Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1951. Motiv av Christopher Polhem f. 1661, d. 1751. Utgivet den 30 augusti 1951 till tvåhundraårsdagen av hans död.
Från 299 kr
Repslagarbana. Interiör från Wahlbecks repslageri. Lång byggnad för tillverkning av rep. Färdiga reprullar ligger på golvet, i förgrunden finns ett kugghjul. Till vänster under raden av fönster är själva banan där repen slogs.
Masse låter oss här se kraftöverföringssystemet från vandringshjulets drivaxel genom väggen till tröskverkets olika kugghjul på ladan. Detta blev möjligt iom att man rev ladväggen. Som synes är tröskverket i gott skick, men dess saga all!
Arboga Tidning, personal och interiör. En man, iklädd overall och sandaler, håller i en plåt som ska tryckas som tidningssida. Han står vid en liten maskin med kugghjul. Mannen arbetar i en källarlokal.
fotografi
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1951. Motiv av Christopher Polhem: 1661-1751 "Den svenska mekanikens fader" Reparerade och förbättrade det medeltida uret i Uppsala domkyrka Polhemslåset, Stjärnsundsverket Konstmästare i Falun Kommersråd Ledamot av Kgl. Vetenskapsakademien
Utställningen Teknoleket är en spännande miljö för små nyfikna genier med lust att upptäcka. Här finns roliga, utvecklande saker att testa och utforska, framförallt för de yngsta barnen. I Teknoleket kan de yngsta barnen leka och lära om mekanik, ljud, ljus och tid. Med spännande kulbanor och färgglada kugghjul som barnen sätter samman och får att fungera, växer nyfikenheten för teknik och mekanik fram.
Sunnemohyttan 1923. Rester av masugnen. Sunnemohyttan byggdes av Munkfors grundläggare Johan Börjesson år 1640. Ett gjuteri som uppfördes vid hyttan bedrev en icke obetydlig verksamhet; gjutgods bestående av till exempel: grytor, pannor, spottlådor, mortlar, ringklockor, kugghjul, järnkakelugnar och hammarställningar. Tillverkningen fortsatte till in på 1860-talet. Sträckningen av järnvägarna gjorde att Sunnemo socken blev mycket isolerad. Sedan Uddeholmsbolaget förlagt sin huvudsakliga tackjärnsblåsning till Hagfors blev Sunnemohyttan överflödig och blåstes ner 13 maj 1887. Mekaniska verkstaden revs omkring år 1900.
Sunnemohyttan omkring år 1900. Till vänster masugnen, delvis raserad. Överst till höger herrgården. Sunnemohyttan byggdes av Munkfors grundläggare Johan Börjesson år 1640. Ett gjuteri som uppfördes vid hyttan bedrev en icke obetydlig verksamhet; gjutgods bestående av till exempel: grytor, pannor, spottlådor, mortlar, ringklockor, kugghjul, järnkakelugnar och hammarställningar. Tillverkningen fortsatte till in på 1860-talet. Sträckningen av järnvägarna gjorde att Sunnemo socken blev mycket isolerad. Sedan Uddeholmsbolaget förlagt sin huvudsakliga tackjärnsblåsning till Hagfors blev Sunnemohyttan överflödig och blåstes ner 13 maj 1887. Mekaniska verkstaden revs omkring år 1900.
PM9 Ombyggnad torkparti 1976-07-05 - 1976-08-10 Enligt bilden DM KPB 000644 bestod torkpartirenoveringen av: 1. Utbyte av den mekaniska driften omfattande: a) utbyte av alla kugghjul b) utbyte av alla torkcylindergavlar 2. Uppdelning av nuvarande 1:a torkgrupp i 5+10 cylindrar samt höjning av dessa undercylindrar för kortare pappersdrag. (Höjning 237 mm) 3. Renovering samt balansering av torkcylindrar och ledvalsar. (Innebär nedmontering samt transport Finland tur och retur) 4. Utbyte av ångboxar samt sifoner. (Torkcylindrar förses med sifonspår) 5. Ombyggnad av linföringen med pneumatiska linsträckare i källaren. 6. Ombyggnad av kondensatsystemet. 7. Sedvanliga reparationer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.