Korsnäs AB. I Karskär uppfördes 1910 en sulfatfabrik och 1915 en sulfitfabrik för framställning av pappersmassa. Entreprenör: Byggnads AB Konstruktör. Bilen (Buick) finns även med på CL 001378
Från 299 kr
Korsnäs AB I Karskär uppfördes 1910 en sulfatfabrik och 1915 en sulfitfabrik för framställning av pappersmassa. Entreprenör: Byggnads AB Konstruktör
Umeå hamn strax utanför Holmsund, längst bort i bild syns pappersmassafabriken i Obbola.
Exteriör vid F 19, Svenska frivilligkåren i Finland. Del av byggnad och träd. I bakgrunden syns Kemi pappersmassefabrik.
Pappersmassefabriken i Harnäs.
Flygbild över Husum och pappersmassefabriken.
Personalen och arbetarna framför pappersmassefabriken i Robertsfors.
I början av 1500-talet ägdes Böksholm av medlemmar ur Sparreätten. Omkring år 1600 kom den i släkten Stråle av Eknas ägo. Säteri blev Böksholm 1686. Andra ägare till gården genom århundradena har bl a varit medlemmar av släkterna Enhörning, Rosenstråle, Cederstierna, Ehrenborg, Benzelstierna och Hamilton. Siste ägaren var Klippankoncernen som sålde av herrgården 1977 för privat boende. (Klippan ägde också pappersmassafabriken i Böksholm som de lade ner i slutet av 1970-talet.)
Pappersmassefabriken i Veitsiluoto vid F 19, Svenska frivilligkåren i Finland.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Pappersmassefabriken i Veitsiluoto vid F 19, Svenska frivilligkåren i Finland. Oskarpt foto.
Flygfotografi av pappersmassefabriken i Veitsiluoto. Bild från F 19, Svenska frivilligkåren i Finland.
Pappersmassefabriken i Veitsiluoto vid F 19, Svenska frivilligkåren i Finland. En man och en skorsten syns i förgrunden.
Gävle Varv anlades 1873. Efter en konkurs 1921 bildades Gefle Varfvs och Verkstads Nya AB, som bland annat tillverkade oljecisterner och utrustningar till pappersmassefabriker. På 1940-talet återupptogs skeppsbyggeriet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.