År 1923, då mekaniska verkstaden iordningställdes, drogs en ångledning för uppvärmning av lokalerna från ångcentralen samt en returledare för kondensvatten tillbaka till ångcentralen. Där dessa ledningar drogs utomhus, mellan ångcentralen och smedjan, smedjan och mekaniska verkstaden, byggdes dessa trätrummor vari rörledningarna låg isolerade med träkolstybb. Foto den 28 augusti 1953.
Från 299 kr
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 3 KoS-byggnaden rum 302. Pumprum 302 med utgående och ingående ledningar till reaktordelen. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
'Från Biologiska Föreningens utfärd till Ivö m. fl. platser i NÖ Skåne: :: :: Knappt 20 personer i Furustad vid slipstenarna, hattklädda. I bild även: stenmur, ledningar, byggnad och växtlighet, trädgård, stenmur, grind. Kikare. :: :: Se fotonr. 4119:1-11 och 4120:1-10 från samma utfärd. Fotonr.'
fotografi
Vattenverket i Lackarebäck. Göteborgs stads vattenverk. En så stor stad som Göteborg behöver få mycket vatten varje dag. Förr tog Göteborg sitt vatten från Delsjön och senare från Göta älv vid Alelyckan, men folkmängden växte, och det behövdes mera och mera vatten för hushållens behov. Då anlades det stora vattenverket i Lackarebäck. Dit kommer vattnet i grova ledningar från Delsjön. Men Delsjöns vatten räcker inte till. Därför pumpas vatten från Göta älv och föres i en stor tunnel upp till Delsjön. I vattenverket renas vattnet på olika sätt, innan det sedan föres i grova ledningar in till Göteborg. Mölndal har sedan många år tillbaka ett eget vattenverk vid Norra Långvattnet. Där tar man fortfarande en del vatten för kommunens behov. Detta räcker dock inte till, varför Mölndal numera erhåller en del vatten från Göteborgs vattenverk i Lackarebäck. Namnet Lackarebäck betyder en liten bäck, där vattnet sakta sipprar och "lackar" fram mellan stenar. Det är samma ord som finns i "svetten lackar".
Våren 1958 inleddes arbetet med att dra fram ledningar för fjärrvärme i Linköpings centrala delar. På bilden ser man Storgatan, sträckan mellan Klostergatan och St:Larsgatan stängdes av för trafik. Man ser många klassiska Linköpingsbutiker på bilden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 3 KoS-byggnaden rum 302. Pumprum 302 med utgående och ingående ledningar till reaktordelen. System: P206 ut, P203 ut, P208 in. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 3 KoS-byggnaden rum 302. Pumprum 302 med utgående och ingående ledningar till reaktordelen. System: P203 ut, P208 ut, P208 in. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
En samling barn framför en port och en kvinna som tittar fram i ett fönster ovanför. Väggskylt med text "Tvätt Strykning". Kvarngatan 31, kv Brandmästaren, nuvarande Artillerigatan 41, Stockholm. Porten är enligt Ny Illustrerad tidning 14 januari 1871 "prydt med lemningar från Dramatiska Teatern." Ovanför porten sitter ett brandförsäkringsmärke.
'Monterad berguv. :: :: Text till bilden: ''Berg- eller stenufven hör till ugglornas stora skara, som utmärkes genom framåtrigtade ögon och vida öronöppningar, men ufvarna hafva hornlika tofsar på pannan, hvilka ge dem ett egendomligt utseende. Bergufven är allmänt känd för sitt i nattens stillhet vildt tjutande, hemska låt, som liknar ett jämmerfullt båt! båt! Af en grof karlstämma. Han trifves gerna i bergiga trakter och bor der, helst parvis och långt skild från sina närmaste anhöriga, i klyftor och ras. Derifrån gör han sina utflygter i skymningen för att söka rof, bestående af andra varmblodiga djur, men hos oss är han ej så farlig för det matnyttiga vildtet, att man med krut och bly bör möta honom. Författaren av dessa rader har här i vestra Sverige öppnat snart ett halft hundra af denna fogelart, men aldrig funnit annat i hans inelfor än lemningar af råttor och sorkar. I en annan ort kan förhållandet vara annorlunda, men icke skall foglen derföre anbefallas till utrotning överallt.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.