Järnvägsövergång på sträckan mellan Marieholm och Trollenäs. Till vänster syns Reslöv banvaktsuga 624.
Från 299 kr
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar, lokstallar med vändskivan i förgrunden. Rangerbangård Marieholm.
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. Marieholm är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Åsenhöga kyrka
Göteborg. VGJ, Västergötland-Göteborg Järnvägar viadukt nära gasverket över Mölndalsån och Sävån mellan VGJ och BJ, Bergslagernas Järnvägar, hamnbroar och VGJ rangerbangård vid Marieholm.
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Flygfoto över Marieholms bruk i Gnosjö kommun. Nr L 664
Danske flygaren Peter Nielsen t.v. med sin flygmaskin. Han utförde den 1 juni 1912 den allra första postflygningen i Sverige mellan Eslöv och Åkarp (Marieholm) en sträcka på ungefär 1 mil.
påsiktsbild, fotografi, bilder
fotografi, bilder, påsiktsbild
Skioptikonbild. Torvberedning. Marieholms Bruk (Hillerstorp) ältverk, drivet med hästvandring (1), lokomobil (2) eller elektromotor (3).
Vy från Stadsparken mot söder med Trikåfabriken och Marieholms badhus år 1880.
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var M. residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.