'Bildtext: ''Leksand navet.'' :: Gatuvy med husfasader skylt med texten ''Carl Kock rak och frisérsalong''. Vy med cyklar, män, kvinnor och e hög stång med kransar och i toppen vimpel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5234:1-12. Se även 5223:1-13, 5231:1-11 och 5232:1-8.'
Från 299 kr
Vykort, "Tivedstugan å Påskberget, Varberg." Serveringsbyggnaden låg i Nya Påskbergsskogen och lär ha ritats av Gottfrid Ljunggren som var född i Töreboda, där en del av Tiveden (numera nationalpark) ligger - därav namnet. Ett vitmålat staket, delvis bestående av tunna trädgrenar, omger huset och till vänster i bild vajar flaggan på stång.
Maritha Johansson (född 1961) är upphissad på en stång framför bostadshuset Labacka Lund (idag: Labacka 1:19), cirka 1965. Hon sitter på en bräda där hon också har en fruktkorg framför sig. Anordningen är att komma högt upp i träden för att nå frukt (äpplen, plommon osv).
Första maj demonstration 2 maj 1967 En man klädd i vit rock kommer gående i ett första-majtåg utanför varuhuset Krämaren i Örebro med en banderoll med texten: "Portugals kolonier- diktatur." Han håller i en stång i ena hörnet av den stora banderollen. Två andra herrar går bredvid honom. Fler personer med skyltar kommer gående i bakgrunden.
Interiör av visthusbod. På golvet till vänster står en laggad tina innehållande kött och fläsk. Ett torkat köttstycke och korvar hänger på en stång i taket. Närmast höger vid väggen en dricktunna med svagdricka och tapp samt en spisölhålk med lyftlock. Till vänster en råttfälla.
En öppen dörr (av två) från ett vitmålat förråd/garage i källarplan ut till trädgården, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. På höger sida om dörren står en trappstege samt en stång med kläder. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Denna typ av midsommarstång har glömts bort på Gotland. Lau hembygdsförening tog upp den igen på 1990-talet och den kan beskådas varje sommar vid Kluckartäppu öster om kyrkan. Var denna stång har stått har ännu inte gått att utröna, trots väderkvarnen och husgaveln. Stången är mycket hög och har en björk i toppen. Runt stången hänger en stor vågrät ring och från den 6 st lodräta kransar. Sannolikt är stången en fruktsamhetssymbol från förkristen tid.
Tröskhuset står ännu kvar, fast det inte används till tröskning längre. Byggnaden känns mycket ålderdomlig med sina låga väggar och stora branta halmtak. Här ser man tydligt vindskivorna och deras dekorativa avslutning upptill. Uppe i toppen sitter en liten stång med kors och kula på, som man kan se här och var på höga byggnader i socknen. Frågan är om detta skall fungera som åskledare? Det borde nästan vara tvärs om?? Mot gaveln har man vedbacke.
Skotska flygares gravar. Begravningen av de fyra skotska flygarna från LJ899 som nödlandade i sjön Röjen, ägde rum den 16 maj 1945 vid Fryksände kyrka i Torsby. Begravningsarrangemangen hade gjorts av lokala svenska myndigheter, som såg till att de döda blev hyllade som hjältar. Alla butiker och kontor stängdes, flaggorna stod på halv stång och gatorna kantades av tusentals sörjande. När varje kista lades i en grav på kyrkogården, sköt svenska hedersvakten salut.
Interiör från Hushållsskolan med bord som är dukade med diverse rätter. Framför fönstrt en stång med runda brödskivor. Fotografens ant: Hushållsskolan. I hushållsskolan vid Västra Torggatan 18, bedrevs även en förstklassig matservering. I den trevligt inredda matsalen serveras både lunch och middag för såväl abonnenter som tillfälliga gäster till humana priser. Vidare förfogades över vackert inredda sällskapsrum och en större festvåning. Ansvarig var fru Gerda Mellqvist. Källa: Redaktör B. Vendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Latrinhämtningsvagn vid Västra Renhållningsstationen i Vasastaden.
Bostadshuset Stång till Stångs kvarn i Linköping tillkom i början av 1800-talet av den då nya kvarnägaren Olof Åkerréhn. I sammanhanget lät han även förbättra kvarnverksamheten och uppförde det intilliggande större stenhuset som i förstone var i funktion som kvarn men sedermera använts som magasin. I bildens vänsterkant skymtar Malte Månsons motorverkstad, uppfört 1930. Företaget hade tidigare köpt den gamla kvarnanläggningen och på den trånga tomten lyckats ge utrymme för fabriksbyggnaden. Hur man genom åren disponerade bildens bostadshus är oklart. Fotoåret 1970 annonserades som synes för servering.
Barnen har ordnat issnurra på Smiss vät norr om gården en barvinterdag i "Helgmillum" mellan jul och nyår. Det har tydligen varit en kallperiod eftersom Smiss vät frusit, men i beteshagen och på backarna i bakgrunden syns nästan ingen snö. Man har slagit ner en påle genom isen ner i vätens botten och fäst en tapp i pålen. Sedan har man hakat en lång stång i pålen, vilken är fäst i en kälke. Barnen skjuter stången framför sig, vilket medför stor fart på kälken längst ut i cirkelns periferi.
F6 Karlsborg 1940. Det lätta bombplanet B4 Hawker Hart med F4:a märkning, utanför den så kallade B3-hangaren. Under siffran 4 på flygplanskroppen finns barlastvikter av bly och via en genomgående stång även på andra sidan. Dessa användes vid rullning på ojämt fält, då föraren var ensam i planet. Kärran bakom sidorodret användes för att placera planets glidskopa på under planets förflyttning ur- eller in i hangaren. Denna flygplanstyp användes på F6 åren 1940-1941. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Tegelbärare vid bygge.
Det här är ett av Masses mest fantastiska byggnadsporträtt! Den gamla byggnaden utstrålar sliten värdighet där den står nervuxen i hundlokan. Ladgaveln ser ut att ha blivit höjd, någon sorts ombyggnad har den i alla fall genomgått. Om ladan är äldre än fähusdelen, har man troligen anpassat dess höjd till det nya fähusets. Det finns en teckning någonstans som kanske var gjord av Louis Sparre och det motivet var av en ladugårdsgavel av detta utseende. Den byggnaden kallades för "Gamle Arken". Kanske är det samma? I nocken sitter en liten stång med rund knopp, dylika finns på rätt många gamla ladugårdsbyggnader i socknen. Var det här ett fåfängt (?) försök att mota undan blixtnedslag? T v står tröskhuset med slitet halmtak. Mot tröskhuset har man byggt ett enkelt vedskjul, vedtravar står utanför. I vinkeln har man ställt upp en hop med färdigbarkad stör till bandtunar med rotändarna stående uppåt, så de inte skall murkna i onödan.
Om detta ställe har det hittills inte gått att få några uppgifter. Det måste ha legat neråt Nybrohållet tillsammans med de andra småställena, eftersom Masse tagit upp det under Kauparve. Bilden antyder ett platt och öppet landskap så som det var där nere förr. Längst till vänster skymtar ett annat litet hus. Om det går att identifiera kan man kanske dra slutsatser. Det här är en boplats för mindre bemedlade, rent fattigt skulle man kunna säga. Herrn i vita (!) skjortärmar och frun står framför en rätt skräpig boendemiljö, eller så har man dragit hem en väldig massa ris och bråte att elda med. Den lilla manbyggnaden är säkert ett 1700-tals bulhus, en enkelstuga med ett enda bostadsrum på gaveln och förmodligen ett minimalt kök i bortre vänstra hörnet. Ladugården i bulteknik under agtak består av en fähusdel till vänster och en laddel till höger. Ladportarna står på glänt så man kan se lite igenom ladugården. Något hänger på tork över en stång. Hur var det att leva här? Vem var Nils Närström?
Emy Ågren. Balettflickor. Juni 1951. Arbetarbladet 26 februari 2005. Hovfotografens balettbild överraskade Margitta Rydh, Gävle. -Jag är tredje flickan från vänster i raden längst fram på bilden. Jag var 9 år när bilden togs vid en uppvisning på Norra Gymnastikhuset. Emy Ågren var dansös i klassisk balett vid Kungliga Operabaletten i Stockholm innan hon flyttade till Gävle och öppnade balettskola i klassisk balett. Skolan låg i ett gammalt hus på Kyrkogatan, ungefär där förvaltningshuset nu ligger. Man gick upp för en trång stentrappa för att komma till skolan. - Vad jag kommer ihåg fick vi gå igenom tester för att se om vi hade fallenhet för dansen innan vi fick börja. Träningen var hård och genomfördes på klassiskt sätt vid stång och med alla balettens grunder, de fem grundpositionerna, som sitter kvar i ryggmärgen fast jag nu är 62 år, berättar Margitta, som då hette Björklund i efternamn. -Just när det här kortet togs så föreställde vi holländska träskodans-flickor med blåvitrutiga förkläden och spetskantade mössor med långa öronsnibbar. Jag har för övrigt sparat de attiraljerna i alla år. (Balettskolan flyttade sedan till Södra Kansligatan)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.