Nu i Västergötlands museums samlingar. Donationen instiftades av makarna von Hall (Kapten Hjalmar von Hall och Elisabeth, född Gullstrand) att efter deras bortgång fövaltas av Västergötlands fornminnesförening (Västergötlands Museum). Denna förvaltning inleddes efter bouppteckningen av makarnas dödsbo i september 1945. Se vidare information Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift Femte delen, fjärde och femte häftet, 1948.
Från 299 kr
I militärstaden Linköping verkade Eduard Fornell som befäl vid Andra livgrenadjärregementet från 1860 till sin död 1895. Född i Karlskrona hade han redan som barn flyttat med sin familj till Västra Husby och efter en tid till Linköping. Fadern var då löjtnant och Eduard följde sin fars bana med sin egna kadettutbildning från 1855. Året därpå flyttade familjen till en egen stadsgård i Vadstena. Efter faderns bortgång 1861 flyttade modern och Eduards syskon åter till Linköping men själv valde han att stanna i Vadstena en tid. Tiden använde han bland annat med att ingå äktenskap med prästdottern Charlotta Laurentia Kinnander. På detta följde en kortare tid i Hogstad tills paret för en längre tid bodde i Ljung. Från år 1885 och med sex barn var de emellertid bosatta i Linköping. Eduard var då regementsintendent och skulle med åren nå majors grad och utnämnas till så kallad fördelningsintendent. Här porträtterad 1894, således året före sin bortgång.
Porträtt av överjägmästare Eric Hjort 1906. Själv titulerade han sig oftast som Eric G:son Hjort, där mellannamnet avser patrinymikonet efter faderns förnamn, Georgsson. Gift 1866 med Tekla Emerantia Magnusson. Samma år kom makarna i besittning av Råstorp södergård i Kisa. Äktenskapet blev barnlöst, varefter de bjöd in fostersonen Hjalmar Axelsson i parets helgd. Fostersonen var emellertid efter dåtidens språkbruk sinnessvag, och kom att i perioder vistas vid Vadstena hospital. Efter sonens och makans bortgång 1909 repsektive 1911 flyttade Hjort till lägenheten Hjortslund på Råstorps ägor. Om inte förr började överjägmästaren nu köpa och insamla föremål från orten, vilket blev till ett museum. Efter Hjorts bortgång 1922 hölls auktion av samlingen som Östergötlands museum i konkurrens med bland andra Nordiska museet i Stockholm inropade omkring 2000 föremål.
Porträtt av makarna Alfred och Ida Lönngren, född Dahlgren. Han bördig från Växjö, hon kyrkoherdedotter från Ekebyborna. De gifte sig 1882 och bosatte sig i förstone i Bergunda, där maken innehade tjänsten som socknens komminister. År 1895 utnämndes Alfred till kyrkoherde i Södra Unnaryd och han kom att inneha tjänsten till sin död 1906. Året därpå flyttade Ida till Linköping och blev där till sin egen bortgång 1920. Deras äktenskapet var barnlöst. 1890-tal.
Friherre Gustaf Adolf Lagerfelt vid sin ålders höst. I sin ungdom, från 1828, hade han varit i militär tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1831 gift med Christina Beata Vilhelmina Funck, bördig från Drothem. Makarna var bosatta på Röby rusthåll i Slaka, men flyttade i hög ålder till familjens stadsgård i Linköping. Död i sviterna efter en hjärnblödning 1884. Upplysningsvis såldes stadsgården efter änkans bortgång 1890 till kyrkan för att bli domkyrkoförsamlingens domprostgård.
Stockholmsfödde Fredrik Koch kom tidigt till Norrköping för tjänst vid handelsfirman P. J. A. Holmberg & Co. Med åren startade han egen grosshandel, möjligtvis i kompanjonskap med nämnda Holmberg. Från 1874 gift med Emma Charlotta Thorsson i ett äktenskap som blev barnlöst. Emellertid knöt paret till sig en släktings gossebarn vars familj kommit på obestånd efter familjefaderns hastiga bortgång. Porträttet visar Fredrik Koch på sin ålders höst, uppskattningsvis vid 1910-talets första hälft.
Porträtt av Johan Bengtsson i Byckorp i Ask socken. Tillsammans med sin bror Lars August kom han att ärva gården efter faderns bortgång 1845. Samma år ingick Johan äktenskap med Maria Mathilda Germundsdotter, bördig från Vadstena. Med tiden köpte makarna ut brodern och blev ensamma ägare till den relativt stora gården. Paret välsignades med dottern Maria Christina Mathilda, född 1848, och sonen Johan August, född 1854. Fotografiet tillkom uppskattningsvis omkring 1875.
Den gamla teaterbyggnaden som tills den revs bar adressen Kungsgatan 6. Uppförd 1884-85 i tidstypisk italiensk renässansstil på initiativ av entreprenören Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson. Vid tiden var han ägare till platsens nöjesetablissemang Wernerska trädgården och måste ansett att bildens byggnad kompletterade anläggningen. Tiden som teater-, varieté- och även cirkuslokal blev dock kort. Efter Anderssons bortgång 1886 disponerades byggnaden av Frälsningsarmén och därefter som militärförläggning, möbelaffär med mera. Foto 1976.
Porträtt av Maria Sjögreen. Från 1871 gift med greve Philip Klingspor och i samband med äktenskapets ingång bosatt på makens gods Grönlunds säteri i Åsbo. Efter knappa tio år i Åsbo förvärvade makarna Ekenäs i Örtomta, som kom att bli parets hem till respektives bortgång under 1920-talet. Dottern Mathilde kom upplysningsvis bli den sista fast boende på slottet, som stått obebott sedan hon lämnade 1934.
Vinjetterat porträtt av Signe Österberg. Vid tiden för bilden var hon i 30-årsåldern och bodde ännu hemma och skulle så göra länge än. Fadern hette Frans Wilhelm Österberg och var en framgångsrik handlare i Linköping med butik invid Stora torget. Modern hette Ida Brogren och var bördig från Gammalkil. Efter föräldrarnas bortgång 1914 respektive 1917 bodde Signe kvar i föräldrahemmet och försörjde sig som sånglärare. Hon gick bort som ogift 1950.
Gårdsinteriör från Nygatan 46 i Linköping. Det som gör bilden extra intressant är att den visar Marias Teschs fotoateljé i ett av gårdshusen mot Trädgårdsgatan. Maria Tesch hade efter faderns plötsliga bortgång redan vid 16 års ålder tagit initiativ som fotograf i hemstaden Eksjö med omnejd. Hon visade sig ha talang och affärsinne vilket dristade henne att starta fotofilial i Linköping 1873 och blev blev med tiden stadens mest produktiva inom yrket. Fotografiet är taget av yrkeskollegan Arthur Möllman någon gång under 1920-talet.
Porträtt av makarna Alfred Lönngren och Ida Dahlgren. Han bördig från Växjö, hon kyrkoherdedotter från Ekebyborna. De gifte sig 1882 och bosatte sig i förstone i Bergunda där maken innehade tjänsten som socknens komminister. År 1895 utnämndes Alfred till kyrkoherde i Södra Unnaryd och han kom att inneha tjänsten till sin död 1906. Året därpå flyttade Ida till Linköping och blev där till sin egen bortgång 1920. Deras äktenskapet var barnlöst.
Reproducerat porträtt av fältväbeln Lars Gustaf Gyllenhammar. Från år 1818 sergeant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Hans militära bana varade vid regementet till år 1837, då han erhöll avsked med furirs grad. Gift år 1828 med Chatarina Maria Samuelsson. Makans far ägde vid tiden Stjärnesands säteri i Malexander. Efter dennes bortgång år 1847 kom godset i Gyllenhammars ägo och blev även familjens bostad. Äktenskapet gav makarna tolv barn, vilka samtliga nådde vuxen ålder.
Porträtt av friherre Carl Lagerfelt. Efter hovrättsexamen 1811 kom han att inneha en rad tjänster vid hovet. Från 1827 hovmarskalk hos prinsessan Sofia Albertina. Efter faderns bortgång 1821 hade han blivit ägare av familjeegendomen Lagerlunda i Kärna. Inom sin hemort var han intensivt verksam i närings- och föreningslivet. Bland annat stiftare av Östergötlands läns branstodsbolag och länge ledamot i länets hushållningssällskap. Från 1828 gift med sin kusin, grevinnan Lovisa Wachtmeister.
Porträtt av friherren och löjtnanten vid Smålands husarer, Claes Gustaf Fredrik Raab. Från 1841 gift med Sofia Carolina Theresia Forsbeck. År 1845 förvärvade makarna egendomen Sörstad i Vikingstad. Efter makans bortgång 1868 lämnade Raab makarnas tidigare hem för att istället bosätta sig på gården Nybble. Efter en kort tid i Stockholm slog han sig ensam ned på Åkerholms säteri i Lofta socken. Egendomen ägdes av en släkting. Här blev han kvar till sin död 1889.
Fotografier av mangårdsbyggnaden på kaptensgården Mårtagården i Onsala och dess dåvarande ägare Knut Larsson. Fotografen Sandklef var chef för Varbergs museum 1921-1961. Efter Knuts bortgång 1961 bildades, enligt önskemål i hans testamente, Knut och Tora Larssons stiftelse som sedan 1963 har hand om gården. G414: Köksingången till bostadshuset. G415: Exteriörbild av bostadshuset från gårdsplanen. G416: Knut Larsson på trappan till bostaden. G417: Exteriörbild av bostadshuset från trädgårdsgrinden.
Porträtt av David "Kurre" Klingspor. Son till kaptenen med samma namn och dennes maka Christina Hertzman. Modern avled kort efter "Kurres" nedkomst och den kvarvarande familjen kom att föra en ambullerande tillvaro. Vadstena, Jönköping, Trehörna och åter Vadstena blev familjens bostadsorter till faderns bortgång 1888. År 1894 flyttade "Kurre" till Ronneby och gifte sig samma år med Ulrika (Ulla) Bogeman. Från år 1900 var paret etablerade i Urshult där de lät uppföra en karaktärfull villa som fick namnet Kurrebo. Likt sin far gjorde "Kurre" en militär karriär och nådde kommendörs grad. Porträttets tillkomst uppskattas till 1890-talest första hälft.
Ester Löfgren i Linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Dotter till predikant Johan Edvard Löfgren och hustrun Kristina Lovisa Johannesdotter. Från 1916 var familjen bosatta i Finspång, inflyttade från Rättvik. I december månad 1920 flyttade Ester till Karlsborg för tjänst som småskollärare, varför porträttet bör placeras under hennes tid i Finspång. Efter att ha brutit upp från Karlsborg 1922 kom hon större delen av sitt liv att vara bosatt i Nykroppa, Värmland. Vid 63 års ålder gifte hon sig där med pensionerade järnvägsförmannen Johan Gustav Sundberg. Äktenskapet kom att vara i närmare 20 år. Som änka flyttade hon till Malmö, som blev hennes vistelseort till sin bortgång 1990.
Porträtt av friherrinan Lucia Liljenstolpe. Gift i Vreta Kloster kyrka 1810 med Hampus Mörner (1775-1855). Makens militära karriär föranledde att makarna efter giftemålet blev bosatta i Uppsala och sedermera Stockholm. Under åren 1820-1842 var familjen hemmahörande i Härnösand, då maken tjänstgjorde som landshövding över Västernorrlands län. Efter avgång från ämbetet flyttade familjen till Linköping 1842. Vid makens bortgång 1855 fanns tre vuxna döttrar hemmavarande. År 1870 flyttade Lucia och två av döttrarna till Stjärnorp för att bli inneboende i systrarna Linderskölds Kolfall. Här avled hon i lunginflammation 1877. Jordfärstningen i Vreta Kloster kyrka leddes av hennes svärson, Johan Grewell. Hon begravdes emellertid i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.