Elektriska maskiner. Från installationen av Luma lysämnesrör i riksdagens andra kammare 1945. Såväl den stora takronan i mitten som logerna vid sidan av kopolen äro upplysta genom dess lysämnesrör.
Från 299 kr
Olof August Brodin (1840-1911) skeppsbyggare, fartygskonstruktör och skeppsredare. Var även politiker, ledamot av såväl stadsfullmäktige i Gävle samt representant för staden i riksdagens andra kammare. Far till redaren och skeppsbyggaren Erik Brodin. Porträttet taget i hans ungdom.
Olof August Brodin (1840-1911) skeppsbyggare, fartygskonstruktör och skeppsredare. Var även politiker, ledamot av såväl stadsfullmäktige i Gävle samt representant för staden i riksdagens andra kammare. Far till redaren och skeppsbyggaren Erik Brodin.
Skulptör Carl Eldh framför ett av sina verk. Carl Eldh har gjort statyn av Engelbrekt som står intill entrén till Heliga Trefaldighetskyrkan. Statys gjordes till Riksdagens 500-årsjubileum i Arboga 1935
Konstnären och skulptören Bror Hjorth med hustru. (Oklart vilken av fruarna detta är, han var gift två gånger). Bror Hjorth lämnade in ett tävlingsbidrag till Engelbrektstaty, inför Riksdagens 500-årsjubileum i Arboga 1935. Segrade gjorde dock Carl Eldh. Porträtt
Den riktiga Engelbrektstatyn transporteras, på ett lastbilsflak, till sin placering intill entrén till Heliga Trefaldighetskyrkan. Några nyfikna tittar på. Den staty som avtäcktes i samband med Riksdagens 500-årsjubileum, 27 maj, var gjord av gips.
Riksdagens 500-årsjubileum firas i Arboga. Kungafamiljen sitter med ryggarna mot fotografen. Prins Eugens profil känns igen under kungakronan i dekorationerna. Det är fullsatt i tältet på Hamntorget. Arbogautställningen pågår samtidigt.
Riksdagens 500-årsjubileum firas i Arboga med kungligt besök. Kung Gustav V i samspråk med prinsessan Sibylla. De sitter i ett stort tält, placerat på Hamntorget. Lunchen ska snart serveras.
Kungahuset på podiet i samband med riksdagens 500-årsjubileum, som firas i Arboga. Från vänster: prins Carl, prins Wilhelm, kronprins Gustaf Adolf, kronprinsessan Louise, kung Gustaf V, prinsessan Sibylla, prins Gustaf Adolf, prins Eugén och prins Bertil Flaggorna är hissade.
Riksdagens 500-årsjubileum firas med en minnesstund i Heliga Trefaldighetskyrkan. Medeltidsklädda män agerar värdar. På första bänk sitter kungligheterna; från vänster: okänd, okänd, kronprins Gustaf Adolf, kronprinsessan Louise, kung Gustaf V, prinsessan Sibylla, prins Gustaf Adolf, prins Eugén, okänd och okänd
I Arboga firas Riksdagens 500-årsjubileum. Människor har samlats på Stora torget. Kung Gustaf V anländer med bil på Kapellgatan. Livgrenadjärregementet, I3 från Örebro, spelar. I bakgrunden ses de två butikerna Haglund och Anderssons Efterträdare. (Arbogautställningen pågår samtidigt).
Livgrenadjärregementets musikkår från I3 i Örebro paraderar på Nygatan i samband med Riksdagens 500-årsjubileum i Arboga. Publiken står efter husväggarna när den uniformerade blåsorkestern tågar förbi. Bland butiksskyltarna ses "Guld" och "Modemagasinet".
I Arboga firas riksdagens 550-årsjubileum. En stor publik har samlats på Stora torget. På bänkarna sitter riksdagsledamöterna. I bakgrunden ses Lundborgska fastigheten med frisör och konditori Saga (observera publiken på taket!) och Duka-butiken.
Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas. Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla. År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.
Anders Petter Danielsson riksdagsman Dyestad Runsten sn Öland född 1/12 1839 död 18/12 1897. Hans föräldrar var hemmansägaren Daniel Jonsson och Kajsa Larsdotter. Han gifte sig vid 21-års ålder och övertog då föräldranas hemman i Dyestad. Hemmanet blev under årens lopp betydligt förbättrat och tillökat. Redan som ung man anlitades Danilsson livligt av ortsbefolkningen när skrivhjälp behövdes, han åtog sig bouppteckningar, värderingar och auktioner samt uppträdde även som rättegångsombud. Han var från 1862 till sin död kommunalstämmans ordförande i sin socken. Invaldes 1865 i landstinget och 1872 i andra kammaren, där han blev en inflytelserik ledamot. Vice talman 1891-94 samt 1897 statsrevisor. Sitt medfödda sparsamhetsnit frångick Danielsson , då det gällde anslag till fornminnesvård på Öland eller statsinköp av Linnés Hammarby. Eljest röstade Danielsson vid votering om anslag mot lantmannapartiets ledning. Vid 1885-års riksdag var Danielsson en av de hätskaste motståndare till nya värnpliktslagen. Men under senare år gjorde sig en viss omsvängning hos honom märkbar i förhållande till försvaret. Vid 1892-års urtima riksdag stödde Danielsson livligt det Boströmska förslaget till försvarsreform, som då äntligen kunde föras i hamn. Hösten 1894 angreps Danielsson av kallbrand och måste låta amputera sitt ena ben. Han lyckades därefter ej helt återvinna sin gamla ledarställning i riksdagen. Personligen var Danielsson en duglig, flädfri, omtänksam och vänsäll man. John Falk.
Rösträttsspelet 1910
Karl XII - 1697-1718
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.