta gymnasium. Besökare på väg till lokalerna Tekniska använder. Med satsningen Tekniska i Tensta vill Tekniska museet öka ungas intresse för matematik och stärka framtidens kompetensförsörjning. Tekniska i Tensta är en kreativ och tillgänglig lärmiljö där matte får nya uttryck så som spel, byggande, kod och problemlösning.
Tensta gymnasium. Trapphall med skyltning utanför lokalerna Tekniska använder. Med satsningen Tekniska i Tensta vill Tekniska museet öka ungas intresse för matematik och stärka framtidens kompetensförsörjning. Tekniska i Tensta är en kreativ och tillgänglig lärmiljö där matte får nya uttryck så som spel, byggande, kod och problemlösning.
Edward Hamilton med skeppskatt på kustjagaren REMUS. REMUS var en tidigare italiensk jagare som Sverige köpte 1940 för att stärka sin flotta. På väg hem till Sverige stoppades hon, tillsammans med tre andra jagare, av brittiska flottan vid Skálafjørður på Färöarna. Efter diplomatiska förhandlingar frigavs fartygen och REMUS togs i svensk tjänst.
Däcket fotograferat med Vrak 2 i ryggen i riktning söderut. I den fyrkantiga öppningen syns 10 urtag för gretingen. Notera även de tunnare balkar som syns. De sitter direkt under däcket och hålls upp av karvlarna. Syftet med dessa är att stärka däcket vid belastning av tungt artilleri. Liknande lösning kan ses i Vasas (1628) däckskonstruktion.
Den skuggade skeppsdelen är ett bevarat knä som använts för att stärka däcksbalkskonstruktionen. Knät sitter fortfarande på sin plats på insidan av styrbordssidan. Vinklarna på dessa knän avslöjar en hel del om Marias skrovs form samt var dom suttit i skrovet.
Riksmarschen var en tävling inom motionsidrott i Sverige på 1940-talet. Upprinnelsen var en allmän önskan om att stärka folkets hälsa och fosterlandskänsla under andra världskriget. Startåret var 1940, och Sveriges städer (kommuner) tävlade mot varandra. Arrangör var Svenska Gångförbundet och startavgiften var 25 öre. Damerna gick 10 km och herrarna gick 15 km.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.