Exempel på ursprunglig bebyggelse i bostadsområdet Åbylund i Linköping. Stadsdelen hade från det sena 1800-talet vuxit fram under relativt oreglerade former. En omfattande sanering kom till stånd under 1950-talet och fortsatte in i påföljande decennium. Den tidiga bebyggelsen utmed den senare igenlagda Åbylundsgränd höll emot längst. Ett av husen var bildens Åbylundsgränd 9 som dock revs kort efter fototillfället 1967.
Från 299 kr
Enligt senare noteringar: "Dammbyggnad vid Trollsjön på Torreby. Dammen byggdes för dämma Sjörits älv då man fick den s.k. Trollsjön. I denna inplanterades sutare. Dammen skulle också tjäna som kraftverksdamm, men det projektet kom aldrig till stånd då det blev billigare att köpa kraft utifrån, för elektrifiering av Torreby gods." (BJ)
Jönsson Charlotte flickskolelärarinna, född 29/1 1848 död 5/8 1921 ogift. Fröken Charlotte Jönsson grundade Trelleborgs elementarskola för flickor, i början kallad privata flickskolan år 1872. Sedan en stadens samskola 1909 kommit till stånd i Trelleborg nedlades fliockskolan 1908. Sista tiden av sin levnad bodde fröken Jönsson i fastighet Nummer 34 inom kvarteret Kvadraten (99) i Trelleborg.
Jordgubbar 12 juli 1966 En kvinna i kortklippt frisyr och som är klädd i blus, tröja och byxor står vid ett stånd och säljer jordgubbar. På bordet syns två tråg fyllda med jordgubbar samt en radio och en läskedrycksflaska. En bil passerar på gatan i bakgrunden.
Mopedister 5 maj 1966 En ung pojke sitter på en moped på en gata i centrala Örebro. Han är klädd i jacka, byxor och skor. Lite i bakgrunden till vänster sitter hans kompis också på en moped. Längre i bakgrunden står barn och vuxna samlade kring ett stånd. I närheten står bilar parkerade.
Vy över tivolit på Skållareds marknad. En åkattraktion lik "Virvelvinden" på Liseberg står i centrum och på ömse sidor finns längor av stånd med lotterier/spel. Stånden kröns av målade scenerier med olika seriefigurer och lampslingor. I bakgrunden tronar gården, på vars marker marknaden pågår, med parkerade fordon av olika slag.
Brunneby ödekyrka 1903. Kyrkan är sannolikt uppförd i slutet av 1200-talet som gårdskyrka till Brunneby gård, vilken senare gav namn till socknen. År 1828 uppfördes en ny och gemensam kyrka för Brunneby och Klockrike församlingar och Brunneby kyrka såldes till gårdens ägare. Kyrkan kom att användas som magasin tills den på 1970-talet åter sattes i stånd som gudtjänstlokal.
Kyrkan i Furingstad har likt många en lång och komplicerad byggnadshistoria. De äldsta delarna kan räknas till medeltiden och flera mer eller mindre omfattande ingrepp i huskroppen är kända. Dagens kyrka är till delar resultatet av stora förändringar som kom till stånd år 1888. Detta år revs det medeltida vapenhuset, fönstren upphöggs till nuvarande storlek och ljudgluggarna i tornet sattes igen.
Filminspelning av "Det går an", efter en roman av Carl Jonas Love Almqvist. Regissören Bengt Lagerqvist i bild. Bakom honom, med ryggen åt fotografen, går kusken Gustav Jansson, anlitad för att hålla ordning på hästarna. Scenen är en torghandel, några flickor står i ett stånd. Bilder från filminspelningen finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Torghandel med morötter, bär och blommor i stånden. Två kvinnor står och samtalar intill en affisch där Lions påminner om loppisen den 1:a september. En damcykel är parkerad på torget. En lastbil står bakom ett stånd. I bakgrunden ses infarten till Västerlånggatan, Sture-Bio och garnaffären i Lundborgska huset och man anar skylten till Konditori Saga.
ICA-butiken Lövsta Handel. En man är på väg ut med två kassar. Trappan är lövad. En liten hund sitter bunden vid trappräcket. Utanför affären finns ett stånd med diverse campingtillbehör. En liten pojke står bredvid cykelstället där en svart hund är bunden.
Österlånggatan norrut från Norra Benickebrinken
fotografi
Det måste väl sägas blivit ett överloppshus, det gamla fattighuset i Kuddby. År 1969 kom en utredning till stånd där byggnadens värden skulle klargöras om det överhuvudtaget skulle bevaras. Lyckligt nog kom man till beslut om restaurering och ny funktion inom Björkekinds hembygdsförenings verksamhet. Byggnadens historia är till fullo klarlagd. År 1823 tog församlingen beslut om att uppföra huset som sockenmagasin. I juli månad 1825 uppges byggnaden stått färdig. Under 1850-talet avvecklades sockenmagasinet för att efter ombyggnad tjäna som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Den verksamheten lades ned 1933. Därefter användes huset för skolan tills det ansågs alltför undermåligt.
Ett av tiden påverkat men värdefullt motiv med anknytning till Chokladfabriks AB Motala. Den odaterade bilden togs i Stora hotellets spegelsal i Linköping och visar en tillställning, sannolikt med välgörenhet som syfte. Firman hade till arrangemanget skänkt valda delar ur sitt sortiment, och vi ser deras väl dekorerade monter flankerad av tombola-stånd. Bakom företaget stod den oerhört mångsidige entreprenören John "Motalakungen" Andersson. Vid sidan av sprit- , vadd- och spikfabriker startade han i Motala även tvättinrättning och laxodling. Nämnas bör också hans anläggande av en elektrisk kraftstation som försåg hemstaden med elektrisk gatubelysning. Till sin chokladfabrik knöt han den driftige O G Svensson, som efterhand kom att överta företaget och vidare samgå med Cloetta. Resten är som man säger historia. Bilden ger inga besked om var företaget stod i sin utvecklingskedja när den tillkom. Gott nog att visa en stycke historia.
Gudhems kungsgård. Ett brev, utfärdat av påven Alexander III på 1170-talet, utgör bekräftelse på Knut Erikssons jämte fleras gåva av Gudhems gård till klostret därstädes. Efter indragningen genom Västerås recess 1527 förvaltades godset som kronogods. År 1540 erhöll Per Brahe förläningsbrev på Gudhem med underliggande härader. Av drottning Kristina erhölls Gudhem år 1650 av översten vid Västgötska kavalleriregemente Lars Jespersson Cruus. Då han följande år upphöjdes i friherrligt stånd, skrev han sig Cruus af Gudhem. Vid Karl X I : s reduktion blev godset åter indraget till kronan och blev sedermera anslaget till majorsboställe och var så till 1877, varefter godset var utarrenderat. År 1914 förvandlades Gudhems kungsgård till remontdepå. Denna lades ned 1957 och godset blev åter utarrenderat.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.