Skyltdockor i skyltfönstren hos Ekelöf & Svensson. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Från 299 kr
Exteriör av Ekelöf & Svensson. Skyltfönster med skyltdockor i. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Fasad med skyltfönster hos Ekelöf & Svensson AB. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Exteriör av Ekelöf o Svensson. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ned på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Kaffetorpet vid Solliden på Öland, 1930-talet. Solliden anlades av drottning Victoria som hade fått inspiration av flera besök i den svenske läkaren Axel Munthes italienska villa San Michele på Capri. Victoria hade hela sitt liv besvär med sin hälsa men trodde att Ölands milda klimat skulle lindra hennes besvär. Hon gav i uppdrag åt arkitekten Torben Grut att komma med ett förslag och den 25 september 1903 anlades grundstenen. Solliden kan sägas motsvaras av den danska kungafamiljens sommarresidens Marselisborg slott.
[Baksida] "Kalmar 13/7 1912. Hjärtligt tack för vänliga kortet, som gladde mig mycket. V g hälsa din Fru och lilla fröken och alla dina släktingar som jag har nöjet känna. - Som jag ännu icke fått något fotografi öfver mitt sommarresidens på Öland så sänder jag härmed en vy af K[almar] slott, hvilket det närmast liknar. Jag lefva där i olympisk ro. Din solbrynte broder R R B"
Utklädda barn på en grusväg i Halland. I Halland samlades barnen förr för att utklädda hälsa våren genom att gå från gård till gård sjungande med nyutslagna kvistar i händerna. Seden kallades för att föra maj i by eller majgrevefesten. Händelsen har skildrats av den Halländske konstnären Severin Nilson i ett motiv från ryggåsstugan Oktorpsgården i Slöinge (senare flyttad till Skansen). ”Den lille kungen i Oktorpsgården” målad 1876.
Vanån. Venjans kyrkoby (enligt text framsida kort). En kyrka till höger i bild samt bostäder på andra sidan av ån och skymt av en bro i bakgrunden.Text baksida kort: "Venjan den 24 juli 1927. Bästa Fröken. Enligt löfte sänder jag nu en hälsning. Vi kommo hem kl. 5 på torsta morron och hade vi då cycklat hela natten, även ni är lyckligt hemkomna hoppas jag. Ni får ursäkta ifall vi ljög för mycket men så är nu tiderna och skojjigt var det i allafall. Här ser ni nu Venjans kyrkoby långt uppe i ödemarken, om ni kommer hit nån gång så hälsa på hos oss. Vänligen Ivar Thorsell, Venjan".
Ernst Kugelberg växte upp på Spellinge säteri i Västra Harg som son till kapten Claes August Kugelberg och Mimmi von Post. Som nummer tolv i parets stora barnaskara var hans utsikter för ett liv på godset små, istället inriktade han sig på en militär karriär. Efter genomgången krigsskola vid Karlberg knöts han till Andra livgrenadjärregementet i Linköping och där skulle han komma att nå kaptens grad. Som officer beskrivs han som "synnerligen värderad" och hade rimligtvis avancerat vid bättre hälsa. Han avled hastigt under ett läkarbesök i Enköping den 2 januari 1894. Här porträtterad i Paris omkring 1875.
Nils Friedleiffer i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé något av 1860-talets första år. I stunden var Friedleiffer endast några å 30 år fyllda och till synes märkt av den ohälsa som finns omnämnd kring hans person. Ändå skulle han få ett relativt långt liv och hinna möta det nya seklet. Född i Linköping som son till garvaremästaren tillika namne Nils Friedleiffer. Sonens sviktande hälsa sägs omintetgjort ett övertagande av rörelsen, som istället kom att övergå till den i staden välbekanta garvaresläkten Lindhe. Som en ersättning för Friedleiffers oförmågor kom hans eftermäla röra hans omfattande välgörenhet, för egen del alltid i tysthet.
Foto på svåger Johans barn Inga och Sven (enligt text skriven i albumet). Text på baksidan: "Nyköping. En glad påsk önskar eder Sven och Inga samt deras mamma. Pappa är i Malmö och arbetar i Kompaniets villa till utställningen. I söndags var han på Ljungbyhed och under påsk är han i Halmstad. Det skall bli roligt att få hälsa på er om midsommar, hur är det med er lilla flicka? hälsningar från Ida och Elsa, Elsa skall antagligen ha plats på Sotora Hotellet i Trädgården nu till sommaren. Som ni ser är kortet inte alls bra. Många kära hälsningar till svåger och svägerska från Nanny? Inga Sven".
Porträtt av löjtnanten och lotsfördelningschefen Henrik Werner. Född i Linköping som yngsta barn till regementsläkaren Henrik Werner och makan Ida Gradman. Efter militär tjänst i Karlskrona kom han att finna arbete inom lotsverket i Norrköping, där han vidare utnämndes till lotskapten. Vid sidan var han även en tid chef över Norrköpings brandkår. Sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Han hade då varit gift med Marie Louise Berg i tio år.
Porträtt av fru Marie Louise Berg. Född 1851 i Skallsjö i nuvarande Lerums kommun. I samband med sitt giftemål med lotschefen Henrik Werner flyttade hon till Norrköping. Året var 1876 och paret kom att få tio år tillsammans. Makens sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Inte heller Marie Louise kom att få något långt liv. Efter makens bortgång flyttade hon till Skara där hon avled 1889, blott 37 år.
Porträtt av Cecilia Sallberg. Född i Gärdserum 1844 som dotter till löjtnant Gustaf Sallberg och Christina Catharina Lindgren. Efter en tid i Åtvid befordrades fadern till kaptens grad och familjen flyttade till kaptensbostället Nedre Götala i Styra församling. I september månad 1853 var fadern kommenderad till vakttjänstgöring vid Långholmens fängelse i Stockholm. Hans vikande hälsa blev sämre vilket fick hustrun att resa dit för att bistå maken men blev under vistelsen själv sjuk i kolera och avled. Hon begravdes på Långholmens begravningsplats. Maken överlevde tiden i Stockholm men insjuknade senare under ett besök hos sin mor i Linköping där han avled. Den föräldralösa syskonskaran skingrades. Cecilia och hennes yngre fick nytt hem hos deras farmor Carolina Fredrika. Hon var då sedan länge änka efter kyrkoherde Anders Sallberg och bodde i Gastorp, Bankekind. Efter farmoderns död 1867 flyttade en faster till Gastorp för att ta över hushållet. Cecilia bodde kvar till sin död i lungsot 1875.
Porträtt av läkaren Åke Huitfeldt. Som nyutexaminerad medicinare kommenderades han 1834 som koleraläkare i Jönköping, där farsoten rasade svårt. Vid sidan av kollegan Carl Anton "Onkel Adam" Wetterbergh (1804-1889) förde han kampen mot den smittsamma koleran, en strid som bägge läkarna lyckligtvis kom undan med hälsa. Från 1849 tjänstgjorde Huitfeldt som regementsläkare vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter avsked 1876 var han praktiserande läkare i Linköping. År 1860 hade Huitfeldt köpt en gård i Linköping, vidare kallad Huitfeldtska gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första gården att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Gumman Mellbins stuga. Vinkelladugård och stuga sammanbyggda. "Mellbinsa" var en riktig krutgumma. En gång råkade hon bryta av lårbenet och kom till lasarettet. Efter åtta dagar ville gumman hem, och då underläkaren sökte klargöra för henne nödvändigheten av vila, genmälte hon: "Ja dä får ja säja, så dålia doktorer, som di har nu i Falköping, dä har di väl aldri haft, som ente på ena sånn ti kan plåcka ihop en gammel käring. Hadde ja vart hemma nu, hadde ja allt vart frisker". Doktorn drog sina tvivelsmål "Å, säj ente dä, när ja å Klasa-Kari va ihop å sloss så bröt ho tummen å- m -me- men ja vira om en stor fläskasvål å ätter åtte daer va vi ihop igen." Allt nog, doktorn blev så intresserad av den frispråkiga gumman, att han på sommaren flera gånger reste ut för att hälsa på henne. Hon dog vid 90 års ålder.
Text på kortet: "Gustafsberg". "Gustafsberg vid Uddevalla är inte endast Sveriges äldsta badort utan dess ryktbarhet härleder sig i minst lika grad från den för tiden unika internatskolan, som år 1776 där inledde sin verksamhet till gagn för "Bohusläns fattiga pojkar". Gustafsberg hette före 1774 Baggetofta och ägdes av skeppsredaren och handelsmannen Anders Knape Hansson och hans hustru Catharina, född Hegardt. Makarna var barnlösa och testamenterade hela sin betydande egendom till en barnhusstiftelse. Konung Gustaf III stadsfäste donationsbestämmelserna och förlänade platsen namnet Gustafsberg. Barnhusskolan började sin verksamhet 1776 och meddelade undervisning i latin, moderna språk, matematik o.s.v. samt även musik. Såsom internatskola med egna lärare upphölls verksamheten till 1924. Numera är den förvandlad till skolhem, och eleverna undervisas i Uddevalla läroverk. På 1720-talet upptäcktes Baggetofta hälsobrunn, och den besöktes 1746 av Carl von Linné, som därom berättar i sin Wästgöta-resa. Såsom badort anses Gustafsberg kunna räkna sina anor från 1774, och därmed är den vårt lands äldsta. Sin glanstid upplevde badorten under förra hälften av 1800-talet, då kungligheter, adel och andra framstående kvinnor och män besökte Gustafsberg, och där drack hälsa ur surbrunnen. Efter att under många år ha legat gömd under badrestaurangens golv har brunnen nu gjorts tillgänglig, och idag kan man åter "dricka brunn" på Gustafsberg. Numera är den 200-åriga badorten livligt frekventerad. Den bjuder modern komfort i historisk mjljö och är en kostbar västkustens pärla, som skyddas inte endast av Barnhusdirektionen utan också av vårt lands högsta kulturvårdande myndigheter".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.