BILDEN TAGEN VID GOTTSKÄR ONSALALANDET UNDER MOBLISERINGEN 1917
Från 299 kr
Johannes Moberg, 1890 - 1986. Bodde på Åsvägen i Hedesunda. Jordbrukare, fotograf och missionsförbundare. Johannes exercerade 1911 i Gävle. Arbetade i Bomhus vid Korsnässågen sedan 1912. Det var då han blev intresserad av fotografering. En kamrat till Johannes, Albin Larsson från Västbyggeby, lärde honom fotografera. Johannes köpte sin första kamera 1913 hos handlare Karlsson i Gävle. Det var en lådkamera. 1915 var det mobilisering och Johannes hamnade i Mojärv vid midsommartid. "Då gjorde jag inte annat än fotograferade - jag tog 3000 bilder då". Det var dagsutrustningen när mobiliseringen var slut till en grosshandlare i Gävle. Därefter köpte han en ny kamera (10 X 15 format), den har han fortfarande kvar. Johannes Moberg fotograferade in på 1940-talet. Johannes har varit aktiv missionsförbundare. Många av hans bilder visar juniorläger i missionsförbundets regi. Johannes Moberg har också tillverkat den sk hedesundaskäppan. "-Ja, det har blivit några stycken, jag slutade räkna vid 600..."
Minne från mobliseringen vid K 3 1/7 1915. Arvid Kjellander, 5:e man från vänster i första raden.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.