Miljö som minner om ett äldre tiders stadsliv. Ännu fotoåret 1929 bestod Linköpings innerstad av ett anmärkningsvärt stort bestånd av äldre trähus, bostäder som ekonomibyggnader av skilda karaktärer. Dessa byggnader låg i hörnet mot Stora Badstugatans möte med Klostergatan men tillhörde en gård (mamsell Dufvas) med huvudbyggnad utmed Nygatan. Bortom längorna skymtar stadens saluhall och till höger baptistsamfundets fastighet. Vy från nordväst.
Från 299 kr
En del av Linköping från en position som får anses exceptionell. Utsikt med panorama mot öster från det vid tiden nyligen uppförda Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan-Storgatan. I förgrunden bebyggelse i kvarteret Enbusken med mamsell Agardhs skola (Barnhemsgatan 1) närmast betraktaren.
Linköping 1929 genom ett motiv som exakt kan lokaliseras tack vare baptistsamfundets fastighet i bakgrunden. Trälängan låg utmed Stora Badtugatan men tillhörde den gård som ännu under bildens skede kunde benämnas mamsell Dufvas gård med huvudbyggnad mot Nygatan. Vy mot söder.
Enligt senare noteringar: "Foto av 5 st silhuetter i svart papper, föreställande år 1834 avlidna Uddevallabor med namnntext." Enligt text på bildens framsida: "Aflidne Uddevallabor som lefde under år 1834. Dödgräfvarn hatte Nyckel. Fattighjonet kallad Sterre Katrina. Gamle skomakarn Kare Petter på hörnet. Gamla Mamsell Brun kallad Tuppebrunan. Gustafsbergs direktör Petter Brunjanson"
Loket "Victoria". Detta lok tillverkades vid NOHAB år 1882 med tillverkningsnummer 154. Loket inköptes för medel som skänktes av mamsell Anna-Lisa Lidbäck i Lidköping. År 1902 såldes loket till HLJ och år 1907 till LJ. År 1916 gick loket till skrot.
brudpar, vigsel, bröllop, kyrka
vigsel, brudpar, bröllop, kyrka
Mamselle Carolina Schoug. Syster till fru Johanna Lovisa Sjöstedt, född Schoug (farmor). inv. nr. 86879.
Orig. text: Nygatan vid Barnhemsgatan (Nuvarande Drottninggatan). Det lilla huset mitt i bild är Mamsell Agardhs skola. Huset flyttades till Gamla Linköping från Barnhemsgatan 1. Byggnaden uppfördes på 1830-talet av Olof Ax. Den har en ålderdomlig planlösning, inreddes ursprungligen till fyra lägenheter om rum och kök. År 1871 flyttade Mamsell Anna Charlotta Agardh (1805-1884) in i gården. På sjuttiotalet drev hon privatskola där.' Byggnaden närmast till vänster är Anderska gården. Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades till Gamla Linköping 1958.
Parti av Linköping 1901, Nygatan mot öster sedd från korsningen av Klostergatan. Till höger Mamsell Dufvas gård. Längre ned på gatan skymtar Saluhallen från 1888 och bortom denna ses en snedställd gavel som förklaras av Trädgårdstorgets då vinkelställda västra sida. I bildens vänstra del ses det så kallade Trasberget, där bagare Jacob Lind senare kom att uppföra sitt affärshus. Stenhuset i fonden uppfördes 1885 i italiensk nyrenässans och är den enda byggnaden på bilden som ännu är bevarad.
Porträtt av fröken Hilma Stenberg. För tiden moderiktigt klädd i vid kjol till kroppsnära blusliv. Född i Vadstena 1828 som förstfödda barn till spegelfabrikör Johan Henrik Stenberg och makan Anna Gustava Finnström. Hilma förblev ogift livet genom. Efter föräldrarnas död 1848 respektive 1852 kom hon större delen av sitt liv att verka som mamsell i handlare Johan Maurtizsons hushåll i Vadstena. Hon avled den 18 maj 1903 i sviterna av lungsäcksinflammation.
Karlsborg, Rödesund i början på 1900-talet. Följande hus ses på bilden, från vänster murare Magnussons, skomakare Copangs, skomakare Biraths och Mamsell Odhners. Närmast från höger urmakare Beckers, målarmästare Nilssons, f.d. Lots Sundqvists änkas, madam Anderssons (det större huset). Vidare ses ett litet hus där "Fiol-Anders" bodde, samt svarvarestugan en av de ursprungliga bodarna i Rödesund. Det stora huset sist är Palmqvistska villan med en uthuslänga. Kortet tillhör Karl-Axel Hanssons album.
Wetterbergska gården: En typisk hantverkaregård från andra delen av 1700-talet. Byggherre var glasmästaren Petter Wetterberg (1740-97). Byggnaden spritputsades på 1810-talet. På 1870-talet tillkom dels verandan dels de nuvarande portarna. År 1848-59 kunde den första kvinnliga lärarinnan i staden, mamsell Johanna Charlotta Kjelland, ha skolundervisning för åttio flickor - stadens första folkskola för flickor. Byggnaden utgjorde åren 1859-63 seminariets första lokaler i staden. 1908-41 drev Föreningen Linköpings barnkrubba sin verksamhet. Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping.
fotoalbum
Född i småländska Högsby kom Mathilda som barn och faderns yrke som trädgårdsmästare till egendomen Ulvåsa nära Motala. När hon i övre tonåren lämnade barndomshemmet var det rimligtvis genom faderns yrkeskontakter som steget förde henne till Linköping och en plats som mamsell i förre "kungsträdgårdsmästaren" Per Georg Dahlbergs hushåll. Efter en tid i det Dahlbergska hemmet avled husfadern och omständigheten för Mathilda blev gissningsvis osäker. Fortsättningen för hennes liv fann hon emellertid i den levnadsglade, (titulära) borgmästaren Fredrik Behm. Han var visserligen 40 år äldre än Mathilda men bar sina dokumenterade värden, möjligtvis med betoning på "väl". Äktenskapet tycks blivit gott och kom att vara i knappa 20 år. Foto omkring 1865.
Reprofotograferat porträtt av Josefina Wikström. Enligt påskrift gift Sundstedt. Anm: Kvinnans identitet har inte helt styrkts. Möjligtvis Josefina Wikström, född i Runtuna socken 1823 som dotter till kyrkoherde Eric Wikström och makan Anna Juliana, född Collin. I sammanhanget kan nämnas att fadern var född redan år 1756. Efter dennes död flyttade Josefina och modern till Linköping. Som Mamsell kom Josefina vidare till Skänninge och senare Ödeshög. Från 1862 gift med Carl Daniel Sundstedt (1831-1920). Död i Björkvik 1899. Korrelerar sannolikt med post PAO1715 och PAO1725.
Sigrid Lidberg i ett konstfullt montage av okänd fotograf. Född i Linköping 1848 men uppvuxen i Hagebyhöga och vidare Hov, i vilka församlingar fadern var kyrkoherde. I vuxen ålder kom hon att föra en ganska ambulerande tillvaro med vistelser i skånska Kvidinge, uppländska Malsta, Åtvidaberg och Uppsala. Enligt källorna bär hon under perioden mestadels titeln mamsell men torde genomgått högre studier då hon enligt uppgift undervisade i en tid vid Uppsala elementarläroverk för flickor. Sommaren 1883 gifte hon sig med läraren Claes Alfred Winell och paret bosatte sig i Stockholm. Äktenskapet blev emellertid kortvarigt. Sigrid avled efter knappt två år som gift.
Porträtt av mamsell Charlotta Torling. Född i Linköping 1777 som dotter till knappmakaren och sedermera rådmannen Johan Torling och dennes maka Lovisa Ulrika Forsman. Familjen ägde en gård med verkstad på adressen Nygatan 34. Utöver familjen beboddes gården av gesäller, lärljungar och lärpojkar. Rörelsen tycks varit betydande, men avvecklades efter mästare Torlings död 1812. Efter att moder avlidit 1825 bodde Charlotta kvar med sin två år yngre syster Hedvig Eva. Båda var ogifta och skulle så förbli livet ut. Charlotta avled på gården i decembers sista dagar 1881. Hon hade då nått den imponerande åldern av 104 år, tio månader och nio dagar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.