:Kungsmaket på Kalmar slott. Målad fris, stuck över panelen, akvarell av Nils Månsson Mandelgren 1848. Framställningen börja med bild A på östra väggens södra del, På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Från 299 kr
Takstolsresningen har nu fortsatt till laddelen av bygget. Med förvånansvärt primitiva metoder, bara två fastknutna stänger, lyckas man resa upp takstolarna och få dem på plats. Sedan lägger man bara ett par lösa plankor på hanbalkarna för gubben uppe att gå på. Synd att Masse inte var med när de byggde stenväggarna, likaså fortsättningen av taken, panelen och fönstren.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6, kontrollrum 619. Närbild på kontrollbord med panelen för reaktorn i bakgrunden. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Centern anordnar en informations- och diskussionskväll om miljö och naturens resurser på Rävekärrsskolan i Mölndal, år 1984. "Panelen vid diskussionskvällen i Rävekärrsskolan. Från vänster: Thorsten Thorstensson, Jimmy Stigh, Nils Dahlbeck, Åke Persson, Erik Arrhenius och Rune Thorén." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Katalogkort med foto. Påskrift H-b-f. Ovanåker Väggduk, knyppling. Hälsingland Ovanåkers sn. Haga fäb. L. 113 cm., br. 185 cm. Lärft av (otydligt) ling. t varp -5-6-7 inslagstr. på 1 cm. Spetsar resp. 11 o 6 cm. br. knypplade av (otydligt) ling. Märkt HN i korssöm med grå bomullstr. "Funnen i Haga fäbodare uppsatt mellan timmerväggen o panelen. En våd borttagen finns i Haga." Äg. Ovanåkers Hembygdsförening Lån 1935. E.U.9214.
Takstolsresningen har nu fortsatt till laddelen av bygget. Med förvånansvärt primitiva metoder, bara två fastknutna stänger, lyckas man resa upp takstolarna och få dem på plats. Sedan lägger man bara ett par lösa plankor på hanbalkarna för gubben uppe att gå på. Synd att Masse inte var med när de byggde stenväggarna, likaså fortsättningen av taken, panelen och fönstren. Ladugården blev tyvärr inte så långlivad, den brann ner i början på 1950-talet.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6, kontrollrum 619. Översiktsbild kontrollrum tagen från trapphuset, Till vänster panel för turbin, kondensor, kyltorn och Farsta centralen. I bakgrunden syns systempanelerna. Till höger panelen för reaktorn och i mitten kontrollbordet. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
vedbod, dikning, dokumentation, kulturmiljövård, bostadshus, nybygge, grund, ladugård, bod, smedja, panel, härbre, sommarladugård
Masse har gått ut på åkern norr om gårdsparten och tagit an bild av ladgaveln och tröskhuset. Ladan var byggd i bulteknik så som brukligt var, man ser bandskallarna sticka ut i hörnet. Ladan har sen höjts med ett foderloft i resvirke och fått moderna fönster. Tröskhuset ser ut att vara höjt precis när bilden togs, panelen är ännu inte målad och halmen mot tröskhustaket ser helt ny ut. Taket är lagt med papp i liggande vådor, ovanligt nog. Tröskhuset har fått portar och fönster, vilket visar att man rett in det för andra ändamål. I förgrunden står det en jämn och tät bandtun.
Det var inte bara bakbygget till manbyggnaden som köptes in och flyttades hit, se Bild 605, utan även uthuset är ett hitflyttat bulhus. Det har panelats in och byggts på med ett foderloft täckt med ett spåntak. Skarven i spåntaket och den lite olika mörkheten på panelen kan tyda på att uthuset är uppfört i två etapper. Vad det innehållit är oklart, men foderluckan i väggen tyder på att det var fähus innanför. Man kan ha haft 1-2 kor, någon gris och lite höns. Grannens bulladugård står precis rygg i rygg! Än idag!
Siemens. Bildtext från Stefan Larsson 2007-07-19: "Två av mina arbetskamrater, Karl-Robert Lindeberg och Rose Gode, syns på bilden. Bilden är tagen i Siemens datacentral, som var belägen på Hälsingegatan 40, datorn som syns är den dator som jag började min karriär på. Dvs en Siemens System 4004/45 med 128kb kärnminne och med 4 utbytbara diskar (5,85mb), 6 bandstationer, 1 kortläsare, 1 kortstans, 1 printer och 1 hålremsläsare. Knappen som Karl-Robert trycker på heter "Lampen prüfen", maskinen var ju tysk, och då lyste alla lampor på panelen, det var det sätt som vi operatörer kunde kolla att alla lampor var hela."
Dokumentation av Läkerol. Manövertavla till NID5, gjutmaskin. Här kan operatören göra vissa manövrar. Maskinen startas och stängs av. I sidmatningens funktioner, lådräknare, gjutslagsräknare m.m. På den övre delen av panelen sitter en översiktsskiss över maskinen. Det som ser ut som svarta prickar är röda lampor som tänds när något är fel. Maskinen stannar och röd lampa indikerar var felet uppstått. Detta underlättar för operatören vid felsökning. Vid sidan av manöverpanelen syns utmatningen. Här sker automatisk stapling av lådor med nygjutna produkter. När tre staplar staplats på pallen skjuts pallen automatiskt ut och truckföraren lyfter av pallen för att därefter placera pallen i ett torkskåp.
Sidensjö senmedeltida kyrka uppfördes sannolikt under slutet av 1300-talet. En äldre kyrka kan ha funnits på platsen. Kyrkan är byggd av sten som numera har putsats. Från början saknades såväl sakristia som vapenhus. Kyrkorummet hade endera öppen takstol eller ett platt innertak. En äldre sakristia av sten föregick den nuvarande. Denna byggdes 1742 i trä och rödfärgades några år senare. Vapenhuset är uppfört av sten och har tunnvalv av trä. Kyrkorummet har inte genomgått några större förändringar förutom att nya fönster har tagits upp och befintliga har förstorats. Under 1400-talet täcktes kyrkorummet av stjärnvalv. Målningar tillkom under slutet av 1500-talet eller 1600-talets början. De överkalkades på 1700-talet och endast fragment är synliga idag. Vid slutet av 1800-talet renoverades kyrkan invändigt och nya bänkar sattes in. Från senmedeltiden finns flera träskulpturer bevarade. Från början av 1700-talet är predikstolen, nummertavla, inramning av korfönstret och läktaren. Två extra läktare byggdes under 1700-talet. Klockstapeln uppfördes 1736 av byggmästaren Erik Måberg. Den ersatte en äldre klockstapel. Den nuvarande vitmålade panelen fick stapeln 1886.
Vykort.Sidensjö senmedeltida kyrka uppfördes sannolikt under slutet av 1300-talet. En äldre kyrka kan ha funnits på platsen. Kyrkan är byggd av sten som numera har putsats. Från början saknades såväl sakristia som vapenhus. Kyrkorummet hade endera öppen takstol eller ett platt innertak. En äldre sakristia av sten föregick den nuvarande. Denna byggdes 1742 i trä och rödfärgades några år senare. Vapenhuset är uppfört av sten och har tunnvalv av trä. Kyrkorummet har inte genomgått några större förändringar förutom att nya fönster har tagits upp och befintliga har förstorats. Under 1400-talet täcktes kyrkorummet av stjärnvalv. Målningar tillkom under slutet av 1500-talet eller 1600-talets början. De överkalkades på 1700-talet och endast fragment är synliga idag. Vid slutet av 1800-talet renoverades kyrkan invändigt och nya bänkar sattes in. Från senmedeltiden finns flera träskulpturer bevarade. Från början av 1700-talet är predikstolen, nummertavla, inramning av korfönstret och läktaren. Två extra läktare byggdes under 1700-talet. Klockstapeln uppfördes 1736 av byggmästaren Erik Måberg. Den ersatte en äldre klockstapel. Den nuvarande vitmålade panelen fick stapeln 1886.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.