Pontus Wikner Uppsala. Wikner, Pontus, 1837-88, filosof och författare, docent i teoretisk filosofi i Uppsala 1863-84, professor i filosofi i Kristiania (Oslo) från1884. W. Först ca 80 år efter hans död offentliggjordes skrifter i vilka han bekänner sin homosexuella läggning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=342936
Från 299 kr
Pontus Wikner. Wikner, Pontus, 1837-88, filosof och författare, docent i teoretisk filosofi i Uppsala 1863-84, professor i filosofi i Kristiania (Oslo) från1884. W. Först ca 80 år efter hans död offentliggjordes skrifter i vilka han bekänner sin homosexuella läggning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=342936
Augusta Svensson, Nyängen. Död 1927. "Hondan, en får le jära va sum förefaller", yttrade hon då hon tog itu med harvning eller andra tyngre sysslor, som traditionellt ansågs vara karlgöra. Hon kunde alla sysslor som ingick i dåtidens jordbruk och arbetade även i skogen om så behövdes. Hade en humoristisk läggning. Ägaren hette Johan , och Augusta var hushållerska på stället. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas. Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla. År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.